Rekordökning av dispenser kan minska miljöhänsyn i skogen

Skogen spelar stor roll för den biologiska mångfalden och ett klimat i balans. Hur den sköts är avgörande och har bland annat omsatts i miljölagar och föreskrifter på nationell nivå. Till exempel kan en skogsägare inte avverka områden större än en halv hektar utan att först anmäla det till Skogsstyrelsen och därefter får avverkningen inte påbörjas innan sex veckor. Det är den tid som Skogsstyrelsen behöver för att till exempel kontrollera att skogen inte har särskilda natur- eller kulturvärden eller för miljöorganisationer och allmänhet att framföra sina synpunkter.

LÄS OM ETT FALL av dispens från sexveckorsregeln: Plötsligt var orienteringsklubbens hemmaskog borta

Skogsägare kan ansöka om dispens från att vänta i sex veckor om de kan påvisa att dispensen leder till en fördel för miljön eller skogsskötseln.

De senaste fem åren har dispensansökningarna nått rekordnivåer. Tre procent av alla avverkningsanmälningar beviljades dispens 2017, det vill säga tillåtelse att avverka skogen på en gång, innan de sex veckorna passerat. Sedan dess har antalet dispensansökningar ökat mer än sex gånger och dispensnivåerna med mer än fem gånger (se faktaruta). År 2020 ville 11 562 skogsägare inte vänta sex veckor med avverkning, det vill säga 17 procent av alla avverkningsanmälningar.

Begränsade resurser för tillsyn

En uppenbar förklaring till rekordökningen är granbarkborren. Den torra sommaren 2018 var början på en historisk tillväxt och sedan dess har granbarkborren skadat minst 18 miljoner kubikmeter gran. Det är nästan dubbelt så stora skador jämfört med sammanlagda granbarkborreskador under de 70 åren dessförinnan.

– Normalt vill vi att dispenserna ska ligga någonstans runt tre till fem procent, men under år med stora granbarkborreangrepp har de legat väldigt högt, säger Jörgen Ringagård, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen.

För att få dispens från sexveckors-regeln med hänvisning till granbarkborreangrepp måste minst tio skogskubikmeter gran per hektar inom den anmälda avverkningen ha angripits. Och fram till årets svärmning har angrepp från 2020 godtagits som dispensskäl från sexveckorsregeln, men det kommer inte accepteras framöver. Då kan enbart dispens för nya angrepp godkännas, berättar Jörgen Ringagård.

– Vi dubbelkollar inte de uppgifter som skogsägaren angett. Det handlar om resurser, säger Jörgen Ringagård och berättar att för de drygt 60 000 avverkningsanmälningar som inkommer i snitt varje år så är resurserna för tillsynsinsatser begränsade.

– En stor del av dispensansökningarna släpper vi och koncentrerar oss på de avverkningsområden som vi tror har höga natur- och kulturvärden. De flesta andra rinner igenom utan kontroll, säger Jörgen Ringagård.

Tror du att granbarkborren medfört att dispens blivit mer regel än undantag, att skogsägare passar på att avverka med granbarkborren som täckmantel?

– Jag hoppas att det inte är så i någon större utsträckning, men det kan vi inte utesluta helt, säger Jörgen Ringagård.

Hur upprätthålls kultur- och miljövärden när det inte finns tid att kontrollera att lagar och föreskrifter efterlevs och allmänheten inte får tycka till?

– Vi försöker laga efter läge, men självklart ska vi upprätthålla tillsynen även i en sådan här situation. I vissa distrikt har dispenserna under 2019 och 2020 legat på 30 till 40 procent av antalet avverkningsanmälningar, men det är stor skillnad över landet. Det är mest angrepp i öst, säger Jörgen Ringagård och berättar att avverkningsanmälningar kontrolleras mot den databas som innehåller uppgifter om miljö- och kulturvärden.

– Men samtidigt ska dispenser hanteras skyndsamt, annars faller ju hela idén med att få kunna avverka snabbt om det finns särskilda skäl, säger Jörgen Ringagård.

Skrämmande statistik

Kerstin Ström leder projektet ”Stoppa Borrarna” som drivs av Skogsstyrelsen.

– Statistiken är skrämmande och det är ohyggliga siffror för Sverige, även om skadorna här är betydligt mindre än de i Tyskland och Tjeckien, där de näst intill har gett upp kampen mot granbarkborren, säger hon.

I ”Stoppa Borrarna” är en av målsättningarna att granbarkborre-bekämpningen ska göras utan att påverka natur- och kulturvärden. Kerstin Ström berättar att hon just nu upphandlar en konsult som ska få i uppdrag att utvärdera hur det gått.

– Efter stormarna Gudrun och Per kunde man konstatera att de storskaliga katastroferna inneburit att man släppt på den vanligtvis höga natur- och kulturhänsynen. Däremot har jag inte fått några signaler att det skulle ha skett när det kommer till granbarkborrebekämpningen. Men det ska vi följa upp, säger Kerstin Ström. Framöver oroar hon sig för den globala uppvärmningen som driver fram ett extremt klimat och att det med stor sannolikhet kommer fler torra somrar som den 2018.

Gran på torr tallmark

Men det är inte bara ett förändrat klimat som bidragit till den goda tillväxten av granbarkborrar. Under flera decennier har skogsägare, för att undvika viltskador, i högre utsträckning planterat gran på mark där tall hade passat bättre.

– I Sverige står mycket gran på tallmark som är alldeles för torr och blir det då torka så har granen inte en chans. Här har vi alla i skogsnäringen en gammal skuld, säger Kerstin Ström. Hon menar att det i dag finns en annan medvetenhet hos skogsägarna att sätta rätt sort på rätt mark, så kallad ståndortsanpassning, och att de månar om att anpassa skogsbruket och sprida riskerna.

– Ingen vet ju hur klimatet kommer bli framöver, säger Kerstin Ström och säger att den tydliga rådgivningen om ståndortsanpassning har gett resultat.

– I dag är det till och med svårt att få tag på tallplantor eftersom allt fler skogsägare planterar tall istället för gran.

Det kommer fortfarande rapporter om granbarkborreangrepp runt om i landet, men reproduktionsmätningar visar att granbarkborrens förökningstakt minskar och scenarioprognosen är att det stora angreppet håller på att ebba ut.

– Skogsägarna har lärt sig den hårda vägen att gran kanske ser bra ut i 15 -20 år, men att träden sedan lätt faller offer för skador, bland annat granbarkborren, säger Kerstin Ström.

Vatten är nyckeln

Granbarkborren finns alltid i skogen och insekterna angriper vindfällda eller torkstressade granar. Växer granen på för torr mark, eller om nederbörden inte är tillräcklig,  får trädet inte tillräckligt med vatten och då kan trädet inte producera kåda och därmed inte heller stoppa granbarkborren från att borra sig in i barken. Till slut dör trädet.

– Vatten är nyckeln i bekämpningen. Ett friskt träd dränker granbarkborren med kåda och därför angriper granbarkborren bara stressade träd, säger Kerstin Ström.

När torka sätter naturens naturliga bekämpning ur spel är en av Skogsstyrelsens rekommendationer att bekämpa granbarkborren genom att snabbt avlägsna de angripna träden under den tid på året när granbarkborren svärmar, flyger.

Granbarkborren kan enbart svärma när temperaturen är över 18 grader. Är det kallare så faller den till marken och kan alltså inte flytta sig från träd till träd. Det gör att avverkningar, som ett sätt att bekämpa granbarkborre-angrepp, framför allt bör ske under de månader på året då temperaturen är över 18 grader enligt Skogsstyrelsen.

– Under sommaren är avverkning, eller som vi kallar det, sök och plock, en klockren bekämpningsmetod mot granbarkborre då det gäller att snabbt få bort de angripna träden. Men under vintern är det inte lika självklart att avverkning är det rätta sättet att bekämpa granbarkborren, säger Kerstin Ström och understryker att Skogsstyrelsen som myndighet inte kan bortse från den forskning som visar att det är väldigt få granbarkborrar som bekämpas när träd avverkas vintertid eftersom barken ramlar ned och blir kvar på marken och därmed blir granbarkborren kvar i skogen. Samtidigt exponeras de träd som står runtomkring.

– När temperaturen är under 18 grader är avverkningen inte längre ett sätt att bekämpa granbarkborren, men det kan vara sätt att rädda virkesvärden, säkra framtida tillväxt och skapa en säker skog så att döda träd inte ramlar ner, säger Kerstin Ström.

Om avverkning ska ses som en bekämpningsmetod vid temperaturer lägre än 18 grader är Skogsstyrelsen och skogsbranschen oeniga. Skogsstyrelsen har därför beställt en forskningsstudie för att fördjupa kunskaperna.

Skogsstyrelsens statistik visar att hittills i år, mellan januari och den sista maj, så har 3500 dispensansökningar gjorts. Det är dubbelt så många som under hela 2017. Varför ger Skogsstyrelsen dispens även under den kalla tiden av året?

– Det gör vi för att rädda virkesvärden, men det är inte lika bråttom med avverkning under vintern, säger Kerstin Ström och förklarar att skogsbruket inte hinner med.

– De försöker trolla med knäna under sommarmånaderna och ta hand om så mycket angripen skog som möjligt. Men skogsbruket behöver hela året på sig, även om det mest optimala är att få allt gjort under sommaren. Men det är en av anledningarna att vi beviljar dispenser även vintertid trots att granbarkborren inte svärmar då, säger Kerstin Ström.