Sverige är som mest sårbart för gränsöverskridande klimateffekter för att vi importerar hälften av vår mat. Apelsiner, bananer och kaffe hör till våra stora importvaror. FOTO: Getty Images
Så ska klimateffekter över gränserna mätas
I ett nytt index som mäter risk för klimateffekter inte bara lokalt utan även över gränser hamnar flera europeiska länder bland dem med högst risk. Många fattiga och sårbara länder kan samtidigt visa sig vara dubbelt utsatta för både lokala och transnationella effekter.
I Parisavtalet uttrycktes ett behov av investeringar för klimatanpassning för att minska klimatkänslighet. Men de index man ofta använder för att mäta känsligheten är inriktade på hur länder drabbas av fysiska effekter lokalt och nationellt och tar inte hänsyn till globala flöden.
Det är bakgrunden till det nya indexet Transnational Climate Impacts,TCI, som tagits fram av forskare vid Stockholm Environment Institute.
– Klimateffekter i ett land kan påverka ett annat land, till exempel genom handel, investeringar, människoflöden och genom ekosystem som gränsöverskridande floder, förklarar Johanna Hedlund, som är en av författarna till studien som publicerats i Global Environmental Change.
När man talar om klimatkänslighet framstår till exempel västländer ofta som väldigt skyddade medan utvecklingsländerna är mer drabbade, men det är en alltför förenklad bild enligt Johanna Hedlund.
– Indexet visar att inga länder förblir opåverkade.
Särskilt drabbade blir de länder som har dubbel klimatpåverkan, både fysisk och global.
Viktigt arbeta över landsgränser
Ett resultat av indexet är att man visar hur viktigt det är att arbeta över landsgränser.
– Klimatanpassning har setts som något lokalt, till skillnad från till exempel utsläppsfrågan som varit global. Men även anpassning måste man jobba med över gränser, den måste också bli global, säger hon och förklarar att det påverkar till exempel finansieringen av anpassningen.
I Sverige kan det handla om att ökad matimport har skapat ett beroende och att man därmed kan påverkas av klimatförändringar på distans, till exempel av att livsmedelsförsörjningen påverkas som en följd av klimateffekters inverkan på råvaror i ett drabbat land.
I det nya indexet hamnar flera europeiska länder på topp 30-listan vilket är en tydlig skillnad från andra index. Det handlar framförallt om att små, importberoende länder kan drabbas av hög klimatrisk, som till exempel Benelux-länderna.
Men spridningen är stor på länder som hamnar högt på listan. Här finns också flera afrikanska länder som påverkats mycket av stora människoströmmar till följd av klimateffekter. Vilka länder som hamnar högt kan med andra ord inte förklaras så enkelt som med bara geografi eller ekonomisk utveckling.
Stor sårbarhet
I indexet skiljer man på dels direkta gränsöverskridande effekter, som till exempel stora regn uppströms i en flod som skapar översvämningar i ett annat land nedströms, och dels på klimateffekter på distans, det som brukar benämnas teleconnections, som handlar om bland annat handel och investeringar.
Det finns också länder, framför allt fattiga utvecklingsländer, som är dubbelt drabbade av både lokala, fysiska effekter och globala, transnationella effekter.
– Sårbara utvecklingsländer är fortfarande de som troligen kommer påverkas hårdast av klimatförändringarna, genom att de drabbas dubbelt av både fysiska och globaliserade klimatrisker, säger Johanna Hedlund.
Flera afrikanska länder har till exempel väldigt stor spridning i olika typer av transnationella flöden som bidrar till utsatthet för hög klimatrisk, det kan handla om både utsatta flodsystem och stort importberoende. Sudan har till exempel hög risk på grund av stora befolkningsströmmar men också vattenberoende över gränserna och sårbarhet när det gäller utländska direktinvesteringar, Lesotho hamnar högt med risker i både handel och finansiella flöden.
Länk till rapporten: Introducing the Transnational Climate Impacts Index
LÄS MER: Så kan en global koldioxidskatt utformas
LÄS MER: Framgångsfaktorer för att fasa ut fossila subventioner
