Rådjur på frösön är ett av de däggdjur som visat på förhöjda halter av PFAS, en följd av Försvarsmaktens brandövningsverksamhet i området. Foto: Getty (t.v) och Jörgen Wiklund
PFAS i mark och organismer på Frösön
Jord, växter och djur på Frösön utanför Östersund har tagit upp höga halter av PFAS visar en ny studie. Detta efter föroreningar från bland annat Försvarsmaktens brandövningar i området.
Det är en ny studie genomförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där man mellan 2021 och 2022 provtagit jord, blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg, som visar på fenomenet. Studien är den första i sitt slag som har genomförts i Sverige.
Bland annat visar studien att koncentrationen av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i skogssorkar på Frösön är bland den högsta som har uppmätts i Europas vanligaste däggdjur. Frauke Ecke är universitetlektor på SLU, och en av forskarna bakom studien. Hon har aldrig sett så höga värden i något jämförbart djur.
– Att man hittar höga halter i till exempel utter eller mink skulle man kunna förvänta sig, eftersom de är rovdjur. Men skogssork, det är i grunden en växtätare, även om den kan få i sig lite insekter och daggmaskar. Så här tror vi att de har fått i sig de höga halterna av PFAS i samband med att den gräver sina hål i jorden, att de fått i sig damm som är rik på PFAS. Men sen kan det också bero på att de äter just daggmaskar och även svamp som kan innehålla höga halter av PFAS.
”Anmärkningsvärt”
Det som hon också tycker är anmärkningsvärt med just skogssorkar är att det är en kortlivad organism som sällan blir mer än ett år.
– De har alltså samlat på sig väldigt mycket PFAS under en förhållandevis kort tid, säger hon.
I viltkött från området överskrids inte EU:s gränsvärden för PFAS. Däremot riskerar regelbunden konsumtion av rådjurskött från Frösön leda till att det rekommenderade veckointaget av PFAS överskrids.
PFAS-stinn svamp
Halterna av PFAS i bär har inga fastställda gränsvärden, men däremot skiljde de sig inte i någon större utsträckning från de referensprover som tagits i ett kontrollområde utanför Umeå. Däremot var halterna i blek taggsvamp som mest tio gånger högre än i bären.
Forskarna har ännu inte kunnat se hur djurens mående har påverkats av exponeringen för PFAS.
– Det håller vi just nu på att undersöka inom ramen för en annan studie.
Däremot misstänker de att exponeringen bland annat kan ha lett till leverskador och ökad infektionsrisk för smittsamma sjukdomar.
– Med tanke på de effekter som tidigare forskning har visat att PFAS har på djur och människor så är leverskador, reducerat immunförsvar, cancer, förändringar i hormonsystemet, reproduktionspåverkan och så vidare troligt även här.
Frauke Ecke tycker att det är oroväckande.
– Vi har en fantastisk natur, men vi törs knappt använda de resurser som den erbjuder. Det tycker jag är väldigt bekymmersamt.
Misstänker ni att även människor i området kan ha drabbats?
– Det vet vi inte, men det är något som jag tycker måste undersökas. Hur ser det ut för människorna på Frösön, vilka halter har de i sig?
Brandövningar ligger bakom
Det är bland annat Försvarsmaktens tidigare verksamhet i området som ligger bakom de höga halterna av PFAS på Frösön. På norra delen av ön genomförde man regelbundet brandsläckningsövningar, då brandskum innehållande PFAS användes.
Nyligen föll en prejudicerande dom i ett liknande fall i Kallinge i Blekinge kommun, där boende som tagit skada av förhöjda halter av PFAS, orsakade av just Försvarsmaktens brandsläckningsövningar, fick rätt till skadestånd.
