Oväntat stopp för kemikalier som dödar bin

Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt meddelande i veckan att nöddispensen för användningen av en EU-förbjuden neonikotionid i sockerbetsodling pausas under tiden som ärendet behandlas i domstolen.

För Biodlarna, som tillsammans med bland andra Naturskyddsföreningen överklagat dispensen som Kemikalieinspektionen givit betodlarna, är det glada besked. De har tryckt på att användningen är skadlig för pollinatörer i sin överklagan, något som domstolen hörsammat.

”Väldigt oväntat”

Men från betodlarna, som firade i julas för att de fått igenom sin dispensansökan hos Kemikalieinspektionen, är tonen inte lika munter.

– Vi har mottagit beslutet att dispensen är inhiberad, och vi jobbar med ärendet, är Anders Lindkvist på Betodlarnas besked under torsdagen.

Vad som händer härnäst är inte helt klart. Antingen kan pausen överklagas av motparten, eller så kan betodlarna behöva vänta på besked fram tills domstolen har avgjort ärendet. Ur odlarnas perspektiv är deadline runt den 20 mars, då fröna oftast ska sättas i marken.

Det är ovanligt att dispenser från Kemikalieinspektionen överklagas i Sverige. Men att de sedan leder till att domstolen stoppar användningen under tiden frågan behandlas i domstol är än mer ovanligt.

– Det är väldigt oväntat, säger Agneta Westerberg, som är avdelningschef på Kemikalieinspektionen och den som beviljat dispensansökan till Sveriges Natur.

Har det hänt någon gång förut?

– Inte vad jag vet, och jag har jobbat här i tio år.

LÄS MER: Forskare kan ha löst gåtan med den mystiska bidöden

Frågan om möjligheterna att bevilja dispens för annars förbjudna växtskyddsämnen har varit kritiserad i flera sammanhang tidigare. Sedan det inledande förbudet för användningen av neonikotionider på blommande grödor kom till 2013 har nära hälften av EU:s medlemsländer beviljat nöddispenser, flera också vid upprepade tillfällen. Hos Kemikalieinspektionen har det bland annat lett till att förbuden beskrivits som ett ”lapptäcke” vilket lett till att producenter i Sverige beklagat att deras konkurrenter i andra länder har ”bättre konkurrensförutsättningar”.

För svensk del så har linjen tidigare nämligen varit att avvisa alla ansökningar om dispens, eftersom regelverket tolkades som att förbudet var strikt. Men möjligheterna att ge dispens förändrades efter det nya förbudet trädde i kraft i våras, där all användning utanför växthus stoppades.

– Österrike fick ett svar från kommissionen som öppnade för att tolkningen av möjligheter till dispens för förbehandlat utsäde var en annan än tidigare, vilket gjorde det rättsligt möjligt enligt vår tolkning att bevilja nöddispens, säger Agneta Westerberg.

Annan tolkning

EU-kommissionen har ansvaret att se till att förbudet efterlevs och de har därmed pressats av EU-parlamentet och flera miljöorganisationer att stoppa det misstänkta missbruket. Ett första steg togs 2017. Men granskningarna av sju länder, som visade att fyra länder missbrukade nöddispenserna, har inte fått några praktiska konsekvenser.

När nu ytterligare 13 länder har beviljat dispens för användningen av det förbjudna ämnet vid sockerbetsodling ställs än en gång frågan från miljöorganisationer om kommissionen kommer att vidta några av sina åtgärder. Enligt Greenpeace uppgifter har ännu inget skett. Däremot håller kommissionen på att ta fram ett beslut som i praktiken leder till att de värsta missbrukarna av dispensmöjligheterna skulle stoppas.

Några av de 19 sockerbetsodlande länderna sticker dock ut i frågan om neonikotioniderna. Nederländerna, Frankrike och Storbritannien har alla sagt nej till att bevilja nöddispens. Detsamma gäller den största sockerproducenten Tyskland.
Så hur har sockerbetsodlarna där löst utmaningen som de står inför?
– De har i stället övergått till att använda sig av ett alternativt betningsmedel på fröna, som inte har ett lika långverkande skydd. Därmed kommer de också att få bespruta grödorna extra när de kommer upp säger Anders Rydén, chefskonsulent på Nordic Sugar till Sveriges Natur och fortsätter:
– Det alternativet har också svenska producenter som hade tänkt att odla potatis på sina marker nästa år fått ta till, eftersom nöddispensen här endast gällde odling på mark som inte ska ha blommande grödor året efter.

LÄS MER: Ersättare till utpekad bidödare kan vara lika skadlig 

Långsiktig lösning

Samtidigt pågår ett forskningsprojekt där bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet SLU är inblandade, för att ta fram en mer långsiktig lösning för betodlingen efter förbudet.
– Det är inte helt säkert att de alternativa metoder vi använder idag är den bästa, säger Anders Rydén.

Det har talats om miljardförluster om beslutet att stoppa nöddispensen står fast och fröna inte kan användas när de ska sås runt den 20 mars. Men Anders Rydén på Nordic Sugar säger att man från branschen jobbar för att finna en lösning.

– Det är klart att det här ställer till stora problem för oss. Men oavsett utgången här så jobbar vi för att ha en lösning som säkrar den svenska betodlingen 2019.
Så det kommer kunna odlas sockerbetor?
– Ja, det hoppas jag.