Privatpersoners insatser för att restaurera våtmarker betyder mycket för klimatarbetet i Sverige. Men nu avbryter regeringen stödet. FOTO: Anna-Lee Cöster
Regeringen avbryter stöd till nya våtmarker
På torsdagen fattade regeringen beslut om att stoppa stödet på 114 miljoner som skulle ha gått till återskapande av våtmarker 2020. Samtidigt höjer de miljöstöden för bland annat betesmarker och ekologisk odling. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén välkomnar de nya pengarna men ifrågasätter varför de tas från våtmarkerna.
Jordbruksverket har sedan 1990-talet betalat ut stöd till markägare som restaurerar våtmarker. Nu avbryter regeringen miljöinvesteringsstödet för våtmarker. Samtidigt höjs stödet för bevarande av bland annat betesmarker och slåtterängar med 663 miljoner kronor och stödet för ekologisk produktion med 209 miljoner kronor. Bakgrunden till förändringen är att de här pengarna redan är intecknade i avtal med markägare, men Jordbruksverket har missat det i sina prognosverktyg.
− Det är givetvis väldigt positivt att både efterfrågan och storleken på de här stöden har ökat, men det får inte ske på bekostnad av att stöd till våtmarker stoppas vilket har skett i det här fallet, säger Karin Lexén.
LÄS MER: Regeringen fryser bidrag till våtmarker
Släpper ut växthusgaser
Hon anser att våtmarkerna är väldigt viktiga av många skäl. De binder kol, viktigt för den biologiska mångfalden och fungerar som en buffert vid torka och översvämningar.
− Därför har det varit positivt att så många markägare är positiva åtgärder. När stödet plötsligt avbryts så här blir det en förtroendefråga, man måste våga lita på myndigheter.
LÄS MER: Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp
Under flera års tid har ett underskott på 900 miljoner byggts upp i Landsbygdsprogrammet, vilket Jordbruksverket har missat på grund av brister i sitt datasystem. Myndigheten har utlovat fleråriga stöd till jordbrukare för bland annat betesmarker och ekologisk odling utan att ha täckning för det i budgeten. Därför regeringen väljer att dra ner på våtmarksstödet som en del av en nödbromsning.
− Jag har stor förståelse för att detta givetvis är en tråkig signal och påverkar givetvis förtroendet för det offentligas roll i våtmarksarbetet. Det förstår jag också och det är jättetråkigt, säger Andreas Mattisson som är biträdande chef på Jordbruksverkets jordbruks- och analysavdelning.
Vad händer för de markägare som fått ett positivt förhandsbesked och som redan har gjort stora investeringar?
− Vi jobbar aktivt med att minska konsekvenserna och jag hoppas att vi kan komma ganska långt med det. Det finns 40 miljoner kvar för att täcka de ärenden som länsstyrelserna bedömer som mest prioriterade.
Nya stöd till våtmarksanläggning kommer att finnas efter årsskiftet, enligt Andreas Mattisson.
”Skadan redan skedd”
Nya pengar nästa år är dock en klen tröst för Morgan Johansson på Naturvårdsgruppen i Falköping som jobbar med att anlägga våtmarker.
− Då är skadan redan skedd. Jag har jobbat i flera år med att bygga upp förtroende bland markägare och påbörjat ansökningsprocesser.
Om stöden avbryts så här abrupt nu kommer det knappast att bli några våtmarker på de här platserna, eftersom markägarnas förtroende är förbrukat, menar Morgan Johansson.
− Om staten svajar så här, vem ska kunna och våga satsa på våtmarker? Det här är ganska små pengar i sammanhanget men att de försvinner nu gör väldigt stor skada. Enda anledningen till att några våtmarksentreprenörer blev kvar förra gången pengarna drogs in 2013 var att vi jobbade gratis, för att vi vet att det här är viktigt. Han är också djupt oroad över att många av dem som fått förhandsbesked om stöd riskerar att hamna i en svår personlig ekonomisk knipa.
– Om förhandsbeskeden inte längre gäller kommer många enskilda att hamna i kläm. Vissa sitter med kostnader på hundratusentals kronor som de har blivit lovade att få igen. Det är helt orimligt att de som vill göra en insats för att nå våra gemensamma miljömål behandlas så här, säger Morgan Johansson.
