Här får du det senaste inom miljöområdet
Vilda djur som kommer nära riskerar att smitta oss, det har blivit välkänt under pandemiåret 2020. Även Sveriges vanligaste däggdjur, skogssorken, kan sprida virus när den kommer för nära. Både klimatförändringar och intensivt skogsbruk ökar risken för närgångna sorkar.
I somras fick Nya skogsgruppen Uppsala tillsammans med kretsen stopp på avverkningar i ett populärt stadsnära naturreservat. Närgångna inventeringar och kul gemenskap är framgångsmodellen för gruppen.
I dräktiga häststons blod finns ett hormon som är värt en förmögenhet. I 40 år har man på Island tappat hästar på blod för att utvinna det eftertraktade hormonet som används för att effektivisera köttindustrin.
Med ny teknik går det att analysera DNA i landlevande djurs avföring både snabbt och billigt. Nu visar forskare hur metodiken kan användas för att kartlägga samspel mellan olika arter på land. Något som kan ändra hur man ska arbeta med bevarande av arter över stora områden.
Mer kunskap behövs om hur olyckor i kärnkraftverk kan tänkas drabba omgivningen, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens expert Pål Andersson. Trots det möts forskare inom området av hårt motstånd. Ansvariga svenska myndigheter svarar inte på varför de inte finansierat fler studier.
När en skog blir gammal växer träden långsammare. Men värdet av bär, viltfoder, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ökar ju äldre skogen blir, enligt en ny forskningsstudie.
Det iberiska lodjuret räknades tidigare som ett av världens mest sällsynta kattdjur. Arten var länge försvunnen från Portugal, men ett nytt projekt har fått stammen att öka till drygt 150.
Japan har nu bara en enda kärnkraftsreaktor igång. All kärnkraft stängdes efter Fukushimakatastrofen i mars 2011. Planerna på att återstarta har inte gått bra.
Pumans tass, lamans näsa och den som får din svärdotter att börja gråta – de peruanska potatissorterna varken ser ut eller heter som dem vi brukar köpa i butiken i Sverige. Gemensamt för alla världens potatisar är dock att de har sitt ursprung i Peru. Sedan urminnes tider har potatisen mättat människorna i Anderna – och sedermera människor över hela världen. I dag är det världens tredje största gröda.
Högstubbar, döda liggande träd och levande träd som lämnas kvar på hyggen har ökat markant sedan 1998, enligt Skogsstyrelsens tidigare statistik. Men det är bara en felräkning, den döda veden som lämnas på hyggen har inte ökat alls, säger Skogsstyrelsen nu.
