Så förklarar investerarna sina kolaktier

Sveriges Natur har granskat svenska banker och fondbolags innehav i kinesisk och indisk kolkraft. Representanter för de tio största ägarna har fått ta del av resultaten och möjlighet att kommentera.

Vissa av bolagen hävdar att de använder andra kriterier än den lista, Global Coal Exit list som Sveriges Natur har utgått ifrån, för att avgöra om ett bolag ska exkluderas eller inte. Andra investerare hävdar att de har sålt sina innehav efter juni 2024 (den senaste period som Sveriges Natur kunnat ta del av), eller att de bara äger aktier i ett dotterbolag till ett kolbolag.

Global Coal Exit list ges ut av den tyska organisationen Urgewald. Här nedan har vi sammanställt kommentarerna från investerarna.

Altor Equity Partners

Karin Åström, kommunikationschef:
Informationen du delar stämmer till viss del. Bolaget C World Wide (CWW) har ägt aktier i två indiska cementbolag i sin indiska fond. Det ena bolaget är avyttrat. Det andra bolag är ett indiskt cementbolag med viss kolkraft i koppling till en av deras cementfabriker.

Nordea

Annie Edwards, presskommunikatör:
1. CHN Energy: Inga innehav. Ett statligt företag som det inte går att köpa aktier i. CHN Energy kontrollerar all slags energiproduktion i Kina. De flaggade aktierna kommer från CHN Energys dotterföretag, China Longyuan Power, som arbetar med förnybar energi och är den största producenten av vindkraft i Asien. De producerar också solenergi och en liten utsträckning även kolkraft, men denna produktion bryter inte mot våra riktlinjer.

2. Hindalco Industries: Bryter inte mot våra riktlinjer. Hindal är ett indiskt företag som tillverkar aluminium och koppar. De är världens största återvinningsföretag inom aluminium. 1 procent av Hindals omsättning kommer från termiskt kol enligt vår dataleverantör ISS, vilket är under gränsvärdet på 5 procent. Företagets kolkapacitet uppgår till 3,28 gigawatt. 2022 förvärvade Hindal kolgruvan Meenakshi West som har en kolreserv på 285 metriska ton kol och därför har de flaggats för utbyggnad av Urgewald.

3. UltraTech Cement: Bryter inte mot riktlinjerna. Ett indiskt företag som tillverkar cement med minimal användning av termiskt kol. De äger egen utrustning för kolraffinering (transportband och krossmaskiner, osv.). Enligt ISS kommer 0,5 procent av företagets omsättning från termiskt kol. Kolkapaciteten uppgår till 1,2 gigawatt. De är flaggade för kolbrytning, men det finns inga uppgifter om att de faktisk bryter kol. Det finns dokument som visar att företaget äger 259 hektar mark där det finns en möjlig kolfyndighet, vilket sannolikt är skälet till att de flaggats för utbyggnad av Urgewald.

4. Beijing Energy Holding Co Ltd.: Vi har inga innehav i Beijing Energy Holding som är ett statligt energibolag i Kina. Vi har emellertid 1 miljon aktier i ett dotterbolag, Beijing Jingneng Clean Energy, som inte är verksamma inom kolbrytning. Jingneng bedriver verksamhet inom vindkraft, solenergi och gasdriven kraftproduktion. Vi har också 13 miljoner aktier i ett dotterbolag till Beijing Kommun (som äger alla tre företag) – Beijing Enterprises Holding. Deras verksamhetsgrenar är gasdistribution, vatten och avlopp samt framställning av öl. Enligt ISS är inget av dessa två företag verksamma inom kolbrytning och de har inte någon omsättning från termiskt kol.

5. Jindal Steel & Power Ltd: Bryter inte mot riktlinjerna i dagsläget. Jindal är ett stålbolag som också driver kraftverk och kolgruvor. Företaget använder själv merparten av det (metallurgiska) kol som bryts till ståltillverkning. De bryter mot våra preliminärt uppdaterade riktlinjer då de har utökat sin kolbrytning så att den överstiger 1 000 megawatt. Enligt ISS kommer 1 procent av företagets omsättning från kol.

6. CLP Holding: Bryter inte mot riktlinjerna. CLP Holding är visserligen ett dotterbolag till ett företag som har ägnat sig åt kolprospektering från Hongkong/Kina, men företagets största verksamhetsgrenar är elproduktion, elöverföring och eldistribution i Asien/Stilla Havsregionen.

7. NMDC Ltd: Bryter inte mot riktlinjerna. NMDC är först och främst ett stålbolag som i mindre omfattning utvinner andra metaller och mineraler. Företagets intäkter från kol kommer sannolikt enbart från försäljning av överskott från ståltillverkningen. 0,3 procent av NMDC:s omsättning kommer från termiskt kol. Kolproduktionen uppgår till 0,4 metriska ton, och företaget planerar att utöka produktionen med 360 megawatt (gränsvärdet i de nya riktlinjerna ligger på 1 000 megawatt).

8. Power Assets Holdings Ltd: Bryter inte mot riktlinjerna. Holdingföretag som investerar i elproduktion, elöverföring och eldistribution, förnybar energi, gasdistribution och energi från biomassa. 44,55 procent av företagets omsättning kommer från kolkraft, men eftersom det inte ligger i en mer utvecklad ekonomi (Kina/Hongkong) är gränsvärdet 50 procent.

