Så ser partiernas miljöambitioner ut inför EU-valet

I en rapport inför valet till Europaparlamentet den 9 juni har Naturskyddsföreningen låtit riksdagspartierna ta ställning till 20 miljöpolitiska förslag för att kartlägga hur partiernas miljöambitioner ser ut.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna i topp

Miljöpartiet ställer sig bakom samtliga förslag, Vänsterpartiet 19 förslag och Liberalerna 17.

Resultatet stämmer väl överens med hur riksdagspartierna svarade på en liknande enkät inför riksdagsvalet 2022.

Skillnader mellan ambitioner och genomförd politik

Däremot stämmer svaren inte riktigt överens med hur de svenska EU-parlamentarikerna agerat för miljön under den senaste mandatperioden, 2019-2024, något Naturskyddsföreningens visat i en tidigare rapport. Mer om den kan du läsa här.

I tidigare rapporten hamnade de tre miljöpartisterna i parlamentet i topp utifrån hur de agerat för miljö och klimat sedan 2019. Därefter kom den vänsterpartistiska ledamoten och sedan de fyra socialdemokraterna, före Liberalernas kandidat.

Läs också: Kamp om klimatet i EU

I den nya rapporten, som fokuserar på hur partierna ser på miljö- och klimatpolitiken inför den kommande mandatperioden, hamnar Socialdemokraterna i stället på femte plats efter Centerpartiet. De stödjer 14 respektive 11 av Naturskyddsföreningens politiska förslag.

I botten hamnar Moderaterna (som är positiva till sex förslag), Kristdemokraterna (som stöttar fem av förslagen) och Sverigedemokraterna (som ställer sig bakom ett av förslagen).

Sveriges Natur har tidigare intervjuat kandidater i valet till Europarlamentet från Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Här möter vi kandidater från de fyra andra partierna.

Läs också: Klimat och miljö på efterkälken i EU

Jonas Sjöstedt vill se en klimatpolitik som gynnar alla

Vänsterpartiets toppkandidat är partiets tidigare partiledare (2012-2020), tillika Europaparlamentariker (1995-2006), Jonas Sjöstedt. Han håller klimatet som den viktigaste frågan i valet.

Klimatfrågan är EU-valets viktigaste fråga tycker svenska väljare. Vad tycker du?

–  Det är den absolut, och dess betydelse har ökat. Det är otroligt bråttom.

När Sveriges Natur träffar Jonas Sjöstedt i Europaparlamentet i Bryssel är han på förberedande snabbvisit. Han tog tåget, från Umeå, vilket han kommenterar:

–  Ibland måste man flyga. Jag är ingen moralist.

Om han blir vald vill han ändå verka för att många fler kan åka tåg.

–  Att det blir satsning på nattåg och nya spår, gemensamt bokningssysten. För då kan hundratusentals människor åka tåg. Det är det viktiga.

Själv säger han sig åka väldigt mycket tåg.

–  Jag tror så här, att om inte nödvändiga investeringar görs så att det till exempel går att åka tåg, då kommer det inte att gå.

–  Man får göra så gott man kan. De som släpper ut mest måste ändra sig mest.

Han håller med om att individuella val roll spelar roll, men tycker framför allt att det handlar om politiska beslut.

–  EU måste lägga om sin syn på transporter och statligt stöd till grön omställning, på jordbruket. En syn som genomsyrar hela politiken annars blir det svårt att få ned utsläppen. De bastioner av gammaldagstänkande som finns kvar inom EU måste vi utmana och förändra.

På vilket sätt skiljer sig klimat- och miljöfrågorna från senast han var Europaparlamentariker?

–  EU:s klimatpolitik har blivit mycket bättre. Då var den ett lapptäcke. EU gick in och reglerade utsläpp från bilar, fasade ut användning av substanser. Fit for 55 är ett försök att ta ett helhetsgrepp.

Han framhåller förstås Vänsterpartiets klimatpolitik.

–  Vi ser behovet av att lägga om klimatpolitiken också på andra politiska områden.

Han anser att klimatpolitiken kräver en helhetstanke för vad EU vill göra. Att tonvikten läggs på systemförändringar och att man ser att saker och ting hänger ihop.

