Parisavtal för naturen klubbas igenom

Efter nästan fyra års försening och två veckors intensiva slutförhandlingar kunde COP15 i Montreal slå fast att det blir en global överenskommelse för biologisk mångfald. Det historiska avtalet innebär bland annat att 30 procent av världens hav, floder, sjöar och landyta ska skyddas till år 2030, det så kallade 30×30-målet.

Avtalet innehåller också en särskild plan för jämställdhet och skrivningar som erkänner urfolks viktiga roll för bevarandet av biologisk mångfald. Det lyfts särskilt fram av observatörer från Sveriges Lantbruksuniversitet.

En del knäckfrågor kvarstår, enligt SLU. Texten är svag om huruvida 2030 eller 2050 ska vara slutår för när utrotning av arter ska upphöra. Dessutom saknas en del mekanismer för implementering och uppföljning av åtgärder.

Rättvisediskussionerna under klimattoppmötet COP27 har som väntat ekat igen i Kanada. Nya pengar skjuts till den globala miljöfonden, men flera länder är ändå inte helt nöjda.

Under slutförhandlingarna protesterade Demokratiska republiken Kongo mot allt för svaga skrivningar om finansiering till världens fattiga länder. Trots invändningarna klubbades avtalet till sist igenom, följt av applåder. ”Ett modigt steg mot att skydda naturen”, enligt Kanadas miljöminister.

Som Sveriges Natur tidigare rapporterat kommer avtalet bli avgörande för människans möjlighet att tackla artutrotningen. Sedan 1970 har bestånden av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur i snitt minskat med 69 procent, enligt WWF:s senaste Living Planet Report. FN:s expertorgan för biologisk mångfald, IPBES, varnar för att en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas.