Skatten för miljöbilar behöver utvecklas

Storstadsbor och tjänstebilsförare gynnas av bonus malus, och alldeles för många av de bonusbilar som säljs i Sverige går vidare på export till andra länder, konstaterar Riksrevisionen.
Bonus malus är ett skattesubventionssystem som ska göra att bilägare betalar mer skatt för bilar som släpper ut mycket koldioxid och mindre för bilar som släpper ut mindre koldioxid.

80 procent till storstäderna

Över 80 procent av bonusarna betalas ut till bilägare i Stockholm, Göteborg och Malmö och under en procent till små landsbygdskommuner. Enligt de beräkningar som Riksrevisionen gjort ger staten 40 procent mer stöd till en förmånsbil än till en privatägd bonusbil – tjänstebilsförarna får sänkta förmånsvärden och arbetsgivaren sänkt skatt. Koldioxidskatten är betydligt mer lönsam ur samhällsekonomisk synvinkel. Nu måste regeringen tydligt redovisa hur länge bonus malus ska gälla och hur systemet ska utvecklas, manar Riksrevisionen i rapporten.

Det är andra gången på kort tid som bonus malus-systemet hamnar i skottgluggen. I december förra året kritiserade Konjunkturinstitutet systemet för att vara kostsamt och inte ha någon större effekt på utsläppen – konklusionen var att bonus malus antingen borde få en ordentlig översyn eller helt enkelt skrotas.

Måste justeras

Både Jakob Lagercrantz, vd för tankesmedjan 2030-sekretariatet, och Centerns energi- och klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin håller med om att bonus malus måste justeras och förändras i flera omgångar för att bli mer effektivt. Men de vänder sig mot den del av kritiken som handlar om att systemet är kostsamt ur samhällsekonomiskt perspektiv.

– Det är slarvigt att se bonus malus som ett statiskt system, när tanken istället är att det måste utvecklas i takt med den snabba teknikutveckling som sker inom fordonsindustrin. Då kan det inte se likadant ut 2023 som det gör 2020, säger Jakob Lagercrantz.

Rickard Nordin (C) tycker att Riksrevisionen gör det lite lätt för sig genom att jämföra med bensin- och dieselskatt ur effektivitetssynpunkt. Han säger att det viktiga är att få en kontinuitet i bonus malus och att förstärka och förenkla systemet.

Men hur ska då bonus malus förändras för att bli bättre än i dag? Jakob Lagercrantz blickar gärna mot Frankrike som införde sitt bonus malus-system år 2008, och har justerat det på olika sätt åtminstone nio gånger sedan dess. Det franska systemet har med tiden blivit mer teknikneutralt – det vill säga, gynnar alla drivmedel som är bättre för miljön – och har satsat mycket på att få bilisterna att konvertera sina bensinbilar till etanoldrift eller locka med premier om man byter ut sin gamla fossilbil mot en ny bil med mindre utsläpp.

LÄS MER: Laddad bonus – den nya bilskatten är här

Följa det franska exemplet

Lagercrantz tror att bonus malus i Sverige skulle må bra av att ha ”kontrollstationer” var tredje år, där man ser över hur teknikutvecklingen i bilindustrin går framåt och utveckla reglerna efter det. Men han tycker också att det ganska snabbt borde införas ett styrmedel som ger en mer rättvis fördelning av bonussystemet över hela landet. En sådan skulle kunna vara att följa det franska exemplet och ge stöd till dem som vill konvertera sin bensinbil till etanol- eller gasdrift. Det skulle ge en direkt klimatnytta på 50 till 95 procent, menar Lagercrantz. Förutom att den redan existerande bilparken klimatanpassas så skulle också ett bidrag för konvertering bli en slags klimatbonus som gynnar personer som inte har råd att köpa de nya och fortfarande dyra elbilarna och laddhybriderna.

– På sikt skulle alla fordon med lägre klimatpåverkan kunna få bonus. Det gäller bara att hitta ett sätt som gör att man kan verifiera att man hela tiden kör på miljöbränsle, kanske med en mottagare i bilen.

I november förra året föreslog Miljöpartiet en ”bygg-om-bonus” för de som vill omvandla sina bensinbilar till etanol- eller biogasdrift. Förslaget innebär att den som vill göra en etanolkonvertering på sin bil – ett ingrepp som tar ungefär tre timmar – ska få ett direktstöd på hälften av kostnaden, cirka 5 000 kronor. Att konvertera till biogasdrift är lite krångligare och tar några dagar att göra på verkstad. Den som vill göra en biogaskonvertering ska enligt Miljöpartiets förslag få ett direktstöd på maximalt 20 000 kronor. Det här förslaget är inspirerat av den franska regeringens miljöbilspolitik, som ger lägre fordonsskatt till dem som konverterar sina bensinbilar till etanoldrift.

Konvertera till etanol och biogas

Att tanka på E85 – som består av 85 procent etanol och 15 procent bensin – eller med biogas är ett bra sätt att få ned koldioxidutsläppen, menar Miljöpartiet. De politiska förhandlingarna kring stöd för miljökonverteringar pågår för fullt, och det är än så länge oklart vad utfallet blir.

Centerpartiet, som är samarbetspartner till regeringen, gillar idén med konverteringar. Rickard Nordin säger att hans parti skulle vilja se möjligheten till etanol- och biogaskonvertering inom ramen för det som kallas ”gröna avdrag”.

– Vi skulle också vilja att nya etanolbilar får bonus, säger Rickard Nordin.

Kruxet är dock att det inte finns mycket att välja på när det gäller nyproducerade etanolbilar på den svenska marknaden. För nästan tio år sedan upphörde de ekonomiska incitamenten i form av skattelättnader för etanolbilar, och då dog intresset för etanoldrift ut rätt snabbt. 2015 infördes dessutom en etanolskatt som gjorde bränslet riktigt dyrt – den skatten är dock borttagen nu. Men i dagsläget är det bara en biltillverkare som säljer nya etanolbilar i Sverige – Ford.

Berättigad kritik

Rickard Nordin tycker också att Riksrevisionens kritik mot exporten av bonusbilarna är berättigad.

– Att många bonusbilar säljs vidare utomlands och hamnar i Norge eller Tyskland är ett genuint problem och det borde vi åtgärda. Man skulle kunna tänka sig att dela upp bonusen så att den betalas ut vid två tillfällen, den första år 1 och den andra år 4 till exempel, säger Rickard Nordin.

På det sättet skulle bonusbilarna stanna kvar i landet och dessutom få ett högre andrahandsvärde, menar Nordin.

De politiska reaktionerna på Riksrevisionens kritik har varit spretiga. Partierna bakom januariöverenskommelsen, S, MP, C och L, är överens om att bonus malus ska vara kvar men ”förstärkas och förenklas”. Centern vill förlänga malusskatten och höja bonusen för att de ”allra bästa miljöbilarna”. Miljöpartiet vill gå ännu längre och höja malus-skatten, göra en översyn av förmånsbeskattningen och se till att det blir krav på återbetalning om bonusbilen exporteras inom tre och ett halvt år efter köp. Moderaterna vill i likhet med SD helst skrota bonus malus. Vänsterpartiet tycker att miljöbonusarna utnyttjas och menar att vidareförsäljningen av bonusbilarna utomlands borde kriminaliseras.

Riksrevisionens rapport: Inneffektivt stöd till miljöbilar