Under den senaste mandatperioden har det också hänt saker i klimatpolitiken.

– Plötsligt sa även EU-kommissionen rätt saker, att nu ska klimatet gå först. Fast jag är rädd för att man håller på att backa. Att vi kan få samma politiska koncentration i EU som i Sverige: höger med stöd av extremhöger. Och de vill inte bara stoppa ny lagstiftning, de vill backa bandet.

Därför är det här valet så avgörande, konstaterar han.

–  Extremhögerns konspirationsteorier passar väl in i Rysslands propaganda. Att förnybara energikällor inte fungerar, att bara olja, gas och kärnkraft fungerar, att det är farligt med vindkraft. Rena lögner.

Hur ska du pragmatiskt bemöta lögnerna?

–  Med en klimatpolitik som gynnar även låginkomsttagare.

Det går att formulera en politik, anser han, som både gynnar jämlikhet och klimatomställning.

–  Men här tycker jag man ska vara självkritisk. Att man missat att få folk med sig.

Många i EU har fått det sämre ekonomiskt med hög inflation och låga inkomster. Högre gasräkningar ger grogrund åt missnöje. De måste kunna mötas upp, men Jonas Sjöstedt kommer också hålla ögonen på lobbyisterna.

–  Vi vet att industrin går som barn i huset hos EU-kommissionen, i arbetsgrupperna där man förbereder lagarna. Jag vill ha det öppet, att miljörörelsen alltid får plats.

Vilken klimatfråga kommer du ta tag i först om du blir invald i EU-parlamentet i juni?

– Genomförandet av Fit for 55. Och att vi sätter upp nya mål för 2040 som anpassar sig efter vad planeten kräver. Det vill säga noll utsläpp, eller helst minus.

Ella Kardemark vill sätta gränser för omställningen

Efter Kristdemokraternas olika turer om partiets lista inför valet till Europaparlamentet står nu kommunpolitikern Ella Kardemark från Halmstad som andranamn. Hon vill sätta tydliga gränser för EU:s gröna omställning så att den inte slår undan benen för företagens frihet och konkurrenskraft.

Vilka stora frågor om klimat och miljö måste det kommande parlamentet hantera?

– Vi står fullt ut bakom målsättningarna om att unionen ska vara klimatneutral till 2050. Men om vi ska uppnå målen kommer vägen dit att behöva få se lite olika ut i medlemsländerna utifrån att vi har helt olika förutsättningar.

Hon tar skogen och naturrestaureringslagen som exempel, den lag som regeringen nyligen var med om att stoppa i EU.

– Den svenska skogen är en avgörande faktor för vår möjlighet att lyckas med den gröna omställningen. Nyligen var det aktuellt med naturrestaureringslagen som i grunden har goda intentioner, men som ur ett svenskt perspektiv blir kontraproduktiv. För den svenska skogen går inte att jämföra med hur skogen ser ut i Sydeuropa till exempel.

Varför då?

– Tack vare att vårt sätt att bruka skogen i generationer varit hållbart har det bidragit till en stor klimatnytta, säger Ella Kardemark.

Hon fortsätter:

–  Skogsindustrin erbjuder 120 000 jobb, och står för en stor del av vår export.

Den ger mer miljövänliga produkter än plast och andra material, understryker hon.

–  Så skogen ligger mig varmt om hjärtat och lämpar sig dåligt för gemensamma lösningar.

Därför måste klimatfrågan få hanteras olika i medlemsländerna, enligt Ella Kardemark.

Förändrar det då Kristdemokraternas syn på Fit for 55, EU:s lagpaket för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer?

–  Vi står bakom de högt uppsatta klimatmålen i Fit for 55.

Vid sidan av en stoppad naturrestaureringslag ser hon elektrifieringen som den stora klimatfrågan den närmaste mandatperioden.

– Det handlar helt enkelt om att kunna producera mer el. Vi är glada över att kärnkraft numera klassas som en hållbar investering och finns med i förnybarhetsdirektivet.

Vidare vill hon se en ändring i tillståndsgivningen av kärnkraft på EU-nivå.

– I dag fungerar tillståndsprocesserna så att om Finland vill bygga en reaktortyp så tar det ungefär tio år att få den på plats. Vill man sedan bygga samma reaktortyp i Sverige då tar det tio år till.

