Regeringen fryser bidrag till våtmarker

Under många år har myndigheter och politiker lyft fram våtmarkernas stora betydelse. Att återställa våtmarker som dikats ut är inte bara avgörande för många djur och växter utan är också centralt för att vi ska ha rent vatten under torrperioder. Jordbruksverket har sedan början av 2000-talet betalat ut stöd till markägare som restaurerar våtmarker.

Men i förra veckan kom beskedet att alla våtmarksärenden läggs på is tills vidare. Regeringen väntas komma med besked i frågan nu i början på juni.

− Det är helt bakvänt att satsa så mycket på våtmarker och sedan rycka undan benen för hela arbetet på ett sådant klumpigt sätt, som riskerar att bli personliga tragedier för många enskilda, säger Morgan Johansson i Falköping på konsultföretaget Naturvårdsgruppen.

LÄS MER: Ministern: allvarligt att våtmarkerna minskat

Markägare drabbas

Han jobbar med en lång rad ärenden där markägare kommer att drabbas om stödet stoppas. Som exempel nämner han en man som fått förhandsbesked från länsstyrelsen om att få anlägga en våtmark. Men för att få sin ansökan godkänd behöver markägaren göra flera undersökningar som sammanlagt har kostat honom omkring 170 000. Om nu stödet stoppas kommer han att få stå för hela kostnaden själv.

− Och det här är ingen storbonde, jag vet inte om han klarar det, säger Morgan Johansson.

Jordbruksverkets svar är att de som har fått ett slutgiltigt beslut om stöd kommer att få det.

− Det finns aldrig några garantier när man söker stöd, säger Andreas Mattisson som är biträdande avdelningschef på jordbruks- och analysavdelningen.

Svårigheten med just våtmarker är dock att det ibland behövs dyra och avancerade undersökningar inför att sätta igång anläggandet av en våtmark. Därför har länsstyrelsen ett system med förhandsbesked som är ett slags löfte om att allting ser bra ut, och att markägaren kommer att få tillbaka pengarna om hen kommer in med en formell ansökan, enligt Morgan Johansson.

− Jag brukar säga att ”förhandsbeskedet har alltid gällt” men det kan jag inte säga nu. Om någon hade sagt ”du riskerar att få stå för alla kostnader själv” så hade ingen anlagt någon våtmark.

Samhällsnyttig verksamhet

Han betonar att det handlar om samhällsnyttig verksamhet som är central för att nå sju av våra sexton statliga miljömål.

− Vi som jobbar med våtmarker har ett jättejobb med att motivera folk och det är omintetgjort nu. Samma sak hände 2013 och den gången förlorade jag många markägare som hade blivit övertygade om att bilda en våtmark, som aldrig kommer att ha förtroende för den här sortens stöd igen. Det kanske kommer nya pengar senare, men det hjälper inte om det inte finns någon som vill bilda våtmarker längre.

Även Andreas Höglind som är anställd på Orust kommun för att arbeta med olika våtmarksprojekt säger att markägarnas förtroende är helt avgörande i den långa processen att återskapa en våtmark.

− Det finns lite allmänt på bygden en skepsis till myndigheter och det jobbar vi stenhårt på att försöka vända. Blir det tvärstopp helt plötsligt så blir det svårt att hålla liv i kontakterna som vi har byggt upp.

Andreas Höglind har arbetat i ett och ett halvt år med olika våtmarksprojekt, framför allt för att förebygga övergödning i havet. Pengarna till hans anställning och de olika projekten kommer från flera myndigheter och pengarna från Jordbruksverket bara är en del, men om denna del plötsligt dras in kommer flera projekt att falla i sin helhet och stora summor av statliga medel kommer att gå till spillo.

− Det här beskedet kom som en blixt från klar himmel. Jag har projekt på gång för fem-sex miljoner som kommer att krascha utan de här pengarna. Och jag kommer att få ringa en massa markägare som såg fram emot att bilda våtmarker och berätta att det inte blir något.

Fattas 900 miljoner i budgeten

Miljöinvesteringsstödet för våtmarker inom landsbygdsprogrammet är på 114 miljoner under 2020. De har tillfälligt frysts eftersom Jordbruksverket upptäckt ett hål i sin budget på 900 miljoner, vilket blev känt i april.

− Där har vi en bakläxa, vi behöver ha system som kan fånga upp sådant här. Det handlar om fleråriga åtgärder så vi borde ha kunnat dra i bromsen mycket tidigare. Jag kan förstå att det sänder lite konstiga signaler för våtmarkerna är ju viktiga, säger Andreas Mattisson på Jordbruksverket.

Han hoppas att våtmarksarbetet kommer att återupptas till hösten.

− Det tror jag inte ett dugg på, säger Tuve Lundström på Naturvårdsingenjörerna i Hässleholm. Han har jobbat med att skapa våtmarker sedan 1998 och har varit med om flera liknande avbrott.

