Regeringen beskriver pengarna i budgeten till skogsvård som en satsning. Men i praktiken minskar anslagen. FOTO: Getty Images
Pengar till skydd av skog räcker inte
Regeringen beskriver det som en satsning. Men i praktiken sänks anslagen för skydd av skog till Skogsstyrelsen. Samtidigt pekar Naturvårdsverket på att nära 700 miljoner fortsatt saknas i miljömålsarbetet.
Efter ett ryckigt år, där de naturvårdande myndigheterna först drastiskt fick dra ner på stora delar av verksamheten efter (M) + (KD) -budgeten, för att sedan snabbt skala upp igen efter vårändringsbudgeten, kommer nu beskeden om pengarna som de ska ha att röra sig med framöver.
LÄS MER: Två miljarder mindre till miljön
Men det som beskrivs som satsningar för Skogsstyrelsens del blir i praktiken en sänkning relativt pengarna som myndigheten haft att röra sig med under de senaste åren.
– Jämfört med vad vi har i år, totalt 300 miljoner kronor, så blir det 200 miljoner nästa år. Men det framstår i regeringens pressmeddelande som en ambitionshöjning, säger specialisten på områdesskydd Johan Åberg till Sveriges Natur.
Insatserna halkar efter
I praktiken innebär det att insatserna för att nå etappmålen i miljömålsarbetet halkar efter ytterligare. Skogsstyrelsen hade begärt 250 miljoner kronor extra för insatsen under perioden 2020-2022, men får nu 50 miljoner.
År 2018 hade Skogsstyrelsen totalt 450 miljoner kronor för ”insatser för formellt skydd”, vilket framför allt avsåg insatser för att ersätta markägare vid biotopskydd och naturvårdsavtal.
LÄS MER: Skogsstyrelsen måste spara – varslar 124
2019 drogs först medlen ner till totalt 150 miljoner. Det orsakade stor irritation bland markägare som väntade sig ersättning men som nu fick vänta ännu längre på beslut. I vårändringsbudgeten skalades insatserna upp med ytterligare 150 miljoner. Men trots de snabba vändningarna lär pengarna gå åt, fortsätter Johan Åberg.
– För det finns ärenden som är mer komplicerade och som tar mer tid men som nu närmar sig beslut. Men också markägare som nyligen lämnat in ansökningar för att få ett formellt skydd som vi nu kan handlägga.
Saknas 700 miljoner
Naturvårdsverket får å sin sida också ett tillskott för att stärka insatserna för att skydda värdefull natur. Men enligt myndighetens eget budgetunderlag saknas uppskattningsvis 700 miljoner för att nå miljömålen för biologisk mångfald, vilt och friluftsliv.
– Båda myndigheterna har ärenden inledda sedan tidigare som vi hade förväntat oss kunna fatta beslut om. Men vi har inte kunnat göra det då vi inte haft pengapåsen i behåll tidigare under året, säger Johan Åberg.
Utöver sänkningen till Skogsstyrelsen tillkommer fler komplicerande faktorer som kan dra undan benen ytterligare för skyddsinsatserna för att nå etappmålet. Myndigheten är nämligen inblandad i flera rättsfall där markägare sökt ersättning för att de inte fått avverka skog på platser nära fjällen och platser där det upptäckts arter som skyddas av artskyddsförordningen.
– Beroende på hur de ärendena landar i prejudicerande instans så kan en betydande delar av de 200 miljoner landa i de ärendena, och inte i biotopskydd eller naturvårdsavtal, fortsätter Johan Åberg.
Skötsel av skyddade områden kan drabbas
En av de insatser som kan bli lidande utifrån de förutsättningar som nu ser ut att ges är skötsel av de områden som skyddats.
– Det är många ädelsskogsmiljöer som växer igen och tallmarker som behöver brännas. Så det finns ett stort behov av skötselåtgärder, säger Johan Åberg.
Men osvuret är bäst. Det är först nästa onsdag som besked slutligt ges om hela höstbudgeten.
– För att vara riktigt på den säkra sidan gällande budgetens innehåll så ska man vänta till den 18:e september, säger Johan Åberg.
Konfliktfyllt område
Regeringen beskriver det som att budgetmedlena till insatser för formellt skydd ska ”öka förtroendet mellan skogsägare, myndigheter och andra berörda aktörer”. Men landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) vill inte svara på Sveriges Naturs fråga om hur en nedskärning i praktiken skulle leda till det önskade resultatet.
Istället hänvisar hon till den utredning regeringen tillsatte i somras med syftet att ta fram förslag för att stärka äganderätten och säkerställa att markägare får kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten.
– I den äganderättsutredning som regeringen nu tillsätter betonas att det fortsättningsvis behövs utvecklade och positiva incitament för att bevara biologisk mångfald i skogsbruket, svarar ministern skriftligen.
Hon pekar vidare på att det också ska löna sig för markägare att värna allmänna intressen som biologisk mångfald, friluftslivsvärden och värden för rennäringen.
– Det är mot bakgrund av det som regeringen gjort bedömningen att det behövs nya flexibla skydds- och ersättningsformer som bygger på frivillig grund och som stärker incitamentsstrukturen i skogsbruket.
Hur rimmar en sänkning av budgeten för skyddsinsatser med behoven i miljömålsarbetet?
– Sverige ska ha en hög ambition i arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster nationellt, internationellt och inom EU så att miljömålen nås, samtidigt som vi har ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland.
Det finns behov av att belysa betydelsen av en växande bioekonomi och de anspråk denna kan komma att ställa på samhällets behov av skogsråvara för ett fossilfritt samhälle och därmed på skogsekosystemen.
Som Sveriges Natur rapporterat tidigare är konflikterna kring hur skogen ska brukas och skyddas flera.