Hon anser att det behövs en samlad tillståndsprövning inom EU.

–  Vilket är avgörande för om vi ska kunna ställa om, elektrifiera och lyckas med den gröna omställningen.

Att Sverige skulle behöva ligga i framkant av den gröna omställningen vill hon tona ner betydelsen av.

–  Det spelar inte så stor roll att vara först om ingen annan följer efter. Därför är det viktigt med folklig förankring, att alla är med på tåget. Vi har under våren sett jordbruksprotesterna runt om i Europa.

Vilket leder henne till slutsatsen:

– Finns det ingen folklig förankring, eller om man går för hårt fram och skadar konkurrenskraften då kommer det att märkas i folkliga reaktioner, för det påverkar arbetstillfällena.

Vad kan hända?

– Omställningen behöver ske på ett sätt som inte riskerar att skada den europeiska konkurrenskraften. Annars riskerar vi att företag flyttar utomlands, företag som annars hade kunnat vara en viktig del av den gröna omställningen.

Anna Maria Corazza Bildt vill gå från ord till handling

Med lång erfarenhet som Europaparlamentariker för Moderaterna 2009-2019 är Anna Maria Corazza Bildt nu andranamn på Liberalernas lista inför EU-valet. Gällande politik kopplad till miljö och klimat drev hon redan 2009 frågor som att stoppa matsvinnet och att reparera i stället för att slänga.

– Då gick jag till val på Basta till matsvinnet. Man skrattade åt mig, säger hon.

Hur viktiga är individuella val, och hur viktig är lagstiftning för att påverka klimatfrågan?

– Både och. Det måste naturligtvis till politik och lagstiftning, men också mobilisering från gräsrötterna. Som politiker har vi skyldighet att ge vetenskapsbaserad och inte kommersiell information så du kan göra ett fritt val.

Som exempel på det sistnämnda tar hon märkningen av transfetter, kemikalier, bekämpningsämnen.

– De var inte hårda politiska frågor 2009, men har blivit det nu.

Vilka blir de stora miljö- och klimatpolitiska frågorna nästa mandatperiod?

– Nu har vi ett bra juridiskt ramverk från Paris- till Montrealavtalet. Nästa mandatperiod måste vi gå från ord till handling. Och få med oss bönderna och näringslivet.

Hur?

– Vi har klubbat igenom flera viktiga lagstiftningar.

Hon nämner EU:s löfte att minska utsläppen (Den gröna given) och livsmedelsstrategin Från jord till bord.

– Nu måste alla länder leva upp till dem, ha en strategi för att nå klimatmålen. Men vi måste få med oss bönderna och näringslivet, säger Anna Maria Corazza Bildt.

Hur får vi det?

– Dialogen måste bli bättre på ett sätt som inkluderar de som berörs. Att lagstiftningen tar hänsyn till förutsättningarna.

Hon tar ett aktuellt exempel där EU-kommissionen tagit tillbaka kravet på att halvera användningen av växtskyddsmedel i EU.

–  När man minskar bekämpningsmedel ska man se till att bönderna kan producera lika mycket men med mindre klimatpåverkan.

Hur ska det gå till?

– Genom att pengar går till forskning och investeringar. Att en enorm Europabudget i stället för bidrag går till produktion, forskning och för att hitta innovativa lösningar.

Men hur ska arga bönder och högerextrema partier, som går starkt framåt i opinionsmätningarna, hanteras? När de vill riva upp Fit for 55 och andra redan klubbade klimatlagar?

– Genom att lyssna. Min bild nu är att bönderna känner sig utanför för att mandatperioden bara fokuserat på grönt, grönt, grönt. Att man inte tog tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för dem.

Det måste till en dialog, upprepar Anna Maria Corazza Bildt.

– Med matföretagarna, skogsindustrin. De tycker det pratats för mycket om klimatomställning, men för lite om hur ska vi genomföra den i verkligheten. De har en poäng.

Hur ska konflikten lösas?

–  Företagarna vill satsa på hållbarhet, men utan detaljstyrning.

På jordbrukssidan finns starka ekonomiska intressen och företrädare med muskler, som jordbruksorganisationen Copa-Cogeseca, som av visas beskrivs som den största intresseorganisationen för Europas bönder.

