Skippa nyproduktion och lappa ihop framtidstron

I Sverige hamnar varor värda 40 miljarder kronor i papperskorgen varje år. Enligt Naturvårdsverkets projekt ”Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall” slänger svenskarna 72 000 ton textilier i restavfallet varje år. Bedömningen visar att 59 procent av textilierna var i sådant skick att de skulle kunna användas igen.

LÄS MER: Fem steg till en smartare garderob

Secondhand i första hand

För att nå de uppsatta målen i Parisavtalet måste vi svenskar minska våra koldioxidutsläpp från tio ton till under ett ton per person och år innan 2050. Eftersom textiltillverkning är EUs fjärde största källa till utsläpp av växthusgaser pekar många på att den cirkulära konsumtionen, med fokus på återanvändning, måste prioriteras. I dagsläget spenderar svenskarna bara 60 kronor per person och år på att reparera varor.

Som en motreaktion till Black Week arrangeras White Monday. Adeline Riblet Olofsson är ordförande på Zero Waste Stockholm, en ideell organisation vars ambition är att informera och vägleda stockholmare till att minska sina avfall och ekologiska fotavtryck. I måndags arrangerade organisationen, tillsammans med en rad andra aktörer, en prylbytardag i centrala Stockholm med målet att sprida det cirkulära budskapet. Ledorden var låna, laga, hyra, byta, återvinna och återbruka.

– Eftersom det redan finns enorma mängder resurser att använda tycker vi inte att man behöver köpa nytt. Ska vi kunna nå miljömålen måste vi ändra på hur vi konsumerar. Det handlar inte om att sluta konsumera, utan att konsumera på ett annat sätt. Framtiden är cirkulär.

LÄS MER: Lappa och laga kläder – en hel livsfilosofi

På fredag är det dags för Black Friday, en av världens största shoppingdagar. I år förväntas svenskarna öka sin konsumtion med 20 procent enligt Pricerunner, något som är problematiskt enligt Adeline. Det behöver köpas mindre – inte mer.

– Black Friday är ett incitament för att få konsumenter att köpa mer, ofta sådant som de inte nödvändigtvis behöver. Vi tycker att man bör tänka om och handla cirkulärt istället.

LÄS MER: Prylfix med finess i återbruksgallerian

Krävs en förändring i språkbruket

Enligt Naturvårdsverket kan sju av tio tänka sig att handla secondhand, men det är långt ifrån hur verkligheten ser ut. Mattias Lindahl är professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet och menar att vi hellre köper nytt på grund av vårt språkbruk och att vi har lärt oss att vara konsumenter. 

– Språket påverkar hur vi tänker och resonerar. Vi har lärt oss att vissa saker har en viss betydelse, till exempel att begagnat är mindre värt än något nytt. Redan där har vi lagt en värdering i produkten. Vi måste ändra vissa begrepp och se oss själva som brukare och användare av en produkt, snarare än konsumenter.

Produkter är ofta designade för en kort livstid, vilket leder till att konsumenter gång på gång köper nytt. Mattias Lindahl menar att lösningen är att ersätta produkter med funktioner. Detta kommer resultera i att leverantörer bli mer intresserade av att utveckla produkter som håller längre och över tid.

– Hur gammal en produkt är kommer ha mindre betydelse. Istället kommer man värdera vilken funktion produkten har. Ett exempel är att istället för att köpa en bil kan man köpa funktionen mobilitet där man får access till att hyra en bil när man verkligen behöver den. Detta tankesätt kan sedan genomsyra alla verksamheter och på riktigt få genomslag inom hållbarhetsaspekten.

LÄS MER: Här är soporna som påverkar klimatet mest