9. Jardine Matheson Holdings Ltd: Inga innehav. Konglomerat med verksamhet inom kol. Överträder gränsvärdet för omsättning från kol (4,4 procent enligt ISS och 11,5 procent enligt MSCI).

10. State Grid Corporation of China: Inga innehav. Vi har emellertid obligationer värda 126 000 euro i State Grid Overseas Investment BVI Ltd i en kundportfölj. Det är ett investeringsbolag med intressen i kraftöverföring och kraftdistribution. Enligt ISS bygger och driver företaget elnät och de har ingen verksamhet inom kolbrytning. Har sannolikt flaggats eftersom moderföretaget bryter mot riktlinjerna.

Swedbank

Frida Söderling, kundkommunikationsansvarig, Swedbank Robur:
Swedbank Roburs fonder investerar inte i bolag som har mer än 5 procent av sina intäkter från produktion av kol. Alla bolag på listan i ditt mejl ligger under det gränsvärdet med god marginal. Bolagen på listan ägs av våra indexnära fonder och handel i aktierna sker därför framför allt för att bibehålla rätt vikter i proportion till fondernas jämförelseindex. Av de fyra bolag på listan som har en mindre exponering mot kol har vi fört påverkansdialoger med två, genom samarbetsinitiativ som vi deltar i, våra leverantörer för påverkansarbete eller själva.

Andra AP-fonden (AP2)

Åsa Mossberg, chef för kommunikation och hållbarhet:
Tack för denna information, vi har inte fångat upp detta företags möjliga koppling till kol via de datakällor vi använder för att hantera vår portfölj. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra analysen, så det är värdefullt för oss att exempel som detta kommer upp, så att vi kan göra analysen och ta ställning till hur de kan hanteras, principiellt och praktiskt.

Fjärde AP-fonden (AP4)

Karoline Hammar, kommunikationschef:
Tack för mejl och frågor! Vi investerar inte i bolag med väsentlig del av omsättningen från termiskt kol. Det är en bedömning vi gör löpande och den är inte helt enkel för vi kan få olika information från olika källor samt att den också förändras över tid. Därför justerar vi löpande våra innehav när vi får information som tyder på att bolaget överskrider våra interna begränsningar.

Sjunde AP-fonden (AP7)

Johan Florén, kommunikationschef:
Vi har få kinesiska bolag kvar i dag, men jag har gått igenom listan. Följande bolag på din lista är AP7 ägare i: Guangdong, Ultra Tech Cement, Tata Steel, Jindal Steel, Hindalco, JSW Steel, Tata Power och Shree Cement. Av dem är det bara Tata Power som har produktion av betydande omfattning. Dem har vi inte svartlistat då de har en omställningsplan.

Eftersom det finns många bolag i olika branscher med någon form av verksamhet relaterad till kol har vi fokuserat på dem med betydande klimatpåverkan ( mer än fem miljoner ton kolproduktion eller fem gigawatt kolkraft, eller  mer än 25 procent av intäkterna).

För övriga bolag vi äger gäller således:

Guangdong: främst verksamhet inom vatten och fastigheter, produktionskapacitet på 1 200 megawatt termisk kolkraft.

Cementföretag:
• Ultra Tech Cement: mindre än 1 procent av intäkter från termisk kol
• Shree Cement: en anläggning med kapacitet på 300 megawatt.

Stålföretag:
• Jindal Steel: mindre än 3 procent av intäkter från termisk kol.
• Tata Steel: mindre än 1 procent av intäkter från kolkraft, 1 procent från termisk kolproduktion.
• JSW Steel: ingen termisk kol.
• Hindalco: aluminium och koppar, ingen termisk kol.

Carnegie fonder

Erik Amcoff, kommunikationschef:
Indisk industripolitik har historiskt byggt på att staten delar ut kolfyndigheter till industribolagen, att använda för intern kraftproduktion eller till processindustri. Många bolag har alltså egna kolkraftverk. Eftersom Indiens kraftproduktion fortfarande är nästan helt fossilbaserad gör det ingen större skillnad, men det blir en mer stabil kraftförsörjning för bolagen.

Indien har en ambitiös plan för grön omställning, och siktar på netto noll utsläpp år 2070. Flera bolag har som mål att nå netto noll år 2050. En stor del av Indiens kraftproduktion håller på att ställas om, med målet att förnybar energi ska svara för 50 procent av kraften redan år 2030. Även Ultratech Cement och Hindalco investerar i sol- och vindkraft för att ställa om sin energimix och minska sina utsläpp. Som vi ser det är Ultratech Cement och Hindalco två mycket viktiga bolag om Indien ska kunna leverera på målen i den gröna omställningen.

Carnegie Fonder var ett av de första svenska fondbolagen som satte ett Science Based Target (vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet), där vi genom analys och påverkansdialoger har som mål att 100 procent av bolagen i samtliga av våra fonder ska ha vetenskapligt förankrade klimatmål senast år 2040. Det gället även våra investeringar i Indien.