Så drabbas djuren av den milda vintern

Vintrarna brukade vara kallare och mer snörika, men vintrarna blir mildare och mildare. Under de senaste 30 åren har vintrarna överlag varit varmare än tidigare.

– Kalla vintrar blir ovanligare och mildare vintrar blir vanligare, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

Han förklarar att det är en pågående förändring som pekar mot ett varmare klimat.

– Det är svårt att se att vi skulle ha haft denna serie av huvudsakligen mildare vintrar om det inte var för den globala uppvärmningen, som ju påverkar även oss här i Norden, säger Markku Rummukainen.

LÄS OCKSÅ: Så lever djuren om vintern

När vitt möter färgglatt

På många platser i Sverige uteblir den vanliga vintern och det kommer inte lika mycket snö. När vintrarna blir mildare kan det påverka djuren. Vissa djur påverkas mer negativt och andra mer positivt när vintrarna blir varmare.

De som påverkas negativt är framför allt djur som ändrar pälsfärg och får vit vinterpäls. De är anpassade efter den typiskt svenska vintern med snö och mycket kyla. Att dessa djur får vinterpäls på vintern har med dagsljuset att göra.

– Att djuren ändrar pälsfärg beror inte på värmen, utan det har med dagslängden och ljuset att göra. Det är hormoner som triggas igång av dagsljuset, säger Isak Isaksson, sakkunnig i naturvård på Naturskyddsföreningen.

När skogsharens vita vinterpäls skapar kontraster mot den färgglada marken blir skogsharen mer synlig för rovdjur. Skogsharen blir tvungen att springa för sitt liv och för en skogshare kan det därför bli en livsfarlig vinter.

Detsamma gäller även för fjällräven, småvesslan och hermelinen som ändrar färg på vintern. Skillnaden är dock att dessa djur är rovdjur, till skillnad från skogsharen. Rovdjur som byter pälsfärg tvingas vara mer aktiva på natten. De kan själva bli tagna av större rovdjur och de ses lättare av bytesdjur.

Ytterligare ett djur som påverkas negativt av förändringen är älgen. Stora djur som älgen har svårare att reglera temperaturen. Det är framförallt i södra Sverige som älgarna påverkas negativt. Vintern är för varm för de flesta älgar när temperaturen är i intervallen 0 – 5 plusgrader.

– När det blir varmare måste älgen använda energi för att kyla ned sig. Älgar kan inte svettas utan reglerar bland annat kroppstemperaturen genom att öka andningsfrekvensen, förklarar Göran Ericsson, professor i vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet.

Varmare vintrar leder även till ökad konkurrens om maten då nya arter kommer till området, det kan i sin tur leda till näringsbrist hos älgarna.

De som sover vidare

De djur som inte påverkas särskilt mycket av förändringen är till exempel djur som går i ide. De sover vidare i det lite mildare klimatet. De vaknar inte heller så ofta trots att vintern inte infaller på samma sätt. Än så länge påverkas inte björnarna och djuren som går i ide, men de kan göra det i framtiden.

– Björnar som lever i södra Sverige kanske knappt kommer att gå i ide om vi får kortare och varmare vintrar. Medan de som bor i norra kommer att göra det, säger Göran Ericsson.

LÄS MER: Så sover djuren om vintern

Påverkas positivt

Det finns även djur som påverkas positivt. Det gör till exempel rådjuret och vildsvinet. Vildsvinet påverkas positivt av att det inte är lika snörikt.

– Den viktigaste begränsningen för vildsvinet är inte kylan, det är snön, förklarar Göran Ericsson.

När det är mindre snö är det lättare för vildsvinen att hitta föda och röra sig. Snö gör det även lättare för vissa stora rovdjur som varg att ta ett vildsvin.

För rådjuret kan en mildare vinter göra det lättare att hitta mat.

– Gräsätare i allmänhet gynnas av förändringen, förklarar Göran Ericsson.

Vinnare och förlorare

Arterna som kommer att ha svårt att anpassa sig är de som drabbas värst, nu och i framtiden. Generella saker som påverkar hur det går för djuren under mildare vintrar är kroppsstorlek, förmåga att anpassa sig, livsmiljö, tillgång till lämplig miljö, förmåga att förflytta sig och storlek.

Något som har betydelse är även vilket område i Sverige som man pratar om, det vill säga norra eller södra. I norra Sverige brukar vintrarna vara kalla, långa och rika på snö medan vintrarna i södra Sverige är mildare och mer snöfattiga. Vart djuren bor har därför betydelse.

– Naturen har alltid varierat. Vissa år har det varit korta och varma vintrar, och vissa år långa, kalla med mycket snö. Den biologiska mångfalden kan påverkas om vintrarna alltid blir kortare och varmare framöver. Vissa arter kommer att vara vinnare, andra förlorare, säger Göran Ericsson.

Små djur har i regel lättare att hantera förändringar i klimatet jämfört med stora djur vilket beror på regleringen av kroppstemperatur. Men när det gäller insekter är det annorlunda.

Även de minsta drabbas

Insekter är både lätta och växelvarma. Det innebär att deras kroppstemperatur följer de yttre temperaturerna och att de inte kan spara någon värme. Om det blir varmare stiger deras ämnesomsättning, och då förbrukar de mer energi.

– Det här kan göra dem extra känsliga för klimatförändringar. När insekterna övervintrar är de beroende av den energi som de tankat i sig innan de dragit sig tillbaka för vintern. Blir vintern varm så konsumerar de mer energi än om den är kall, men de har ingen chans att fylla på med mer energi, förklarar Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det är dock viktigt att nämna att olika arter kan påverkas olika, speciellt eftersom olika insekter övervintrar på olika stadier. Det finns de som övervintrar som vuxna, som ägg, som larver eller som puppor.De fjärilar som dyker upp tidigast på våren har övervintrat som vuxna, och kan därför snabbt komma igång när det blir varmt.

Många insekter övervintrar i marken. Var insekterna övervintrar kan ha stor betydelse för hur de upplever klimatförändringarna.

– Snön erbjuder ett isolerande skikt. Om det finns mycket snö så hålls temperaturen i markytan mer stabil. Blir vintrarna snöfattiga så varierar temperaturen kraftigt för insekterna i marken, säger Tomas Roslin.

Många insektsarter gynnas även av de högre temperaturerna. I takt med att somrarna har blivit varmare har många arter spridit sig norrut, men det finns även de som påverkas negativt.

– En grupp som kanske redan har påverkats negativt av klimatförändringen är de insekter som lever i fjällen. Här finner vi flera minskande arter, och blir klimatet för varmt har de ingenstans att ta vägen, säger Tomas Roslin.

Många insekter tajmar sin årliga aktivitet med temperaturen. Det kan skapa problem om de ska besöka en blomma som har tajmat sig med ljusperioden. Det kan leda till att växter och pollinatörer inte möts vid rätt tidpunkt för att det ska bli frön för växten och mat för insekten.

– En speciell konsekvens av klimatförändringen är att insekterna kan komma i otakt med andra arter och med sin mat, förklarar Tomas Roslin.

Fler fåglar i Sverige

Trenden som vi idag ser med fler mildare vintrar gör även att det blir fler fåglar i Sverige på grund av att fler väljer att stanna i Sverige, istället för att flytta.

– Man ser mycket fler fåglar nu än vad man gjorde för 30 år sedan, säger Åke Lindström, professor vid Lunds universitet.