Regeringen prövar Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Oljeraffinaderiet Preem vill bygga en ny anläggning, ROCC, för att förädla restolja. ROCC betyder Residue Oil Conversion Complex. Detta ska ske genom att man tillför vätgas till oljan. Därmed bryts stora molekyler i tjockoljan, med stor andel kolatomer, ner till lättare kolväten som ingår i diesel och bensin. Vätet används också för att ta bort svavel ur oljan.

Men tillståndet överklagades och i juni beslutade Mark- och miljööverdomstolen att domen ska prövas på nytt. En seger för miljörörelsen, som länge kämpat mot utbyggnaden.
– Mycket glädjande, sa Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lysekil, till Sveriges Natur i samband med beskedet.

LÄS MER: Lysekilskretsen tar strid mot Preemraffs utsläpp

Den överklagade domen innebar att Preems raffinaderi i Lysekil skulle fördubbla sin verksamheten och bli Sveriges största utsläppare av koldioxid. Utsläppen skulle öka från 1,7 till 3,4 miljoner ton koldioxid.

LÄS MER: Preemraffs utbyggnad prövas på nytt

Fossil naturgas

Vätgasen framställs av fossil naturgas vilket ger stora koldioxidutsläpp. En del av den koldioxiden – en halv miljon ton -tänker Preem fånga in och frakta med båt till Norge där den ska lagras under havsbotten.

Men det finns fortfarande stora frågor kvar att lösa innan koldioxidlagring kan bli verklighet.

LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring

Det finns inte ens någon färdig plats för lagringen och bara provborrningarna kan ta många år, vilket Sveriges Natur tidigare rapporterat:

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare 

Naturskyddsföreningen, en av dem som överklagat domen, yrkade i första hand att mark- och miljödomstolen helt skulle avslå ansökan, och i sista hand att den tillståndet tidsbegränsas till år 2030.

Preems plan är att ta anläggningen i drift 2025, och den planen kan skjutas längre fram. Investeringsbeslut är ännu inte taget, och det kan tillkomma villkor från domstolen, som gör projektet mindre lönsamt eller strategiskt mindre intressant.

Riksdagens klimatmål

Riksdagen klimatmål från 2017 anger att Sverige ska ha netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. Det är kopplat till Parisavtalet 2015 där hela världen beslutade att växthusgasutsläppen ska minskas så att temperaturhöjningen stannar vid två, helst 1,5 grader. Avtalet bygger på att alla länder sätter upp mål, och att länder med oambitiösa mål utsätts för kritik från omvärlden tills de skärper målen.

Miljödomstolens dom i november behandlade inte alls koldioxidutsläppen, då domstolen tolkade EUs direktiv om handel med utsläppsrätter så att man inte får ställa sådana krav.

Utsläppen av koldioxid ska, enligt direktivet, regleras enbart av EU:s  ram för hur mycket koldioxid som får släppas ut. Den mängden minskar för varje år. Företag får köpa köpa och sälja utsläppsrätter, och medlemsländerna får inte ställa ställa krav på enskilda företag utöver det.

Regeringen prövar frågan

Nu står det klart att regeringen kommer att pröva frågan. Det innebär i praktiken att regeringen tar över rollen som domare i ärendet. Domstolen kommer att pröva frågan och lämna en rekommendation till regeringen, som sedan fattar beslutet.

Regeringen lyder till skillnad från domstolen under klimatlagen, vilket gör att frågan nu också kommer att prövas enligt den och också ta hänsyn till hur utbyggnaden påverkar klimatutsläppen.

– Dagens besked är mycket glädjande. Det visar att regeringen nu går in för att ta det ansvar som följer av klimatlagen. Prognosen om vi ska kunna klara de svenska klimatmålen ter sig nu lite ljusare. Även om regeringen ska pröva utbyggnadsplanerna av Preemraff enligt precis samma lagstiftning som domstolen, så har regeringen ett tydligt ansvar enligt klimatlagen. Prövningen sker alltså i en annan kontext, vilket är viktigt, säger Naturskyddsföreningens jurist Oscar Alarik.

– Det här skickar en viktig signal till fossilindustrin om att man inte kan fortsätta på den inslagna vägen, utan måste förändras. Inte minst för Preem, som ju också utvecklar nya moderna och klimatsmarta produkter. Förhoppningsvis ger detta ett eko även utanför landets gränser.

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, säger att det är ett mycket glädjande besked.

– Vi har sett ett enormt engagemang i den här frågan; i den lokala kretsen, bland medlemmar och allmänhet. I dag gläds vi tillsammans. Det har märkts i det här ärendet att klimatfrågan engagerar på otroligt många nivåer. Det ger hopp inför att tillsammans kunna ställa om samhället för en hållbar framtid.

”Måste minska någon annanstans”

– Regeringen gör bedömningen att utbyggnaden kan antas bli av sådan omfattning att regeringen bör pröva om verksamheten bör tillåtas eller inte, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP), på en presskonferens på fredagen.

– Det handlar om en verksamhet som skulle öka Sveriges utsläpp med tre procent och försvåra att nå nettonollutsläpp till 2045. Om en viss verksamhet får tillåtelse för kraftigt ökade utsläpp måste vi sänka utsläppen någon annanstans.

Hon säger också att regeringen håller på att se över all lagstiftning, inklusive miljöbalken, så den är kompatibel med klimatmålen, men att det är oklart om den översynen blir klar innan utredningen om Preemraff är klar.

Danni Backteg, Preems presschef, säger till SVT att Preem välkomnar beskedet.

– Vi tycker det är sunt och bra att vi har en demokratisk process.

– Vi tror starkt på vår idé och har argumenten kring varför detta kommer att leda till något bättre. Vi tror att den nya anläggningen kommer att vara bra för alla. Vi har ny teknik som kommer att göra det renare och smartare.