Skarvens konsumtion kan påverka både fiskepopulationer och fiske enligt ny forskning. Foto: Getty Images
Skarvar påverkar fisket
Skarvarnas konsumtion av fisk påverkar både fiskpopulationer och människans fiske. Det visar ny forskning från SLU. En åtgärd för att minska konflikter kan vara att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp.
Skarvar och deras påverkan på fisket är en konfliktfråga, men hittills har forskningen inte kommit fram till någon gemensam slutsats om skarvens konkurrens med människan. Men nu visar Maria Ovegårds avhandling från institutionen för akvatiska resurser vid SLU att skarvens konsumtion faktiskt kan påverka både fiskepopulationer och fiske.
– Framför allt är det bland abborrartade fiskar, till exempel abborre, gös och gärs, samt karpfiskar som mört, där skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer, säger Maria Ovegård.
Även om skarvar kan äta stora fiskar så begränsas storleken av skarvens gap. Annars äter skarven de arter och storlekar som är vanligast i de vatten där den födosöker.
Äter främst mindre fisk
Maria Ovegård har undersökt skarvföda på olika platser i Östersjön, på västkusten och i sjön Roxen. Hon har sett att skarven främst äter mindre fisk där, mellan 10 och 25 cm i längd.
– Om skarven fångar mycket fisk inom ett visst storleksspann kan det göra att populationsstrukturen förändras. En effekt kan då bli större, men färre fiskindivider. Detta misstänkts ha skett med abborrarna i sjön Roxen.
För att få en övergripande bild av skarvars påverkan på fisk lades olika typer av undersökningar samman i studien. Resultaten visade att skarvars föda varierar mellan områden och att de byter föda över tid. Skarvars predation lokalt kan konkurrera med och ha negativ påverkan på vissa fisken.
I Mönsterås och Karlskrona skärgårdar beräknades direkt konkurrens från skarv minska fiskets fångster med mindre än tio procent för alla arter, förutom flundra (över 30 procent) och abborre (2-20 procent). När skarvpredationen av mindre fisk togs med i beräkningarna minskades fångsterna för abborre med 13-34 procent och för gädda 8-19 procent.
Mänsklig konflikt
Skarvkonflikten handlar inte bara om att förvalta naturresurser, utan även om att hantera den mänskliga konflikten om fåglarna.
– Tyvärr har det gått så långt i Sverige att man tagit till olagliga och oetiska handlingar – skarvungar har klubbats ihjäl och hela kolonier utplånats.
Alla former av olagliga ingrepp försvårar för myndigheterna och forskningen. Maria Ovegård föreslår därför att man motar bort skarvarna från uppväxtområden för fisk eller där man släpper ut exempelvis laxsmolt. Man kan till exempel skrämma bort fåglarna med laserljus eller mänsklig närvaro och skydda växande fisk med gömslen under ytan eller nät över vattnet. I vissa fall kan det vara aktuellt med jakt.
– Sådana åtgärder löser kanske inte alla konflikter, men det är ett steg på vägen. De skulle också möjliggöra kontrollerade forskningsprojekt i större skala. Mer detaljerad kunskap om hur skarven påverkar fisk, fiske och vår miljö skulle bidra till att mildra konflikten om fåglarna, menar Maria Ovegård.
