Så funkar tygblöjor

ETT LITET BARN förbrukar uppemot 5 000 engångsblöjor under sin blöjtid. Det blir ett nätt litet berg av illaluktande sopor att ta hand om. Blöjorna kan inte återvinnas eller komposteras och den höga fukthalten gör att de brinner dåligt. Engångsblöjor består vanligtvis av ett ytterskikt av polyetenplast, har en insida av fiberduk och däremellan en fluffmassa av cellulosa och superabsorbenter som ska suga upp barnets kiss. Superabsorbenterna är små plastkulor av natriumpolyakrylat. De kan suga upp vätska uppemot hundra gånger sin egen vikt. Moderna blöjor består till uppemot en fjärdedel av superabsorbenter.

Engångsblöjorna innehåller i dag sannolikt inte giftiga ämnen. Många av de vanligaste märkena är Svanenmärkta och uppfyller därmed den nordiska miljömärkningens kriterier. Men plastkomponenterna är oftast gjorda av olja och blöjberget från våra spädbarn utgör sammantaget ett par procent av alla hushållssopor. 

Genom att dagens blöjor är så effektiva känner inte barnen av lika lätt när de har kissat och blir därför torra senare, vilket ytterligare ökar blöjanvändningen.

Alternativet är tidig potträning och tygblöjor. Intresset för så kallad babypottning har ökat i Sverige, vilket nu också stöds av nya nationella riktlinjer för barnavårdscentralerna – att pottan gärna kan introduceras innan barnet börjat gå. Att tidigt använda pottan är norm i Afrika och Asien, där man oftast inte använder blöjor alls.

Läs mer: Miljövänligare blöjor & tvättlappar

– Men våga också prova tygblöjor, det är inte så jobbigt som man kanske kan tro, säger Ulrika Casselbrant, föreläsare och potttränings-coach. Det går åt runt 24 blöjor för den som kör med tygblöjor fullt ut. Dyrt behöver det heller inte bli. Man kan köpa begagnat och dessutom använda blöjorna till flera barn. Kostnaderna blir betydligt lägre än för engångs, som kan kosta mellan 5 000–15 000 kronor per barn.

Ulrika Casselbrant anser att den stora fördelen och miljövinsten med tidig potträning och tygblöjor ligger i att barnen bli blöjfria i genomsnitt 12 till 24 månader tidigare än barn med endast engångsblöjor. Antalet blöjor som används under barnets blöjperiod kan därför minskas drastiskt.

– Traditionella vikblöjor med ullbyxa är fortfarande gångbara. Det finns också tygblöjor som är allt-i-ett och kanske enklare att hantera, i synnerhet när barnen blir större och mer rörliga.

 Alternativet till ullbyxor är funktionstyger som PUL, polyuretanlaminat, ett tätt syntetmaterial som ändå andas. Miljöegenskaperna vid tillverkning av dessa material är inte de bästa, men de utgör ingen hälsorisk vid användning. 

Så funkar babypottning

• Läs av barnets tecken på nödighet och erbjud en potta när det är dags. Tecken på nödighet kan ex-empelvis vara att barnet har svårt att greppa bröstet vid amning eller skiftar i humör.
• Det är vanligt att små bebisar kissar vid blöjbyte och efter sömn, att då hålla barnet över toaletten i så kallad grodposition är ett enkelt sätt att komma igång.
• Hängivna förespråkare hävdar att bebisar kan börja pottränas i princip redan som nyfödda medan andra ser sex månader som en lämplig ålder, eller när barnet klarar att sitta själv.
• Att sitta på pottan ska vara en lustfylld stund. Att sjunga, titta i spegeln eller suga på en bitvänlig leksak kan vara underhållning på pottan.
• De flesta har blöja på barnet som backup.

Källa: Ulrika Casselbrant, babypottningcoach.