Regeringen bäddar för kärnkraft

När Tidö-regeringen tillträdde avskaffades miljödepartementet och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fick flytta in under näringslivs- och energidepartementet.

Läs också: Ny klimatpolitik med kärnkraft i fokus

En historisk flytt med tanke på att SSM och dess föregångare Statens kärnkraftsinspektion och Statens strålskyddsinstitut historiskt tillhört miljödepartementet som inte hanterat energipolitiken.

Generaldirektör fick gå

SSM och dess föregångare har alla vid olika tillfällen varit tuffa mot kärnkraftsindustrin. Efter en incident i Barsebäck 1992 stängde man omedelbart fem reaktorer. 2019 fick Ringhals 2 körförbud eftersom reaktorn inte levde upp till säkerhetskraven och 2020 hände samma sak för Ringhals 1.

I maj 2023 sparkade regeringen SSM:s generaldirektör Nina Cromnier. Två år innan hennes förordnande gick ut.

– Det är ganska ovanligt att flytta en generaldirektör mitt under förordnandet, säger Sten Heckscher, tidigare socialdemokratisk näringsminister och rikspolischef med lång efarenhet inom statsförvaltningen.

Han säger att man normalt sett bara flyttar en generaldirektör av organisatoriska skäl eller om det är nödvändigt med hänsyn till myndighetens bästa, enligt paragraf 33, andra stycket, i lagen om offentlig anställning. Eftersom Nina Cromnier inte har överklagat har lag-tolkningen inte kunnat prövas.

Ny ledning

Regeringens motivering löd: ”I samband med att regeringen nu lägger om energipolitiken får Strålsäkerhetsmyndigheten nya arbetsuppgifter och ska återigen börja tillståndspröva ny kärnkraft. Då behövs också en ny ledning för myndigheten.”

Orden var Daniel Westléns, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och tidigare styrelseledamot i Ekomodernisterna, en lobbyorganisation för kärnkraft. Han är reaktorfysiker och har arbetat med kärnkraft på Vattenfall, för lobbygruppen Foratom och varit föreståndare för Svenskt kärntekniskt centrum.

Vikarierande chef på SSM blev Michael Knochenhauer, tidigare veteran inom SSM och därefter konsult och ordförande för Svenskt kärntekniskt centrum. År 2022 medverkade Michael Knochenhauer i Svenskt näringslivs Startprogram för ny kärnkraft. Under perioden som konsult 2022-2023 gjorde Michael Knochenhauer en rad kärnkraftspositiva inlägg på LinkedIn.

Pressmeddelande raderades

I augusti utlyste Romina Pourmokhtari en presskonferens tillsammans med SSM:s Michael Knochenhauer om att Sverige bland annat ska bygga tio nya reaktorer. Efter presskonferensen raderades pressmeddelandet, men presentationen låg kvar på regeringens hemsida.

– Det verkar vara viktigt för regeringen att kärnkraften inte stöter på några hinder och att den byggs ut väldigt snabbt, säger David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, till Sveriges Natur.

”Det är en varningsflagg”

Han tycker att det är oroväckande att man samlar kärnkraftsfrågorna på det sätt som man gör inom regeringen. Att man sparkar generaldirektören på SSM, lägger ner kärnavfallsrådet och tar bort finansieringen till miljögruppernas kärnavfallsgranskning.

– Man blir ju orolig att det leder till att det tummas på säkerheten. Det är en varningsflagg även om det är svårt att säga hur stor risken faktiskt är för försvagad övervakning, säger han.

Enligt David Kihlberg är det viktigt att integriteten och den oberoende övervakningen av kärnkraften fungerar. Om det uppstår problem ska vi kunna lita på att de tas på allvar, anser han.

Oberoende kärnkraftstillsyn en trygghet

Oberoendet betonas även av Allison MacFarlane, geolog och professor i vetenskapspolicy vid University of Columbia i Kanada. Hon var 2012-2014 ordförande för USA:s kärnkraftsinspektion NRC.

– Att inte ha en oberoende kärnkraftstillsyn kan riskera ett helt land och dess ekonomi, säger hon till Sveriges Natur.

