Skarp kritik mot Miljömålsberedningen

Fredagen den 17 februari lämnade Miljömålsberedningen en drygt 900 sidor tjock lunta till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Beredningens uppdrag har varit att ta fram förslag som ”både stärker klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt”.

Kritiken mot beredningens ordförande Lars Tysklind (L) lät inte vänta på sig. Han anses inte ha lyckats ena riksdagspartierna.

Svårt att nå EU-mål om kolsänkor

Beredningen föreslår 102 åtgärder men kritikerna tycker inte att de räcker för att vända den pågående negativa utvecklingen för klimatarbetet och försämringen av skyddet av biologisk mångfald. Sverige kommer till exempel inte att nå sin del av en överenskommelse mellan EU-länderna att öka kolsänkorna i respektive land till år 2030, enligt kritikerna.

Skogar, våtmarker, gräsmarker och träprodukter är exempel på kolsänkor eftersom de binder koldioxid från luften. Miljömålsberedningen har räknat med åtgärder som ska leda till att lagra ytterligare 7 miljoner ton koldioxid i kolsänkor till år 2030.

För att öka skogens kolupptag föreslås bland annat att markägare som återväter dikade torvmarker ska få ersättning. Det ska även gälla skogsägare som tecknar kolinlagringsavtal och inte avverkar skog under 5 eller 20 år.

Läs mer: Oklart hur återställning av natur ska finansieras

Bara en bråkdel av naturskogen skyddas

Men enligt Naturvårdsverket behövs det minst 19 miljoner ton kolupptag för att klara EU:s krav. Vid överlämningen av beredningen sade Romina Pourmokhtari att svenska regeringen har kontakt med finska regeringen som har liknande bekymmer.

Läs också: Kollagret i finska skogar minskar snabbt

Beredningens förslag för att stärka den biologiska mångfalden får också kritik. Naturskyddsföreningen konstaterar att åtgärderna bara kommer att skydda en bråkdel av naturskogen eftersom beredningen föreslår skydd enbart av extremt gamla träd, över 180 år.

Sådan gammal skog finns knappast i Sverige. Den som finns utgör bara en liten del av de naturskogar som Sverige behöver skydda till senast 2030, enligt EU.

Tidöpartierna i samarbete med Centern

Det var Moderaterna och Liberalerna som lade fram kompromissförslaget om naturskogar. De fick i sluttampen av förhandlingarna med sig övriga partier inom Tidösamarbetet och även Centerpartiet. Skydd av naturskogar, enligt kriterier som tagits fram gemensamt inom EU, lyftes ur slutdokumentet. Miljöpartiet och Socialdemokraterna kördes över.

”Förslaget att skydda enbart extremt gammal skog är under all kritik. Vi behöver skydda våra naturskogar och inte avverka dom”, skriver Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén i ett pressmeddelande.

Vid överlämningen av beredningen tog ordförande Lars Tysklind upp problemet:

– En liten brist i arbetet är att vi inte fick fram fler enhälliga beslut utan det var mer majoritetsbeslut. Det är så många olika samhällsfrågor att ta hänsyn till. Och man ska kunna göra politiska avvägningar under förhandlingsprocessen, men jag hade uppskattat om fler beslut hade varit enhälliga, sade han.

Läs också: Naturvård på paus

Miljöpartiet kritiserar beredningen

Miljöpartiets representant i beredningen, Maria Gardfjell, tycker att det var stora skillnader mellan partierna, och att ordförande inte har gjort tillräckligt för att ena partierna.

– Att urskogarna ska skyddas är väl bra, men de är ofta redan skyddade. I betänkandet saknas skydd av naturskogar och fjällskogar, säger hon till Sveriges Natur.

Även en tidigare ordförande i Miljömålsberedningen har reagerat starkt på hur processen sköttes i år. Emma Nohrén (MP) ledde arbetet 2018 till 2022, och är sedan 2022 ordförande i Riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

– Jag tycker det här är missbruk av Miljömålsberedningen. För mig är det viktigt att beredningen gör breda politiska överenskommelser i svåra frågor, som ska hålla över tid. Och då behöver man beakta samhällets alla delar, och göra en 360 graders koll.

Läs också: Dåligt miljöbetyg för Sveriges EU-ordförandeskap

”Skapar splittring i sista minuten”

– I det här fallet tycker jag att Tidöpartierna har drivit sin politik, och de gjorde det i sista minuten. Det skapar splittring. Man hamnar i sådant som just Miljömålsberedningen vill undvika, säger Emma Nohrén.

Enligt Emma Nohrén är tanken om samsyn i Miljömålsberedningen att alla ska kunna vara med och ta fram innehållet tillsammans.

–  Alla ska tycka att man har fått den bästa möjliga produkten. Det har lett till att partierna, från vänster till Sverigedemokraterna, har stått bakom innehållet i de senaste rapporterna från Miljömålsberedningen, men nu när partier har gjort upp vid sidan av, och kanske trycker till varandra, då tar man bort syftet med Miljömålsberedningen. Om man stryker ett förslag, då ska alla vara överens om det.

Samtidigt är det majoritetsbeslut som gäller. Oavsett det tycker Emma Nohrén att viljan från alla partier bör vara att nå en så bred enighet som möjligt.