Drömmen om mer plaståtervinning

I stort sett alla plastförpackningar som återvinns i Sverige hamnar i Motala. Dag som natt rullar en jämn ström av långtradare med plastförpackningar till den gamla Electroluxfabriken i staden.

Här hanteras 20 ton plast varje timme. Ändå är det bara varannan plastförpackning i Sverige som kommer hit. Det är de som kastas i sorteringskärl för plast i soprum och på återvinningsstationer runt om i landet.

30 kilo plastemballage slängs per person

Resten av de drygt 30 kilo plastemballage per person som vi slänger i Sverige varje år kastas i papperskorgar och hushållsopor. Dessa sopor förbränns utan sortering.

Och sanningen är att inte heller i Motala kan all plast återvinnas. Förra året återvanns här endast 34 procent av det som kom hit, vilket innebär att totalt sett återvinns bara en femtedel av alla plastförpackningar i Sverige.

– För att få klimatnytta och ekonomi på återvinningen måste vi ha rejäla volymer, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk plaståtervinning, som visar runt i anläggningen.

Plast är en stor klimatbov

I ett sorteringskärl för plast blandas kanske 10-15 plastsorter. Den massan går att smälta ner och gjuta till ett föremål, som en parkbänk eller järnvägssliper.

– Men det är inte cirkulär återvinning, säger Mattias Philipsson.

Nyckeln till effektiv återvinning ligger i att kunna sortera plastsorterna i kärlen, exempelvis polyeten och polypropen var för sig.

För att tillverka plast går det åt en hel del olja, så när en plastprodukt som inte återvinns bränns upp bildas koldioxid. Med ett klimatavtryck som motsvarar cirka åtta procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp är plast den största klimatboven, efter stål- och cementproduktion.

Den plast som i dag återvinns i Motala sorteras i halvtonsstora balar som hämtas upp av långtrådare som kör materialet ner till kontinenten där industrier tvättar plasten och smälter ner den till granulat (ett slags ärtstora pellets). De säljs sedan vidare till fabriker, i framför allt Neder-
länderna och Tyskland, som gör nya förpackningar.

Plaståtervinning är en ung verksamhet. Innan anläggningen i Motala öppnade 2019 kördes alla plastförpackningar med lastbil ut i Europa.

Undantaget är återvinningen av PET-flaskor som ingår i det betydligt äldre pantsystemet. PET står för polyetylentereftalat.

PET-systemet har med tiden fått hög återvinningsgrad, 83 procent. Det är långt bättre än vad man nu uppnår i Motala.

Målet kräver ny teknik och mer insamling

Målet för Motalaanläggningen är att år 2025 kunna återvinna 55 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden.

För att det ska lyckas krävs inte bara en ny, mer avancerad anläggning som är bättre på att sortera fler typer av emballage. Det krävs också en rejält förbättrad insamling. Förhoppningen är att det ska bli bättre när Sveriges kommuner inför fastighetsnära insamling.

Det innebär att ansvaret för att samla in plasten läggs på kommunnivå. I stället för insamlingsstationer ska sorteringskärlen placeras nära de boende, i källare eller i soprum och i soptunnor på villatomter med olika fack. Det ska bli lättare att slänga rätt.

Dyrare insamling

Förändringen styrs av en ny förordning som börjar gälla den 1 januari 2024. Ett 70-tal kommuner har redan infört systemet. 2027 ska alla vara med.

Frågan har diskuterats i åratal och motståndet har tidvis varit starkt, men förändringen är spikad. Det är det som utgör grunden för att Site Zero byggs.

Nyordningen kommer innebära att transporterna ökar och därmed att insamlingen blir dyrare. Enligt Mattias Philipsson tre gånger dyrare.

Med den nya anläggningen lär Svensk plaståtervinning kunna visa upp bättre återvinningsstatistik, men framstegen kommer inte över en natt. Nästan hälften av alla förpackningar kommer fortfarande att behöva eldas upp även 2025.

– Vi gör allt vi kan för att komma ifrån förbränning, det är klimatmässigt vansinnigt. Vid 2030 är jag övertygad om att vi kommer kunna återvinna mer än 90 procent av all plast som kommer hit.

Planen är att använda CCS-teknik

Det som eldas i dag, och den mindre mängd som måste förbrännas i Motala framöver, kommer att hamna i energi- och kraftanläggningar i Sverige. Målet är att använda så kallad CCS-teknik, genom bland annat inlagring av koldioxid under havsbotten.

Svensk Plaståtervinning samarbetar med ledande aktörer på området. Mattias Philipsson tror att CCS-tekniken kommer att vara tillräckligt utbyggd till 2030, något som långt ifrån alla är överens om, vilket Sveriges Natur tidigare rapporterat om. Liksom att det kommer kräva stora resurser att genomföra.

Men även en återvunnen plastprodukt skapar en del utsläpp i sitt kretslopp. Enligt forskning ger en återvunnen produkt i Motala 31 procent lägre utsläpp än om den går till förbränning.

– Man kan säga att 31 procent inte är mycket. Men skulle vi återvinna all plast här skulle det motsvara mer än vad flyget släpper ut [i Sverige]. Så mycket klimatnytta finns bakom de där 31 procenten, säger Mattias Philipsson.

Producenterna av plastförpackningar har också att göra. De kan använda mindre komplicerade plaster och lämpligare etiketter, färger (svart plast fungerar till exempel inte att sortera) och former.

Det pågår dessutom en utveckling av biobaserade plastmaterial. Här finns en stor potential, enligt Mattias Philipsson som säger att även biobaserad plast går att återvinna.

”All plast är inte skit”

Plasten har funnits länge och den har ställt till med mycket skada i naturen, men Mattias Philipsson säger att utan plast skulle samhället kollapsa. Det viktiga är att få in plasten i en cirkulär ekonomi, det går inte att komma undan materialet, anser Mattias Philipsson.

Han säger att plast har flera stora fördelar. Till exempel kan matsvinn minskas genom bra förpackningar. Mat som förfars ger också stora utsläpp. Plast är även lätt vilket är bra från transportsynpunkt.

– All plast är inte skit, säger han.

Reglerna behöver ses över 

Men lagstiftarna behöver också göra mer.

– Vi skulle behöva en definition som klargör vad återvinning är. Att smälta ner olika plaster till en ny produkt som sedan används en gång och därefter eldas upp är inte klimatsmart återvinning. Vi måste nå ett system som innebär att produkter återvinns om och om igen. Annars får vi inte fram de volymer av sorterad plast som vi måste ha.

Han har mött flera politiker som nöjer sig med att en produkt återanvänds en gång, med det duger inte.

– Jag kan inte själv stå ut med att man gömmer vad återvinning är med en slapp definition. Vi befinner oss faktiskt i en klimatkris. Lagstiftningen måste skärpas.

Men konsumenterna behöver bli bättre på att sortera och kasta plastförpackningarna där de hör hemma. Inte bland de allmänna soporna.