När sand sugs upp hur havet påverkas både växter och djurliv under vattnet. FOTO: Getty Images
Sandsugning i svenska vatten utreds som alternativ till naturgrus
Dansk byggboom har ökat upptaget av sand från Öresunds havsbotten. I takt med negativa effekter på flora och fauna höjs dock röster för ett danskt förbud. Men den svenska myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, har istället utrett om sandsugning åter bör föreslås som alternativ till utvinning av naturgrus i Sverige.
Sandsugning i Öresund har i praktiken inte skett i Sverige sedan 1982. Det är svårt att få tillstånd till sandtäkt på den svenska sidan av Öresund och därför inkommer det inte heller några ansökningar till Sveriges Geologiska undersökningar, SGU, dit ansökningar ska ske enligt kontinentalsockellagen.
I Danmark är det dock betydligt vanligare. Och som de suger. De senaste åren byggs det som aldrig förr i den danska huvudstaden Köpenhamn och eftersom sand är en viktig beståndsdel i betong och glas har byggboomen gjort sandsugning till big business. De senaste åren har dock kritiska röster höjts vad gäller effekterna för havsbottnens växt- och djurliv.
– Öresunds sandbotten är en väldigt produktiv och viktig miljö för yngel och att ta upp sand därifrån innebär att man suger upp en hel livsmiljö, säger Peter Göransson, ordförande i den ideella miljöorganisationen Öresundsfonden som arbetar för att Öresund ska bli en marin nationalpark.
Syrebrist och död botten
Han berättar att det i dag används två olika metoder för att ta upp sand. Den första är sticksugning där man suger på samma ställe så att det till slut skapas en djup håla. Den andra kallas för släpsugning där man suger sand i långa grunda rännor. Båda alternativen resulterar i sämre överlevnadsmöjligheter för vegetation och djur.
– Vid sticksugning har man på sina håll tagit så mycket sand att man har orsakat ett saltvattensprångskikt, vilket har lett till syrebrist och död botten. När man släpsuger så ökar djupet, vilket innebär minskad produktion. Ju grundare desto högre produktionskapacitet, säger Peter Göransson.
Han berättar om ett område som kallas Disken söder om Helsingborg och Helsingör där danska fartyg först har sticksugit och sedan släpsugit. Resultatet blev att djupet ökade från 8-10 meter till 12-14 meter.
– För tio år sedan var jag ute och såg att området var helt penetrerat med hål. I dag har man slätat ut mycket av det. Det har gått från att ha varit en form av grundbottensamhälle till att ha blivit ett mellandjupsamhälle.
Sticksugning ger mer negativa effekter
Caroline Fredriksson är kustingenjör och doktorerar om fysiska kustprocesser vid Lunds Tekniska Högskola. Hon ger en mer nyanserad bild av sandsugningens effekter.
– Om man tar sanden på djupt vatten där det inte finns så mycket ljus sker oftast ingen negativ miljöpåverkan. Dessa bottnar är ganska dynamiska och organismerna är vanan vid att bli översandade då och då.
Hon menar att sticksugning ger betydligt mer negativa effekter än släpsugning. Utanför Barsbeäck finns till exempel ett hål som skapades på 1950-talet, där bottnen fortfarande inte återhämtat sig.
– Vid släpsugning längs grunda spår kan botten återkoloniseras relativt snabbt, men om man gör en jättedjup håla återhämtar den sig i värsta fall aldrig. Med släpmuddring är det dock viktigt att man sparar områden mellan rännorna så att organismerna kommer åt den nya sanden.
I stället för naturgrus
Till skillnad från Danmark tar inte Sverige upp sand för att använda som byggmaterial. Istället används naturgrus vars utvinning hotar att skada viktiga och ändliga grundvattenreservoarer. Därför har Sveriges geologiska undersökning, SGU, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten undersökt om det är möjligt att återigen ta upp sand från havsbotten.
– I första hand vill vi ersätta naturgrus med krossat berg och återvunnet material, men i de fall det inte går har vi tittat på om det går att använda havssand säger Johan Nyberg, statsgeolog på SGU.
I dag används runt elva miljoner ton naturgrus varje år och enligt Johan Nyberg skulle havssand kunna ersätta cirka 1-2,5 miljoner av detta.
I rapporten nämns ett antal kriterier, till exempel att sandsugningen måste ske långt från land, att den inte får påverka sedimenttransporten och att det måste ske på djup som inte nås av solljuset.
– Det är miljöpåverkan både till havs och på land tyvärr. Vi har dock valt ut ställen där det sker så lite miljöpåverkan som möjligt. Man får övervaka det väldigt noga och skulle det ske någon påverkan får man avbryta, säger Johan Nyberg.
Länk till SGUS rapport:
