Fortfarande 50 år efter en avverkning är svampsamhället förändrat.
Rubbat svampliv långt efter avverkning
Svamparna som lever i symbios med träd svälter ihjäl om träden avverkas. De vanligaste arterna verkar komma tillbaka, men fortfarande 50 år efter en avverkning ser svampsamhället annorlunda ut.
Det mesta av svamparnas liv utspelar sig i mycelet, alltså i svamptrådarna under jorden. Vad som pågår i svamparnas mörka universum är nästan helt okänt för oss men sedan ungefär tio år kan vi utforska det med hjälp av dna-teknik. Forskaren Kerstin Varenius vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit jordprover i olika sorters skogar för att se vilka arter som döljer sig där och hur de påverkas av kalavverkning. Hennes slutsats är att de vanligaste arterna kommer tillbaka när träden kommer upp igen, men fortfarande 50 år efter en avverkning är svampsamhället förändrat.
Svamparna utför många olika underjordiska ekosystemtjänster, som exempelvis att förse träden med vatten och mineraler så att de kan växa, att reglera sjukdomar hos växter eller att förebygga erosion. Tack vare svamparnas stora artrikedom har forskarvärlden länge trott att även om vissa arter minskar får det inga konsekvenser för ekosystemtjänsterna.
– Förmodligen stämmer det inte, för nya rön tyder på att olika konstellationer av svampar gör olika saker, säger Kerstin Varenius.
Hon nämner som ett exempel att vissa spindelskivlingar verkar vara extra bra på att bryta ner dött material till näring som träden kan ta upp. De hör till arterna som har svårt att komma tillbaka efter en avverkning och det kan alltså ha effekter på hur snabbt skogen växer.
Jämför med bakteriesamhället
Än så länge kan vi inte säga så mycket om exakt vad olika arter gör men Kerstin Varenius jämför med bakteriesamhället i våra tarmar.
− Där behövs en väldigt komplex sammansättning för att helheten ska fungera. Kanske fungerar svampsamhället i marken likadant, och i så fall skulle även ovanliga arter kunna fylla en viktig roll, säger Kerstin Varenius.
