Skalbaggar gynnas i miljöanpassat skogsbruk

I Sverige har många skogar ensidiga syften. Antingen används de inom skogsbruket eller så är de skyddade naturreservat. Det finns dock ett slags mellanting som forskare fått upp ögonen för – multifunktionella skogar.

Poängen med dessa är att kombinera bevarande av biologisk mångfald med produktion, samtidigt som mänsklig rekreation som vandring och bärplockning ska främjas. Sådana områden ägs av flera bolag och går under olika namn: Ekoparker av Sveaskog, Kunskapsskogar av Holmen och Mångfaldsparker av SCA.

Undersöker mångfalden

I två av Sveaskogs ekoparker har förekomsten av rödlistade skalbaggar undersökts. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet har jämfört ekoparkerna med konventionellt brukade områden för att se om mångfalden skiljer sig åt.

– Det är jättespännande och viktigt att göra sådan här forskning i stora landskap, för såvitt jag vet finns inga andra studier som är lika långsiktiga och storskaliga, säger Anne-Maarit Hekkala, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av artikelförfattarna.

Resultaten visar att de miljöanpassade skogarna rymmer både fler skalbaggar och en större mångfald. I Ekopark Käringberget i Västerbotten hittades dubbelt så många hotade individer som i produktionsskogen som användes som referensområde. I Ekopark Hornsö i Småland var skillnaden ännu större. Där påträffades fyra gånger fler rödlistade skalbaggar än i den närliggande konventionellt brukade skogen.

Totalt hittades 35 rödlistade arter i ekoparkerna som inte återfanns i produktionsskogarna, däribland raggbock och orangefläckig brunbagge. Skillnaden kan bero på flera saker, enligt forskarna. I ekoparkerna finns mer äldre skog, större volym död ved och fler naturvårdsområden.

Forskning i tioårsintervaller

I studien användes data som Sveaskog samlade in åren 2010–2013, när ekoparkerna var fem år gamla. Anledningen till att forskarna har utgått från över ett decennium gamla siffror är för att kunna jämföra mångfalden i tioårsintervaller.

– Studien vi nyligen publicerade var första tidpunkten, och nu när ekoparkerna är 15 år gamla samlar vi insekter på samma sätt för att se om artrikedomen har utvecklats, säger Anne-Maarit Hekkala.

De multifunktionella ekoparkerna är bättre för rödlistade skalbaggar än produktionsskogarna. Men hur bra är de jämfört med helt skyddade områden?

– Det är en jätteviktig aspekt som vore väldigt bra att undersöka, men det är inte riktigt möjligt. I studien behövde vi skapa högstubbar men det får man inte göra i skyddade skogar utan särskilt lov, säger Anne-Maarit Hekkala.

Skogsbruket i ekoparkerna beskriver hon som lite mildare jämfört med konventionellt sådant. Vanligtvis ska man lämna kvar fem procent av träden vid avverkning som hänsyn, men i ekoparkerna ska minst tio procent av träden lämnas kvar. Med andra ord omkring 40 träd per hektar.

Ny dimension i skogsbruket

Målet med forskningen, som ska pågå fram till 2033, är att kunna visa hur faunan påverkas av ekoparkskötsel jämfört med konventionellt bruk. Enligt Anne-Maarit Hekkala är tanken att det ska kunna tillföra en ny dimension i skogsbruket.

– Kanske kan flera sådana här multifunktionella skogar utvecklas, där man inte behöver välja enbart en funktion. Men vi måste komma ihåg att två av 37 ekoparker undersökts, och alla är annorlunda. I kommande studier samlar vi insekter från fler än så för att få säkrare resultat.

Den vetenskapliga artikeln hittar du här.