Skarp kritik mot klimathandlingsplan

När regeringen den 21 december presenterade sin klimathandlingsplan kunde inget närvarande statsråd eller stödpartiet Sverigedemokraternas representant svara på när de svenska utsläppen ska börja minska och med hur mycket. I stället talades det om möjliga lösningar och förutsättningar, men för att nå dit behöver fler utredningar göras.

– Det finns inga svar på hur utsläppen ska minska, bara en önskelista med förhoppningar om att någon annan, likt tomten, kommer dyka upp med lösningar. Det är ett monumentalt svek mot klimatet, mot det svenska näringslivet som vill gå före och mot väljarna som förväntat sig långt mer, säger Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin i ett pressmeddelande.

Centerpartiet väcker misstroende tillsammans med Miljöpartiet.

”Man är kvar i tankekammaren”

– Grunden i klimathandlingsplanen är att man ska fortsätta se över, analysera och utreda. Man är kvar i tankekammaren. Det här är ingen handlingsplan för att minska utsläppen, i stället verkar man slå rekord i utredningar och nu ska man tillrätta en utredning om en utredning. Det hänvisas till många utredningar som redan har gjorts, men de faktiska slutsatserna, lösningarna, har inte lyckats ta sig in i handlingsplanen. Det är fördröjande och ett bevis på att man inte är eniga i Tidöpartierna. Vi har all kunskap om hur utsläppen ska minska, men regeringen och Sverigedemokraterna är inte överens om hur man ska göra, säger hon.

Flera utredningar föreslås

Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde presskonferensen med att säga att regeringen är överens om att nå nettonoll utsläpp till 2045, men såväl vice statsminister och närings- och energiminister Ebba Busch (KD), som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen hänvisade sedan till en rad utredningar som nu krävs för att nå fram till de förslag som ligger i klimathandlingsplanen.

I korthet upprepades mycket av det som sades på en tidigare presskonferens i november då regeringen och SD presenterade ett tilläggsavtal rörande klimatpolitiken i Tidöavtalet. Regeringen vill med hjälp av kraftigt utbyggd kärnkraft öka elektrifieringen som tillsammans med ekonomiska styrmedel och svenskt näringsliv på längre sikt ska göra att de svenska utsläppen når nettonoll till 2045.

Läs också: Regeringen bäddar för kärnkraft

Svårt nå 2030-mål

Det är fortfarande oklart om Sverige kommer kunna nå delmålet för att minska transportsektorns utsläpp till 2030. Enligt regeringens budgetproposition för 2024 kommer utsläppen att öka de kommande åren varför målet inte kommer uppnås.

På en fråga om den klimatpolitiska handlingsplanen innehåller några nyheter för att minska utsläppen till 2030 svarade Romina Pourmokhtari med en utredning.

– Det nya är en ny utredning för nationella ekonomiska styrmedel.

Läs också: Svensk utsläppshandel ska rädda klimatmål

Tidningen Dagens Nyheter frågade också om regeringen har beräkningar för hur de långsiktiga målet om nettonoll till 2045 ska nås.

– Det här är en plan inte ett bokslut. Det är en plan med beräkningar på innehåll som kan leda till att Sverige har förutsättningar att nå nettonoll 2045, men då krävs det att de följs. Det är en plan som skapar förutsättningar. Att vi får till kärnkraft, laddinfrastruktur och att näringslivet gör vad som krävs. Det är vad som krävs för att nå 2045, sade Romina Pourmokhtari.

Otydliga beräkningar

I klimathandlingsplanen redovisas dock inga beräkningar för hur målet ska uppnås. Under rubriken ”Kvantifierade klimateffekter” lämnas rutorna för effekter 2024-2026, 2030 och 2045 tomma, med hänvisningar till budgeten och myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Likaså visas i planen en kurva med en utveckling som går i riktning mot nettonoll 2045, men med stort tolkningsutrymme för hur detta ska gå till.

– Romina pratar om initiativ för att minska utsläppen, men på totalen ökar de fortfarande. Det är där problemet ligger. De driver en utsläppsförhöjande politik, säger Beatrice Rindevall.

Starkt kritisk opposition

Den politiska oppositionen är inte heller imponerad. På en presskonferens säger Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg att regeringen inte levt upp till sitt löfte och är kritisk till att SD haft inflytande över planen, vilket Romina Pourmokhtari lovat att de inte skulle få.

– Klimat- och miljöministern har blivit en liberal dörrmatta för Åkesson, sade Anna-Caren Sätherberg.

Läs också: ”Jag är klimat- och miljöminister, jag bestämmer”

Anna-Caren Sätherberg sade också att förväntningarna på planen varit skyhöga både från politiskt håll och från näringslivet eftersom regeringen hela tiden hänvisat till klimathandlingsplanen. Den skulle bli det dokument besvarade frågorna om den kommande klimatpoliitkens utformning, något den alltså inte lever upp till, enligt Anna-Caren Sätherberg.

Skjuter omställningen framför sig

Tillsammans med Centerpartiet lämnade Miljöpartiet kort efter presskonferensen in en misstroendeförklaring mot Romina Pourmokhtari. Elin Söderberg är partiets klimat- och miljöpolitiska talesperson.

– Vi ser hur Tidöregeringen i ett och ett halvt års tid kraftigt har ökat utsläppen av växthusgaser i Sverige. Alla frågor om hur det ska hanteras har hänvisats till den kommande klimathandlingsplanen. Nu har man presenterat den och det visar sig att man skjuter omställningen framför sig och inte löser de utsläpp som regeringen själv gett upphov till genom sin politik. Statsministern kan inte svara på hur Sveriges klimatpolitiska mål kan uppnås med den politik han driver. Det duger inte.

Elin Söderberg säger att Sverige och världen befinner sig i en klimatkris med allvarliga konsekvenser för befolkningen och landet, med klimat- och säkerhetspolitiska och ekonomiska risker. Då måste man förvänta sig mer av regeringen.

Rättelse: I en tidigare version stod det att det är tre partier som väcker misstroende. Det är två partier, artikeln är nu uppdaterad.