Är du inte orolig för att lobbyismen prioriterar ekonomiska intressen framför grön omställning?

– Som parlamentariker måste du ha integritet, och det finns strikta regler. Det är viktigt att prata med näringsliv, företagare, klimatorganisationer, med alla, säger hon.

Inför nästa mandatperiod är det viktigt att kommissionens klimatarbete fortsätter, anser Anna Maria Corazza Bildt.

– Att vi framhåller Sverige som ett exempel på där teknik och innovation går hand i hand. Att tillväxt går att kombinera med konkurrenskraft och klimatomställning. Det finns ingen annan väg.

Isabella Lövin satsar på havet

Miljöpartiets tredjenamn, Isabella Lövin, har varit med förr. Dels som framgångsrik Europaparlamentariker 2009-2014, dels som klimat- och miljöminister samt som minister för internationell utvecklingspolitik.

– Jag känner stor motivation och energi för att kasta mig in i parlamentsarbetet igen och jag vet hur det här arbetet fungerar. Det är en stor anledning till att jag valt att kandidera igen. Jag trivdes där och vet att man kan få mycket gjort. Med min nuvarande erafenhet kan jag göra ännu större skillnad, säger hon.

På vilket sätt kommer det att vara annorlunda den här gången?

– När jag satt där tidigare fanns igen grön giv och klimatarbetet var i princip icke-existerande. Att vi har en grön giv har den gröna partigruppen en stor del i. När Ursula van der Leyen valdes till ordförande behövde hon varenda röst hon kunde få och vårt krav var ett klimatpaket för att rösta ja till henne.

Isabella Lövin är medveten om att spelplanen är annorlunda nu.

– Det finns starka krafter som känner sig hotade och provocerade av klimatarbetet och vill använda det som ett hot mot Europa. Det kommer bli mer polariserat och fler svåra fajter på det viset, men jämför du med 2009 så var det knappt någon som lyssnade så det var också en fajt.

För att lyckas i Europaparlamentet räcker det inte heller om du bara är ett affischnamn och är duktig på att prata. Isabelle Lövin talar om hårt arbete.

– Vi jobbade 200 procent med det tråkiga politiska fotarbetet. Det är där man kan göra skillnad, att vara närvarande, påläst, vara med i hela processen så att man får med sig parlamentet och rådet. Det kräver sittfläsk, envishet, kunskap, övertygelse och att man verkligen vill någonting, säger hon.

Hur förbereder du dig denna gång?

– Jag känner mig ganska väl förberedd. Jag vet att parlamentet inte kommer att se likadant ut. Det blir oerhört viktigt det som händer strax efter valet, under sommaren då en ny kommission ska utses. Det är nästan det viktigaste momentet under hela mandatperioden, vilket arbetsprogram kommissionen kommer lägga fram och vad vi kan få med i det.

En annan viktig fråga för den gröna partigruppen i parlamentet är hur parlamentets högerpartier i den största partigruppen, EPP, kommer agera. Den kan vända sig än längre högerut, mot extremhögerpartierna, men Isabella Lövin sätter stor tilltro till att EPP kommer söka stöd i mitten och då måste de gröna vara med.

Vilka frågor vill du prioritera?

– Dels är det havsfrågan. Där har jag väldigt mycket kompetens så vore dumt att kasta bort det. Jag brinner för hållbara hav. Det är ett och samma mynt som klimatfrågan. Klarar vi inte att rädda havet kommer vi ha klimatkaos. Så en havslag på EU-nivå vore bra, en blå giv, precis som en grön giv. Den andra frågan är klimatomställningen. Där känner jag att jag har särskilt erfarenhet, kunskap och kompetens från omställningsarbetet i Sverige.

För Isabella Lövin är klimatarbetet också en säkerhetsfråga. Utan klimatomställning ingen säkerhet i Europa. Det går också in i hennes tredje prioriterade valfråga, om demokrati och att stå stark mot högerextrema krafter.

– Putinvänner är också fossilvänner. De hänger ihop. Det är samma krafter som vi behöver motarbeta och stå upp emot. Det kommer vara en central fråga under den här mandatperioden.