Plus och minus – här är regeringens miljöbudget

Utgiftssatsningar inom miljö- och klimatområdet har beskrivits som ett sjumilakliv, men när siffrorna nu kommer på plats är det flera frågetecken som reses. Hos både påverkade sektorer, myndigheter och miljöorganisationer är reaktionerna därmed splittrade.

Hav och vatten

Det område där det ser ut att råda bredast politisk enighet kring att tillskotten behövt utökas är insatserna för att förbättra, skydda och bevara havs- och vattenmiljöer. Både under tidigare (S)+(MP)-regering, (M)+(KD)-budgeten, vårändringsbudgeten och nästa års budget sker det tillskott. Anslagen nästa år föreslås ligga på nära 1,4 miljarder kronor. Men därefter ser det ut att vara stopp på tillväxten. Under kommande år föreslås anslagen dras ner till 1,2 miljarder årligen.

Fokuset ska bland annat vara att fler marina områden ska skyddas och ytterligare insatser för att begränsa övergödningen ska sättas till, för att ”öka takten” i arbetet med att nå miljömålen.

Internationella klimatinvesteringar

De internationella klimatinvesteringarna har de senaste åren höjts och sänkts. Pengarna, som bland annat används för att dra ner på utsläppen i andra länder, höjdes först med 80 miljoner i samband med (M)+(KD)-budgeten, till 335 miljoner, men sänktes igen i samband med vårbudgeten. Nu skjuter dock regeringen till 32 miljoner i höständringsbudgeten, för att därefter sänka budget för nästkommande år till en nivå på 255 miljoner.

LÄS MER: Två miljarder mindre till miljön

Laddstolpar, solceller och gröna städer

Klimatklivet

Insatserna på hemmaplan för att dra ner på klimatutsläppen, framför allt inom Klimatklivet och stödet för att installera laddstationer i hemmen, får återigen ett tillskott. Ytterligare 500 miljoner skjuts till i den samlade posten iår, som kommer att uppgå till nära två miljarder årligen fram till 2022.

Solceller

Inom energibudgeten skjuts 500 miljoner till för solcellsstödet för 2019 och ytterligare 300 miljoner kronor för 2020.

Gröna städer

Statsbidraget Gröna städer får också en fortsättning på först 50 miljoner kronor för år 2020, 150 miljoner för år 2021 och 200 miljoner för år 2022.

Industriklivet

Tillskott blir det också på industriomställningssidan, där Industriklivet har blivit en åtgärd som har bred politisk uppbackning. Från 2018 års nivå på 300 miljoner växer stödet i år till 500 miljoner för att därefter föreslås landa på 600 miljoner årligen.

Transporter

Den sektor som anses mest kritisk att ställa om i Sverige är transportsektorn. Men det stöd som införs på den tyngre trafiksidan för att ge en skjuts åt bland annat ellastbilar kommer först i en mindre omfattning än vad utredarna föreslagit, från 60 till 20 miljoner. Men regeringen skriver också att insatsen kan växlas upp under kommande år. Samtidigt skjuter regeringen till 100 miljoner extra till biogasstödet för att öka produktionen av bränslet.

Striden om skogen

Skogsvård

En av de största neddragningarna relativt tidigare regeringens ambitionsnivåer sker i de budgetstöd som går till både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att fortsätta arbetet med att skydda skog för att uppnå flera av den antagna miljömålen. I miljöbudgeten handlar det om en minskning från nära 1,5 miljarder i den föreslagna budgeten för år 2019 till 875 miljoner nästa år.

Som ett resultat av budgetbesluten kommer varken etappmålen för frivilligt och formellt skyddande av skog inom miljömålsarbetet att uppnås, konstaterar regeringen. Men Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson hos Centerpartiet, menar att det inte är ett problem ur deras synpunkt.
– Där skulle jag säga att vi har olika syn på hur vi ska nå de där målen egentligen, och exakt vad man läser in i de här målen. Vi vänder oss emot bilden att enda sättet att skydda en skog är att sluta använda den genom att antingen belägga den med brukandeförbud eller köpa in den med statliga medel, säger Källström till Sveriges Natur och fortsätter:

– Bakom de här siffrorna gömmer det sig ju att vi faktiskt har fundamentalt, inte minst mellan oss och MP, olika syn på hur man nå målet om en hållbar skogspolitik. Vi har faktiskt olika syn på ordet hållbarhet. Man ska inte sticka under stol med att det är så. Och det kanske är så att vår syn på hållbarhet och vägen dit har fått mer genomslag än Miljöpartiet. Det välkomnar jag, men det finns säkert de som tycker att det hade varit bättre att göra annorlunda.

LÄS MER: Pengar till skydd av skog räcker inte

Men när det gäller att ta hand om den skog som redan är skyddad är konflikten inte lika stor. Även om det sker en neddragning relativt tidigare (S)+(MP)-regeringens ambitioner, så landar det nya regeringssamarbetet på nästintill samma nivåer efter att de återställt finansieringen som nästintill halverades av (M)+(KD)-budgeten. Från expertmyndigheterna anses dock nivån på 1,1 miljard de kommande åren vara långt ifrån tillräcklig för att nå miljömålen.

Grön skatteväxling – de nya ”gröna skatterna”

På inkomstsidan sker fortsatta förändringar inom det som översiktligt kallas den gröna skatteväxlingen.

Skatt på sopor
Det står mer klart hur avfallsförbränningskatten ska se ut när den införs den 1 april nästa år. De faktiska inkomsterna beräknas bli 240 miljoner det första året, för att sedan höjas under de kommande åren och därmed leda till att staten drar in 420 miljoner år 2021. Skatten har kritiserats för att ha svag styrande effekt mot att öka återvinningen av avfall, men Emil Kjellström (C) menar att så inte är fallet.

– Det finns alltid belackare till alla miljöskatter. Då gäller det att själv skaffa sig en uppfattning om fördelarna överväger nackdelarna.

Skatt på plastpåsar

Den 1 maj kommer också en skatt på plastpåsar att införas. Hos flera branschaktörer kritiseras skatten för att svag miljöstyrande effekt den med, men ur statskassans perspektiv är resultatet positivt. 2021 beräknas skatten dra in 2,7 miljarder.

Sänkta drivmedelsskatter

Samtidigt kommer drivmedelsskatterna att sänkas. För den andel som omfattas av koldioxidskatt sker sänkningen till följd av att inblandningen av biobränslen med lägre utsläpp samtidigt kommer att öka. Därmed kommer skattenivån fortsatt vara lika hög på de faktiska utsläppen.

Det hade dock varit möjligt att behålla nivåerna på energiskattesidan, men där anser bland andra Emil Källström att det saknas ett folkligt stöd för att gå fram med mer höjningar.

– Vi måste ha en folklig acceptans för den klimatpolitik vi genomför.