Finansmarknadsminister Per Brolund (MP) talade på Climate Finance Day. Foto: @ClimateFinanceDay
Så ska finansbranschen ta klimathänsyn i sina investeringar
I veckan levererade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ett ambitiöst utspel: Svenska bolag ska gå i bräschen för att implementera ett nytt, banbrytande, ramverk för en hållbar finansmarknad. Tanken är att företag frivilligt ska rapportera hur deras verksamhet påverkas av framtida klimatförändringar. Men de frivilliga insatserna får kritik från vissa som menar att lagstiftning och tydliga krav är vad som krävs.
– Jag kan försäkra er om att Sverige och Frankrike ska implementera Task Force on Climate-related Financial Disclosures riktlinjer. Vi är redo att investera vårt kapital, det politiska kapitalet, för att säkerställa att de införs i våra länder och på europeisk nivå.
Per Bolund kom under toppmötet Climate Finance Day tidigare i veckan med ett vågat utspel. På plats i salen fanns några av världens främsta investerare, topp-politiker och andra inflytelserika personer som samlats för att diskutera hur finansvärlden kan bidra till en hållbar utveckling. Löftet från Per Bolund har stöd i färdplanen för det svensk-franska partnerskap som lanserades i november och frågan ligger redan på Finansinspektionens bord. Men många ställer sig antagligen frågan vad ramverket egentligen innebär.
Hänsyn till klimatförändringarna
TCFD är ett initiativ vars syfte är att investerare och andra aktörer i finansbranschen ska ta hänsyn till klimatförändringarna vid sina investeringsbeslut. Många experter menar att initiativet kan vara en katalysator för att den breda massan av finansaktörer ska börja ta hänsyn till de risker som klimatförändringarna innebär.
– Jag tycker att det är ett jättestarkt initiativ och jag hoppas väldigt mycket på de här rekommendationerna eftersom de riktar sig till mainstream-investerare. Initiativet kommer inte från någon nischgrupp med ansvarsfulla investerare utan det är G20-länderna under ledning av brittiska centralbankschefen som talar till hela finansbranschen, säger Gunnela Hahn, chef för hållbara investeringar på Svenska kyrkan.
TCFD är en grupp som består av representanter från några av världens största investerare och leds av Michael Bloomberg, före detta borgmästare i New York. Initiativet till att etablera gruppen kommer från Mark Carney, chef för Bank of England och ordförande i Financial Stability Board, ett internationellt G20-organ som övervakar det globala finanssystemet. I somras lanserade TCFD sina frivilliga riktlinjer för hur företag ska rapportera klimatrelaterade risker. De stöds i dag av knappt 250 storföretag, inklusive svenska Alecta och Nordea men även aktörer som Finansinspektionen och Sveriges regering.
Kortsiktighet ett hinder
Många experter har pekat ut finansmarknadens kortsiktighet i investeringsbeslut som det största hindret för hållbara investeringar, vilket TCFD hoppas överbrygga genom att rikta fokus på långsiktiga klimatrisker. Tanken är att företag frivilligt ska börja rapportera framtidsprognoser, så kallade scenarioanalyser, för hur klimatrisker och -möjligheter kan komma att påverka lönsamheten. Syftet är att skicka en signal till investerare att långsiktigt ohållbara bolag är en dålig investering. Samtidigt kan analysen vara en ögonöppnare för bolagets ledning som inser att de måste ställa om för att verksamheten ska överleva.
– Klimatförändringarna medför både ekonomiska risker och möjligheter. Men i nuläget har företag inte den data som behövs för att på ett korrekt sätt mäta risker och bedöma möjligheter. Det hindrar dem från att genomföra åtgärder för att mäta och identifiera hållbara investeringar, säger Michael Bloomberg i en kommentar kring svårigheterna med att i dagsläget prissätta bolagens klimatrelaterade risker.
Klimatet har länge setts som en icke-finansiell fråga utan någon större direkt påverkan på bolagens lönsamhet. Men TCFD menar att klimatriskerna är ett problem som kan slå direkt mot bolagens lönsamhet och att dessa därför ska avhandlas som en del av företagens årliga finansiella rapportering. Gunnela Hahn konstaterar att det är ett smart upplägg att TCFD uppmanar bolagen att bedöma hur klimatförändringarna kan påverka deras resultat, snarare än hur bolagen påverkar klimatet. Det tar bort den moraliska och politiska aspekten av högutsläppande bolags verksamhet, vilket ökar chanserna att de följer rekommendationerna och rapporterar sina klimatrisker samtidigt som investerare får upp ögonen för frågan.
Räcker inte med frivilliga riktlinjer
Jakob König, som tidigare har jobbat i finansbranschen och nu är projektledare på Fair Finance Guide, menar att initiativet är ett rejält kliv framåt för att nå en hållbar finanssektor. Däremot anser han att det inte räcker med frivilliga riktlinjer. Han menar att det borde vara ett lagkrav att företag ska göra scenarioanalyser över hur klimatförändringarna påverkar deras verksamhet eftersom det är brådskande att minska utsläppen av växthusgaser.
– Scenarioanalyser är det som egentligen behövs. Det handlar om hela ekonomin och hur framtiden kommer se ut. Vilka företag som kommer klara sig där och vad är det för typ av produkter som kommer funka i en sådan ekonomi, säger Jakob König.
Han menar att fördelen med initiativet är den stora bredden av aktörer som står bakom. Men han lyfter samtidigt att det är ett stort problem att det saknas en tydlig definition av hur scenarioanalyserna ska genomföras av bolagen. TCFD lyfter i sin slutrapport fram att det är upp till organisationerna att bedöma vilken metod som ska användas för analysen. Men Jakob König påpekar att det är ett problem att analyserna kommer skilja sig åt eftersom informationen inte kommer vara jämförbar mellan bolag. I förlängningen kan det innebära att det blir svårt att granska om och hur finansaktörerna faktiskt väger in klimatriskerna i sina investeringsbeslut.
Möjliggör extern granskning
En sak är i varje fall säker; i takt med att fler företag börjar redovisa hur deras verksamhet kommer påverkas av klimatförändringarna kommer möjligheter för extern granskning öka. Det gäller dels för hur bolagen rapporterar och vilka antaganden de gör för sina bedömningar, men även hur de finansiella aktörerna tar hänsyn till klimatrisker. Samtidigt kan man tänka sig att konflikter kan uppstå om vilka framtidsscenarion som företag och investerare borde bygga sin analys på. Man kan tänka sig att civilsamhället kommer ha en del att säga till om i frågan.
– Jag tror att miljörörelsen och organisationer i civilsamhället inser mer och mer vilken maktposition finansvärlden sitter på i frågor om hållbar utveckling. De inser att det finns en hel del knappar att trycka på där för att påverka marknaden. Det har varit ett successivt uppvaknande, säger Jakob König.
