Orienteringsklubbens skog försvann direkt

– Skogen är vår arena. Tänk dig att du spelar innebandy och plötsligt en dag när du kommer in i hallen så har någon brutit upp golvet. Så är det för oss orienterare när träden huggs ned, säger Arne Jansson, styrelsemedlem i OK Klemmingen.

LÄS MER: Rekordökning av dispenser för snabb avverkning kan minska miljöhänsyn i skogen

Besvikelsen är påtaglig över att den skog som ligger närmast föreningens klubbstuga är borta. Samtidigt är det inte där skon klämmer som värst. Den största frustrationen för orienteringsklubbens medlemmar handlar om att inte ha blivit tillfrågade innan avverkningen och att alldeles för många träd höggs ned.

– Vi har absolut förståelse för att skogsägaren måste sköta om sin skog, men jag förstår inte varför kommunen inte hörde av sig till oss innan. Vi har vanligtvis en bra dialog och kunde kanske ha hjälpt till, kommit med förslag på hur avverkningen kunde ha gjorts på ett mindre omfattande sätt, säger Arne Jansson och berättar att de frågor som klubben skickat till kommunen i april ännu inte har besvarats.

”Det gick väldigt fort den här gången”

Klubbhuset och den berörda skogen ligger i Lötbodal, intill ett idrottsområde nära tätorten Gnesta. På kommunens webbplats beskrivs det som ”ett naturskönt område med idrottsinriktning”, med bland annat elljus- och mountainbikespår. Totalt omfattar Lötbodalsskogen 126 hektar och i slutet av mars fick kommunen godkänt att avverka sju till åtta hektar med dispens från sexveckors-regeln. En av anledningarna till att inte behöva vänta sex veckor var bland annat att snabbt kunna avlägsna träd som tidigare angripits av granbarkborrar och som kommunen såg som en säkerhetsrisk då de riskerade att falla.

– Vi skogsägare står i kö till maskinerna, alla vill avverka angripen skog. Vid den här tiden fanns tillgängliga maskiner i närheten, så då var det bara att hugga dem, säger Bertil Karlsson, miljöstrateg på Gnesta kommun.

Samtidigt som han står bakom den snabba processen förstår han att det väckts en opinion mot avverkningen.

– Det gick väldigt fort den här gången och det har det inte gjort vid tidigare avverkningar. Kanske blev reaktionen också stark för att vi var tvungna att ta så pass mycket skog intill infartsvägen till rekreationsområdet, säger Bertil Karlsson.

Avverkningen skedde i fjorton områden inom de sju-åtta hektaren av angripen skog. Kalavverkning gjordes enbart på en halv hektar, så kallade granåkrar.

– Här hade en tidigare ägare planterat gran på före detta åkermark, som är alldeles för torr och bördig mark för granen. Framöver kommer vi att plantera blandskog istället, säger Bertil Karlsson och berättar att avverkningen följde Skogsstyrelsens krav på dispens från sexveckorsregeln genom att minst tio skogskubikmeter gran per hektar måste vara angripet av granbarkborrar. Innan första juli ska allt timmer ha forslats bort.

Bristande dialog

Det är inte bara orienteringsklubben som känner sig förbisedd. Även kommunstyrelsens ordförande upplever att dialogen både inom och utom kommunen var otillräcklig inför avverkningen.

– Jag blev också tagen på sängen och fick kännedom om avverkningen först i efterhand. Vid tidigare avverkningar har jag haft kunskap, men nu var det bara en person på kommunen som hade kännedom, ingen annan. Det är uppenbart att dialogen brast, säger Johan Rocklind (s), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta.

Eftersom sannolikt fler avverkningar behöver ske för att få bukt med granbarkborrens angrepp lovar Johan Rocklind att den bristande dialogen inte kommer att upprepas.

– Men det är också skillnad på skog och skog. Det här är en utpekad rekreationsplats och därmed är skogen extra värdefull. Vi ska inte ta ner mer träd än vad som är nödvändigt och här råder det fortfarande olika uppfattningar om det har gjorts. Det verkar som om det har tagits andra träd än granar också.

Johan Rocklind menar att i särskilt viktiga områden ska skogen värnas och vårdas för boende, besökare och framtiden.

– Det är en separat diskussion hur vi ska skydda Lötbodalsskogen framöver, men rent generellt måste vi vara tydliga när avverkning ska ske, vilka vi ska kontakta och föra dialog med.

Till för rekreation

Arne Jansson i OK Klemmingen har också svårt att förstå varför kommunen gick så hårt åt ett skogsområde som används av så många kommuninvånare och idrottsföreningar.

– Skogen är först och främst till för rekreation, inte ett sätt för kommunen att tjäna pengar, säger Arne Jansson och understryker att det är hans personliga åsikt. Han ger inte mycket för argumentet om att skydda kommuninvånare från träd som faller.

– Om man är rädd för att få ett träd i huvudet ska man nog inte vistas i skogen.

Att ny blandskog ska planteras är i och för sig bra, men Arne Jansson menar att ingen nu levande människa kommer att få njuta av den.

– Det kommer dröja 70 år innan det blir någon skog värd namnet.