Preem drar tillbaka ansökan om utbyggnad i Lysekil

Raffinaderiet Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att förädla tjockolja i Lysekil. De ser inte längre någon lönsamhet i projektet.

2016 ansökte Preem hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att utvidga raffinaderiet i Lysekil förädla tjockolja till miljödomstolen. Projektet kallades ROCC, residue oil conversion complex, och fick klartecken av mark- och miljödomstolen. Det överklagades till miljööverdomstolen, men innan dess tog regeringen över beslutet. I juni 2020 kom miljööverdomstolen därför med ett yttrande istället för en dom. Den rekommenderade regeringen att ge klartecken.

LÄS MER: Mark- och miljööverdomstolen säger ja till till Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Regeringen väntades ta beslut senare i höst.

I ett pressmeddelande måndagen den 28 september meddelade Preems styrelse beslutet att dra tillbaka ansökan.

– Att avveckla ROCC-projektet är ett kommersiellt beslut som baseras på en sammanvägning av projektets lönsamhet och tekniska genomförbarhet, sa Magnus Heimburg, nytillträdd vd för Preem i pressmeddelandet.

– COVID-19-krisen och dess effekter på världsekonomin har bidragit till att projektet inte längre är kommersiellt hållbart, heter det vidare.

En annorlunda oljemarknad

En bakgrund till att ROCC startades var att tjockolja eller återstodsolja år 2016 i stor utsträckning användes som fartygsbränsle. Men den marknaden såg ut att minska kraftigt på grund av krav på lägre svavelhalt i fartygsbränsle från nyår 2020, i hela världen.

Man kan alltså sluta sig till att kalkylen grundade sig på att Preem skulle använda billig tjockolja och sälja bensin, diesel med mera dyrt, och att de nu inte längre tror det, i alla fall inte den nya vd:n.

Oljemarknaden ser annorlunda ut, med betydligt lägre priser och mindre marginaler än för några år sedan.

– Oljepriset sjönk kraftigt i april, delvis negativt påverkat av en lägre efterfrågan till följd av Covid-19, och har sedan dess återhämtat sig men ligger omkring 40 procent under prisnivån i början av året, säger Rebecka Bergholz som analyserar oljepriser på Energimyndigheten.

Hon uttalar sig inte specifikt om Preems strategi men säger allmänt:

– Inför 2020 trodde man att diesel såklart skulle kosta mycket mer. Den tunga tjocka svaveloljan trodde man att ingen ville ha.

Men så blev det inte. Priset på tjockolja har inte gått ner så mycket som man trodde. Utbudet av råolja har förändrats. Det har blivit mycket större andel lätta råoljor, från USA framförallt. Samtidigt har det blivit begränsningar för tunga högsvavliga råoljor från Venezuela och Iran. Tyngre och högsvavligare råoljor ger större andel tjockolja. Samtidigt har raffinaderikapaciteten byggts ut, i framförallt Asien.

– Det finns en överkapacitet i världen, säger Rebecka Bergholz.

Under 2020 förvärrades situationen ur oljeproducenternas och raffinaderiernas perspektiv. Efterfrågan på allt har minskat. Det är alltså flera faktorer som gör att oljepriset nu är 40 procent lägre än i början av året.

Politiskt problematiskt

ROCC-projektet har också blivit alltmer politiskt problematiskt, eftersom det skulle ha lett till ökade utsläpp av koldioxid, med en miljon ton per år enligt ansökan.

– Opinionen har vuxit lavinartat det sista halvåret, säger Oscar Alarik, jurist på Naturskyddsföreningen.

Han hänvisar till att Greta Thunberg nyligen dömt ut Preems satsning och att Greenpeace International blockerat raffinaderiet med sitt fartyg Rainbow warrior.

– Preem kanske inser att opinionstrycket inte skulle försvinna.

Preem som raffinaderi för export är inte beroende av opinionen, men som kedja av bensinmackar är de beroende av vad folk tycker, säger Oscar Alarik.

Preem säger inget i pressmeddelandet om opinion, men väljer att på flera ställen betona sin roll som producent av förnybara drivmedel nu och framförallt i framtiden:

– Beslutet innebär att resurser nu kommer att koncentreras till Preems övriga utvecklingsprojekt som på ett tydligare sätt kommer att bidra till ökad förnybar produktion, skriver Preem.

Oscar Alarik pekar också på att regeringen i sin budgetproposition anslagit mer pengar till förnybara drivmedel, och att det kan ha gett Preem hopp om att finansiera sin utveckling åt det hållet.

– Vi är väldigt glada över beslutet, men hela historien visar att mycket måste göras för att säkra upp lagstiftningen. Det var ju inte domstolarna som stoppade en ökning på en miljon ton, utan Preem själva. Det är ett dånade exempel på att mycket måste göras i klimatlagstiftningen.

”Oljeepoken är över”

Inge Löfgren är ordförande för Naturskyddsföreningens krets i Lysekil.

– Det är oerhört glädjande. Vi hade inte väntat oss att det skulle ske så här snabbt, säger han.

– Det är en seger för klimatet. Om projektet genomfört hade det låst upp Sverige för 25 år framåt., säger han.

Han är nöjd med hur Naturskyddsföreningen och andra fått fram sin syn för opinionen.

– Naturvårdsverket tvärvände. De sa först ja till Preem och sedan i praktiken nej. Samma sak med Länsstyrelsen.

I ett längre perspektiv är han inte så förvånad över att Preem backat:

– Oljeepoken är över. Ska de ha en framtid måste de anpassa sig, säger han.

Coronaviruset har gjort att raffinaderier fått ökade ekonomiska svårigheter, menar Inge Löfgren:

– Ingen flyger, och bilresorna minskar. Raffinaderier lägger ner, till exempel i Marocko.

El och förnybart

Det är el och förnybart som är framtiden, menar Inge Löfgren.

Preems planer på att producera mer förnybara bränslen ser han bara som en tillfällig lösning.

– Det finns inte skogar nog för att ersätta all råolja. Vi kan ju inte hugga ner Amazonas för att ge bränsle till bilarna.

För raffinaderiets del ser han en en ”lugn nedåtgående trend”.

– Om 20-25 år producerar de inte mer.

– Dom inser att den risken är uppenbar. Man kan inte satsa 15 miljarder på något som kan gå i konkurs om 5-10 år.

Många oljebolag går nu över till solceller och vindkraftsparker.

– Så måste Preem också göra, säger Inge Löfgren.

I Lysekil har Preem haft stöd av 90 procent av politikerna, men av hela befolkningen är det 50-60 procent, bedömer han.

Men detta kan ge en positiv utveckling för Lysekil:

– Vi måste få hit andra företag.

DN avslöjar i en artikel på måndagseftermiddagen att Preem länge haft ekonomiska problem. Enligt tidningen har företaget akut ont om pengar och har begärt anstånd med betalning av energi- och koldioxidskatter motsvarande två miljarder kronor, men fått nej av Skatteverket med motiveringen att det fanns en risk att bolaget inte skulle kunna betala tillbaka.

Sveriges Natur har sökt Preem för en kommentar. Fredag eftermiddag 2 oktober återkom bolaget med skriftliga svar på frågor. Läs svaren i artikeln: Preems planer efter Preemraff

LÄS MER: Nu prövas Preemraff i domstolen igen – här är frågorna att hålla koll på

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

LÄS MER: Koldioxidlagring – drömmen som sprack 

Läs alla tidigare artiklar om Preemraffs utbyggnad i Lysekil