Så drabbas miljön i krigets Ukraina

– Vi försöker samla alla bevis på krigshandlingarnas påverkan på miljön, men saknar mänskliga, finansiella och tekniska resurser. Universitetets resurser är väldigt begränsade. Allt går till att stötta Ukrainas militära försvar. Ofta donerar vi till och med våra egna löner, säger Viktor Karamushka.

Under veckan besökte han och fem andra forskare från nationella universitetet i Kiev Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för att diskutera bedömning av miljöskador och återställning av skadade ekosystem.

Samarbetsprojektet som finansieras av Svenska Institutet ger dem bland annat tillgång till modern analytisk utrustning och expertis när det gäller restaurering av natur.

För de svenska forskarna innebär samarbetet ett möte med en helt ny typ av undersökningsobjekt, som utsatts för snabb och storskalig miljöförstöring.

– Få områden i världen har den här erfarenheten, säger Brian Kuns på SLU:s avdelning för landsbygdsutveckling som leder den svenska delen av projektet.

Bedömer miljöeffekter

Viktor Karamushka har lett arbetet med att bedöma miljöeffekter av den ryska invasionen sedan krigets utbrott i februari 2022. I början samlade Ukrainas miljödepartement uppgifter i en öppen databas.

– Tyvärr upphörde det arbetet i juli 2022 eftersom fienden använde informationen, säger han.

I stället samlas nu uppgifter från officiella och inofficiella källor om militär förstörelse av bostäder, fabriker, infrastruktur, avfallsanläggningar samt förråd av bränsle och ammunition i en internationell databas (ecodozor.org), ett arbete som bland annat stöds av FN:s miljöprogram UNEP.

Läs också: Kriget i Ukraina sätter fokus på miljöfrågorna

Mellan februari 2022 och juli 2023 registrerades 2 197 incidenter vid 1 164 anläggningar över hela Ukraina i Ecodozor.

– Alla siffror är inte nödvändigtvis korrekta än, men de visar skalan och omfattningen. Kartan visar att förödelsen är stor även utanför områden med häftiga strider.

Ett exempel är oljedepån vid byn Kriachko utanför Kiev som träffades av en missil tidigt under kriget.

– Anläggningen är egentligen inte så stor, men attacken ledde till att över 10 000 ton bränsle brann under ett par dagar. Hela omgivningen påverkades, luften förorenades, dammet täckte allt och olja läckte ned i marken.

På plats vid sprängd damm

Den stora vattenkraftsdammen vid Kahkovka i södra Ukraina sprängdes den 6 juni i år. Viktor Karamushka var på plats redan ett par dagar senare.

– Händelsen är en gigantisk katastrof. Reservoaren var den största i Ukraina med mer än arton kubikkilometer vatten.

Flodvågen svepte nedför floden Dnepr mot Svarta havet, översvämningarna ödelade städer och byar. Många människor dog och konsekvenserna för biologisk mångfald i området är stora. Avloppsvatten och kemikalier följde med vattenmassorna, gjorde åkermark obrukbar och förorenade havet.

Ovanför dammen ledde sprängningen till att fiske och bevattning av jordbruksmark slogs ut. Kustlinjen förändrades, sediment på dammens botten frilades och grundvattennivån sänktes kraftigt.

Viktor Karamushka kommer själv från en by i närheten av Kahkovka som drabbas direkt av brist på dricksvatten.

– I brunnar som är tio meter djupa har vattnet försvunnit helt. Inte ens en 37 meter djup brunn för industriell användning fungerar längre.

Läs också: Kriget skapar nya mål för Ukrainas miljörörelse

För hans släktingar är situationen svår på flera sätt. Strider pågår i området och de ryska styrkorna har placerat ut artilleri vid byn som därför utsätts för ukrainsk eldgivning.

– Ibland när jag håller presentationer om det här kan jag inte sluta gråta, säger Viktor Karamushka.

Enligt Brian Kuns på SLU är just krigssituationen den största utmaningen i samarbetsprojektet.

– Det går inte att göra en regelrätt miljöbedömning på en plats där det pågår strider och kriget försvårar möjligheterna att resa. Det är lite som att försöka bygga under en jordbävning.

Teman som diskuterats under workshopen i Uppsala är bland annat restaurering efter oljeläckage, olika sätt att använda satellitdata och bedömning av osäkra uppgifter.