Politiker kräver drift av reaktorer med säkerhetsbrister
Flera politiska partier vill att de två äldsta reaktorerna i Ringhals ska fortsätta drivas. Men i dagsläget uppfyller de inte säkerhetskraven på moderna kärnkraftsanläggningar. Att åtgärda det skulle kräva stora, kostsamma åtgärder. Ringhals presschef Anna Collin menar att politikerna borde ha mer framförhållning.
De två äldsta reaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk har den senaste tiden blivit föremål för politisk debatt. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Moderaterna vill att de ska förbli i drift. Strax före jul lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen som de stod bakom tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den innebar bland annat att kärnkraften inte kan räkna med något framtida statligt stöd.
Men för båda reaktorerna finns avgörande säkerhetsproblem som hade krävt stora investeringar för fortsatt drift.
Den nästa äldsta reaktorn i Ringhals, reaktor 2, som stängdes på nyårsafton, har korrosionsskador som kräver omfattande insatser.
LÄS MER: Reaktor vid Ringhals i drift trots misstänkt läcka
Barriären ska hindra utsläpp
Skadorna finns på inneslutningen, som är en avgörande säkerhetsbarriär. Den ska hålla tätt om radioaktiva isotoper slipper ut ur härden, exempelvis vid en härdsmälta. Men enligt mätprotokoll som Sveriges Natur tidigare tagit del av försvinner vatten ur den. Flera orsaker till det har presenterats av Vattenfall och Strålsäkerhetsmyndigheten. En förklaring är att inneslutningen helt enkelt inte håller tätt som den ska på grund av korrosion. Att reaktorn trots skadorna varit i drift berodde på att den fick vissa dispenser och villkor från Strålsäkerhetsmyndigheten för att fortsätta driva reaktorn fram till avställningen i slutet av förra året. Vidare drift hade krävt reparation.
Inneslutningen är den barriär som ska hindra utsläpp om det sker en stor olycka, som den i Tjernobyl. Där fanns ingen inneslutning som kunde hindra utsläppet att nå ut till omgivningen. Rosten på inneslutningen i Ringhals 2 var alltså en säkerhetsrisk.
LÄS MER: Kärnkraften får ny sprängkraft i valspurten
Investeringar i ökad säkerhet
För den allra äldsta reaktorn, Ringhals 1, krävs också investeringar i ökad säkerhet. Den saknar oberoende härdkylning som minskar risken för att en härdsmälta alls ska inträffa. Att rätta till det för de två reaktorer som ska fortsätta att drivas, alltså Ringhals 3 och 4, kommer att kosta sammanlagt 900 miljoner kronor, enligt uppgift från Ringhals.
I dagsläget uppfyller alltså de två äldsta reaktorerna, Ringhals 1 och 2, som flera politiska partier vill ska förbli i drift inte de säkerhetskrav som ställs på moderna kärnkraftsanläggningar. Ingen har ens räknat på vad det skulle kosta att åtgärda problemen.
Och Vattenfall står fast vid beslutet att det inte blir någon återstart.
Ringhals presschef Anna Collin sammanfattar läget för reaktorerna som togs i drift under 1970-talet:
– Det har aldrig varit planerat att driva dem längre än de 50 åren som konstruktionen tillåter. Som det blir nu stänger de tidigare, efter omkring 45 år.
Affärsmässiga skäl
Att det blev tidigare, var av affärsmässiga skäl. Effektskatt och lågt elpris gjorde sitt till när beslutet fattades år 2015.
Sedan dess har effektskatten avvecklats och elpriset gått upp. Men det räcker inte som skäl för återstart.
– I vår värld finns inget annat än att de här anläggningarna ska stänga.
På frågan om inte den äldsta reaktorn kunde få den oberoende härdkylning som krävs för att få drivas vidare från och med nästa år, säger hon att det inte är aktuellt att tänka på i dagsläget.
– Ettan har gått igenom tio år av moderniseringar och går som tåget. Naturligtvis känns det dåligt att stänga en sådan anläggning. Men diskussionen om återstart pågår utanför vårt staket.
LÄS MER: Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning
Krävs framförhållning
En kärnkraftsanläggning kan inte tas i och ur drift med kort framförhållning. Det handlar till exempel om att ha personal som behöver omfattande utbildning för att kunna sköta anläggningen.
– Vi planerar decennier framåt, tio år åtminstone. Besluten går inte att riva upp inom loppet av ett år. Min personliga åsikt är våra politiker behöver tänka likadant när det gäller en så viktig fråga som landets energiförsörjning, säger Anna Collin.
Sveriges Natur har sökt de energipolitiska talespersonerna för de partier som står utanför energiöverenskommelsen för att fråga hur de ser på säkerhetskraven. Varken Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna, som är de tre partier som svarat, förnekar att satsningar på säkerhet behövs. Men menar att det inte ska hindra fortsatt drift.
Liberalerna vill se en snabbutredning av frågan och Sverigedemokraterna menar att nödvändiga investeringar för säkerhet måste göras, men att investeringen för bättre härdkylning i Ringhals 1 borde vara begränsad.