Så röstade de svenska EU-parlamentarikerna

Naturskyddsföreningen har kartlagt hur de svenska parlamentarikerna röstat i frågor som handlar om miljö och klimat den senaste mandatperioden. Resultatet presenteras i en rapport som lanserades den 11 april. Föreningen har sedan gett parlamentarikerna miljöbetyg baserat på rapporten.

Läs hela Naturskyddsföreningens rapport här: Draglok och bromsklossar – Granskning av svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser 2019 – 2024

Läs också: Kamp om klimatet i EU

De tre parlamentariker som får sämst betyg av Naturskyddsföreningen är Sverigedemokraternas Johan Nissinen och Charlie Weimers samt den tidigare sverigedemokraten men numer partilöse Peter Lundgren. Listan toppas av Miljöpartiets Alice Bah Kunke, Jakop Dalunde och Pär Holmgren på delad förstaplats och andraplatsen går till Vänsterpartiets Malin Björk med Carina Ohlsson (S) på tredjeplats.

Läs också: Klimat och miljö på efterkälken i EU

Emma Weisner ser utsläppshandel som det viktigaste klimatverktyget

Centerpartiets toppnamn i valet är Emma Wiesner.

Hon får okej miljöbetyg av Naturskyddsföreningen för sitt arbete i Europaparlamentet under den gångna perioden, och anses av föreningen ha både hjälpt och stjälpt arbetet för miljö och klimat. Hon är i grunden civilingenjör med energisystem som profil, men under intervjun nämner hon inte kärnkraft.

På sin lista med de viktigaste frågorna att ta itu med under kommande mandatperiod är nummer ett att komplettera klimatmålen med ett mål om negativa utsläpp, det vill säga infångning och lagring av koldioxid.

– Vi måste prata om permanent bortplockande av koldioxid från atmosfären.

En lag som certifierar sådana upptag finns redan.

– Nu måste vi använda de certifikaten och se till att det blir verkstad. Vi behöver ambitiösa mål, gärna nedbrutna så att varje land betalar av sin koldioxidskuld.

Hon anser att varje medlemsland har ansvar för sina tidigare utsläpp i atmosfären.

– Jag kallar det för en koldioxidskuld.

Vilken klimatåtgärd har varit viktigast under den gångna mandatperioden?

– EU:s viktigaste klimatverktyg är utsläppshandeln. Att antalet prissatta utsläpp dubblerats.

När hon tillträdde som Europaparlamentariker, som ersättare åt Fredrick Federley 2021, betalade EU:s medlemsländer för 40 procent av sina utsläpp. Det handlade framför allt om utsläpp från industrier och stationära förbränningsanläggningar.

– Vi utvidgade handelssystemet till att omfatta flyget, sjöfarten, avfallet, bostäderna och transporterna.

Nu täcker utsläppshandeln runt 75 procent.

– Utsläppsrätten skulle fasas ut fram till 2058. Nu gör vi det till 2040.

Bakom den ökade hastigheten döljer sig förhandlingar, förhandlingar och förhandlingar, enligt Emma Wiesner. – Och genom att vara den smartaste i rummet, ha de bästa argumenten, vara påläst och ha tillräckligt mycket på fötterna, säger hon med både allvar och glimt i ögat.

Heléne Fritzon är stolt över den gröna given

Socialdemokratrnas förstanamn Heléne Fritzon placeras på sjunde plats med bra miljöbetyg i Naturskyddsföreningens rangordning över de svenska Europaparlamentarikernas miljö- och klimatarbete den gångna perioden. Hon anses av föreningen ha hjälpt arbetet framåt.

Läs också Heléne Fritzons debattartikel: ”EU behöver en ansvarsfull miljöpolitik”

Heléne Fritzon kallar sig själv för resultatpolitiker, en lärdom från kommunpolitiken som hon säger sig dra nytta av som EU-politiker.

– Som kommunpolitiker måste du bidra hela tiden, kompromissa och komma till ett resultat.

Och i Europaparlamentet?

– Det är hard work. Det går inte att bara hålla de politiska högtidstalen, utan du måste lösa uppgiften.

Hon har suttit i parlamentet sedan 2019.

– Då det historiskt största lagstiftningspaket Europaparlamentet hanterat togs fram, säger hon stolt.

Hon syftar på Den europeiska gröna given. Som ledamot i miljöutskottet har hon varit med att påverka innehållet.

– Om jag ska dyka ner i någon del av paketet så är det i revideringen av avfallsdirektivet, där jag själv är förhandlare för den socialdemokratiska gruppen.

Direktivet ska förtydliga ett gemensamt ansvar för medlemsstaterna att ta hand om avfall. Till exempel textilier.

– Som vi köper, använder och sedan bara kastar. Vi har både textilslöseri och matsvinn. Vi ska vara rädda om våra resurser och vår miljö.

Vilken fråga vill du driva under nästa mandatperiod?

– Att se klimatomställningen som en möjlighet.

Kan du vara mer konkret?

– Klart och tydligt uttala att vi ska bli världens första fossilfria kontinent och att vi har ett program för det.

Hur?

– Lagstiftningarna i Fit for 55. Lagstiftningstext är superkonkret.

Jessica Polfjärd försöker träffa många intresseorganisationer

Moderaternas Jessica Polfjärd anses av Naturskyddsföreningen ha röstat dåligt för miljön och klimatet under den gångna mandatperioden. Hon placeras på sjätteplats från slutet i rangordningen av parlamentarikerna. Trots en viktig roll som ledamot i miljöutskottet väljer hon efter flera påstötningar om en intervju endast att svara på frågor via mejl.

Hon skriver bland annat att hon under mandatperioden varit med att förhandla fram EU:s klimatmål och hon har ”påverkat arbetet med nya regler för hållbara produkter.”

På frågan om hur hon skapar och påverkar beredningsprocessen svarar hon att ”avgörande är goda relationer till mina kollegor.”

Hon skriver också att man som politiker behöver veta var man är villig att kompromissa och inte, och att man tydligt ska kommunicera sina prioriteringar.

Vilka är de viktigaste klimat- och miljöfrågorna under den kommande mandatperioden?
”Ge rätt förutsättningar för den stora omställning som vi satt i gång, med målen om klimatneutralitet till 2050 och minskade utsläpp med 55 procent till 2030. Säkerställa ett stabilt och fossilfritt energisystem och ge svenska jord- och skogsbrukare rätt verktyg för att fortsätta sin omställningsresa.”

När Sveriges Natur frågar hur hon hanterar lobbyism skriver hon att hon ”försöker träffa många intresse-
organisationer för att sätta mig in i sakfrågor”.

Går EU för fort fram med klimatomställningsreformerna?
”Frågan är inte om vi går för fort fram eller inte, utan att vi säkerställer att de förslag vi behandlar faktiskt är bra.”

Har din partigrupp blivit mer kritisk till klimatomställningen?
”EPP-gruppen har varit en drivande kraft i klimatarbetet, och röstat för majoriteten av alla de lagar som ska få ner våra utsläpp.”

Charlie Weimers tycker att det finns allvarliga brister i EU:s miljölagstiftning

Charlie Weimers är Sverigedemokraternas toppnamn i valet till Europaparlamentet. Han har fått näst sämst miljöbetyg av alla svenska parlamentariker i Naturskyddsföreningens sammanställning av den gångna mandatperioden (2019-2024). Han anses av föreningen vara en av dem som röstat sämst för miljö och klimat.

Nyligen sade han också i SVT att EU:s klimatpaket Fit for 55 bör skrotas.

– Man ska vara öppen för att reformera en lagstiftning när man upptäcker brister.

Som till exempel EU:s lagförslag om markanvändning.

– Den drabbar Sverige negativt om man inte tar hänsyn till vad som händer när ett träds upptagningsförmåga av koldioxid avtar. Liksom att det finns risk med tillväxten av träd när man aldrig bedriver skogsbruk. Det har man inte tagit hänsyn till, och det vill vi se över.

Ett annat beslut som han vill se över är förbudet mot nyproduktion av förbränningsmotorer 2035. 350 miljoner bilar kommer att behöva bytas ut, säger han.

– Har man analyserat huruvida elproduktionen täcker detta nya behov? Nej, det har man inte.

Han understryker att partiet inte är negativt inställt till elbilar.

– Men saker och ting måste ske i rätt ordning. Man måste börja med att säkra upp att energiproduktionen håller jämna steg med elektrifieringen.

Ett möjligt viktigt steg i den riktningen anser han skulle vara att under nästa mandatperiod kategorisera kärnkraft som hållbar energikälla.

– Det kan få väldigt stor betydelse med tanke på de tusentals miljarder som, inom ramen för klimatpolitiken, finns för forskning och utveckling av små reaktorer.

Sverigedemokraterna anklagas ofta för att säga nej till EU:s klimatlagstiftning. Stämmer det?

– Vi har sagt nej till en del, men när någonting fungerar och innebär en stegvis förbättring, då är vi öppna för det, säger Charlie Weimers.