Reaktorer framför nationen

Hon tar Japan som exempel. Där kunde Fukushima-katastrofen 2011 blivit ännu värre eftersom bolaget och delar av statsapparaten satte reaktorerna framför nationen. För att kyla av reaktorerna krävdes det att man hällde i havsvatten även om det innebar att reaktorerna aldrig mer skulle kunna återstartas.

– Till slut fattade operatörerna rätt beslut, säger Allison MacFarlane.

Enligt henne är USA:s kärnkraftsinspektion NRC någorlunda oberoende, men att den ”inte är perfekt”. Kongressen försöker med jämna mellanrum lägga sig i inspektionens arbete och har någon gång lyckats.

Sedan NRC bildades 1974 har det varit klart att myndigheten är till för att skydda allmänheten, inte för att främja kärnkraft. Den förra Atomenergikommissionen hade båda uppgifterna.

– USA är inte perfekt. Om Trump blir vald så tvivlar jag på att NRC förblir oberoende.

Kommer regeringen då att trycka på NRC för att till exempel skynda på tillstånd?

– Ja, säger Allison MacFarlane.

Hon vill inte uttala sig om den svenska situationen, mer än att ”den inte låter bra”. Hon har en positiv bild av tillsynsmyndigheterna i Frankrike och Finland och även inspektionen CNSC i Kanada.

Men nyligen propagerade CNSC:s nyss avgångna ordförande Rumina Velshi för kärnkraft.

– Det tycker jag är olämpligt, säger Allison MacFarlane.

Ingen ny diskussion

En tidigare inspektör vid SSM säger till Sveriges Natur att frågan om myndighetens oberoende ständigt har varit uppe till diskussion. Man har en intern karens, där till exempel den som arbetat på Vattenfall inte får arbeta med ärenden som berör bolaget de första två åren.

Vattenfall är en viktig pusselbit i den svenska regeringens kärnkraftspolitik. Bolaget är den enda svenska aktör som skulle kunna bygga kärnkraft.

Pressar Vattenfall

Vattenfall driver fem av de sex svenska reaktorerna i Ringhals och Forsmark. Den sjätte i Oskarshamn majoritetsägs av tyska Uniper, vars ägare, den tyska staten, lagt ner kärnkraften i Tyskland och inte heller satsar på ny kärnkraft utomlands.

Vattenfall ägs av staten. Ägaransvaret ligger hos finansdepartementet, men både näringslivs- och energiminister Ebba Busch (KD) och Romina Pourmokhtari (L) trycker på för att Vattenfall ska bygga ny kärnkraft. Det står också i Tidöavtalet:

”Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bland annat genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl a direktiv för upphandling av ny kärnkraft.”

Sedan förra sommaren utreder Vattenfall på eget initiativ om det kan bli lönsamt att bygga kärnkraft. Utredningen ska vara klar till årsskiftet. Blir svaret ja går bolaget vidare med en ansökan till SSM.

När nyhetsbyrån TT frågade Ebba Busch vad som händer om svaret blir nej svarade hon:

– Då kommer vi att se en diskussion om hur hårt Vattenfall ska styras.

Förändringar i styrelse

Regeringen har redan markerat genom förändringar i Vattenfalls styrelse. Energiprofessorn och kärnkraftskritikern Tomas Kåberger har ersatts med Ingemar Engkvist, tidigare vd för Eon kärnkraft och den internationella kärnkraftsorganisationen WANO, och före detta styrelseledamot för Ringhals, Forsmark och Svensk kärnbränslehantering.

Klimat- och näringslivsdepartementet skriver i ett mejl till Sveriges Natur att det fortsatt är två olika statsråd som ansvarar för kärnsäkerhet och strålskydd respektive energiförsörjningsfrågor, visserligen på ett och samma departement.

SSM har avböjt att medverka i artikeln.

Förtydligande: Miljö- och energidepartementet skapades 1987 och bytte 1990 namn till Miljödepartementet varpå energifrågorna flyttade till Industridepartementet, sedermera Näringsdepartementet.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln uppgavs felaktiga uppgifter om raderade inlägg på Michael Knochenhauers LinkedIn för perioden 2022-2023.