När medlen ströps 2013 tog det två och ett halvt år innan det var igång igen, berättar Tuve Lundström. Och eftersom det nuvarande landsbygdsprogrammet tar slut i år kommer det att vara för sent att hinna få fler våtmarker beslutade innan programmet stänger.

− En politisk påverkan finns ju alltid men då behöver vi veta det i förväg så att vi kan planera för det. Förra stoppet blev jag av med tre anställda som hade tagit lång tid att lära upp. Det finns inga utbildningar och det är ständig brist på folk som kan våtmarker, så det är ett väldigt slöseri att hantera oss så här, säger han.

Morgan Johansson hade planer på att anställa en person till men det kommer knappast ifråga nu.

− Sådana här ändringar av spelreglerna är som coronan för flyget. Det slår både kortsiktigt och långsiktigt mot hela våtmarksarbetet. Att behålla de här pengarna nu är viktigare än att få 200 miljoner sedan, säger han.

Sveriges Natur har sökt landsbygdsminister Jennie Nilsson för en kommentar sedan i onsdags förra veckan. Hon har lovat att återkomma så snart som möjligt, vi kommer att uppdatera artikeln med hennes kommentar så snart hon svarat.

16.9: Uppdaterad med mejlsvar från landsbygdsminister Jennie Nilsson:

När kan ett slutgiltigt beslut från regeringen komma i den här frågan? 

– Regeringen planeras fatta beslut i närtid om att föreslå kommissionen programändringen i Landsbygdsprogrammet. Det är kommissionen som slutligen godkänner ändringarna vilket preliminärt beräknas ske i mitten av oktober.

Har neddragningen någon koppling till det ekonomiskt osäkra läge som råder under coronapandemin?

– Nej.

Enligt en uppgift handlar det om ett underskott på 900 miljoner- 1,1 miljard som Jordbruksverket har missat. Är det rätt uppfattat att det helt enkelt handlar om en felräkning? 

– Underskottet på cirka 900 miljoner beror på otillräckliga prognosverktyg hos Jordbruksverket i kombination med att vissa stöd inom Landsbygdsprogrammet haft stor efterfrågan.

Riksdag och regering har många gånger uttryckt att våtmarker är en väldigt viktig del av miljöarbetet. Inte minst under valrörelsen 2018 efter en rekordtorr sommar. Varför väljer man att täcka underskottet med att dra ner på stöd till våtmarker? 

– Underskottet i miljöersättningarna kommer täckas av neddragningar i främst projekt- och företagsstöd. Det är många olika stöd inom angelägna områden och med stor efterfrågan som berörs, inte bara stödet till våtmarker.

Systemet med länsstyrelsens stöd till våtmarker bygger på förhandsbesked, som markägare får för att kunna göra en slutgiltig ansökan. Med ett förhandsbesked kan de göra sådant som arkeologiska och geotekniska undersökningar som kan vara väldigt dyra. Många enskilda markägare ligger ute med summor upp till 300 000 som de nu riskerar att inte få tillbaka. Vad kan du säga till dem?

– Utgångspunkten är att de stödmottagare som fått beslut om stöd kommer få stöd enligt beslutat. Det finns också fortfarande möjlighet att bevilja ytterligare stöd i landet inom den budget som återstår. Regeringen har bett Jordbruksverket titta på vilka stöd som kan erbjudas efter årsskiftet i samband med att Landsbygdsprogrammet förlängs ytterligare 2 år i väntan på en ny jordbrukspolitik.

De våtmarkskonsulter som har byggt upp kompetens och anställt folk för att kunna jobba med anläggning av våtmarker undrar nu hur många de behöver avskeda och om företagen kommer att gå i konkurs. De vittnar också om att deras arbete bygger mycket på att jobba upp förtroende bland markägare. När stöden dras in så här plötsligt kommer många markägare att dra öronen åt sig och inte vilja ha med miljöstöd att göra igen menar de. Under landsbygdsprogrammets historia har stöden haft många avbrott som undergrävt förtroendet för systemet. Finns det någon ambition att göra stöden mer långsiktiga? 

– Regeringen arbetar idag med stöd till våtmarker dels genom det sjuåriga landsbygdsprogrammet, dels med en särskild satsning inom det nationella LONA-stödet som pågår under åren 2018-2020 för att möta intresset för våtmarksanläggning. Stöd för våtmarksskötsel kan man få under 20 år efter att våtmarken är anlagd. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 omfattar mer än 37 miljarder kronor och underskottet som hanteras i aktuell programändring innebär cirka 2 procent av den totala budgeten. Regeringen ser nu också över en del åtgärder för att förbättra hanteringen av stöden inom Landsbygdsprogrammet.

LÄS MER: Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp