Oro för nedlagd kärnavfallsgranskning

I november 2022 blev det klart att regeringen lägger ned Kärnavfallsrådet. Den statliga rådgivande kommittén har till uppgift att granska och belysa frågor om hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.

Kommittén består av forskare inom naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Den är också rådgivande organ vid rivning av kärntekniska anläggningar.

I stället för att förlänga rådets femåriga mandat meddelade den tidigare socialdemokratiska regeringen strax innan valet att Kärnavfallsrådet skulle läggas ned vid årsskiftet. Rådet begärde att få fortsätta, men den nytillträdda högerregeringen gick på samma linje och avslog önskan.

Enligt beslutet anses rådets uppdrag vara avslutat eftersom slutförvaret fick grönt ljus av regeringen i början av 2022. Beslutet är undertecknat av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Läs också: Strålsäkerhetsexpert kritiserar beslut om slutförvar av kärnavfall

Frågor kan falla mellan stolarna

Kärnavfallsrådet själva tycker att det finns mycket kvar att göra. Tuija Hilding-Rydevik är professor emeritus i miljöbedömning vid Sveriges lantbruksuniversitet och vice ordförande i rådet:

– Under de 70 år som är kvar innan slutförvaret ska vara klart behövs både forskning, teknikutveckling och testning. Det finns en referensutformning för hur slutförvaret ska se ut, det betyder inte att det finns en helt färdig metod utan behov av utveckling.

Rådet har inte fått några närmare besked om varför man tvingas lägga ned. Tuija Hilding-Rydevik spekulerar i om det kan bero på att regeringen får en enklare och smidigare process när färre aktörer ska tycka till.

– Rådet anser att kärnavfallsprocessen är bättre om så många röster som möjligt får höras och föra en dialog. Vi tycker att rådet, miljörörelsen och kommunerna har kunnat lyfta frågor som är bredare, även utanför lagstiftning och snävare myndighetsroller. Vi kan lyfta fler samhällsfrågor, inte bara de rent tekniska.

Vad händer om oberoende granskning uteblir?

– Om varken miljörörelsen eller Kärnavfallsrådet finns med så blir det en process som framför allt sköts av experter, det vill säga Svensk kärnbränslehantering, eller SKB, som är en exploatör och Strålsäkerhetsmyndigheten som är en myndighet. SKB ska dock föra dialog med kommunerna och de har bredare perspektiv.  Jag vet inte om jag ska vara så drastisk, men med flera oklarheter om möjlighet till insyn och öppenhet så skapas en ökad risk för att vissa frågor faller mellan stolarna.

Frågetecken om budget

Kärnavfallsrådet är inte ensamma om att oroa sig för framtidens granskning av kärnavfallsprocesser. Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning (MKG), landets största miljöorganisation för kärnavfallsgranskning, ser också ut att gå en tuff tid till mötes.

Organisationen har funnit sedan 2004 och är ett samarbete mellan Fältbiologerna, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen och Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar. Syftet är att verka för att omhändertagandet av avfallet på långt sikt ska bli så bra som möjligt för miljö och hälsa.

MKG:s egna långsiktighet ser nu ut att minska med svajig ekonomi. MKG finansieras i huvudsak genom statliga medel, från början med pengar från Kärnavfallsfonden och de senaste åren med stöd ur statsbudgeten genom Strålsäkerhetsmyndigheten.

Johan Swahn är kanslichef för MKG. Han ser två tecken på att regeringen kan komma att ta bort det statliga stödet till kärnavfallsgranskande miljöorganisationer 2023.

– Det ena är att den post i budgeten där våra pengar finns har skurits ned kraftigt. Det är en total minskning med 120 miljoner till stöd för miljöövervakning, där bland annat medel till miljöorganisationer finns. Visserligen utan att man anger exakt vad som kommer försvinna, men vi misstänker att våra tre miljoner i kärnavfallsstöd hänger löst. Det andra är att både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna tog bort våra pengar i förra årets skuggbudgetar.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som vanligtvis hanterar utbetalningarna, säger till Sveriges Natur att man ännu inte vet om medel till kärnavfallsgranskning blir kvar nästa år. Besked kommer när myndigheterna får sina regleringsbrev senare i veckan. Sveriges Natur har utan framgång sökt miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtaris stab i ärendet.

Läs också: Regeringen halverar miljöbudgeten

MKG skalar ned

Redan i år blev det mindre pengar till MKG än vanligt, eftersom det var tre i stället för två organisationer som behövde dela på potten om tre miljoner från SSM. På grund av tappet har MKG tvingats varsla sina två medarbetare.

– De medel vi fick i år räckte inte för att ha kvar kansliet med två tjänster på heltid. Även om SSM får tre miljoner nästa år så har man nu börjat ge medel till en annan, kärnkraftsvänlig organisation. Styrelsen gjorde innan sommaren bedömningen att det fanns risk att vi skulle få ännu mindre medel 2023, och i efterhand ser varslen ut som ett bra beslut, säger Johan Swahn.

Med svagare ekonomiska resurser kommer MKG framöver behöva sätta sitt hopp till ideella krafter.

– Medlen har fram till nu tillåtit MKG att göra väldigt stora insatser som vi menar förbättrat säkerheten i olika beslut om kärnavfall. Som helhet verkar det som att regeringen är rätt så ointresserade av att ha flera aktörer som diskuterar och tar fram underlag och bidrar till kunskapsutvecklingen på det här området.