Luftföroreningar dödar hundratusentals

Luftföroreningar förorsakar varje år uppskattningsvis mer än en halv miljon förtida dödsfall i inom EU:s 28 länder. Detta enligt en ny rapport från den Europeiska miljöbyrån, EEA. Detta motsvarar cirka en procent av befolkningen inom EU. Bara i Sverige beräknas varje år drygt 5 000 personer om året dö i förtid på grund av höga halter av luftföroreningar. Med förtida död menas dödsfall som inträffar tidigare än den förväntade livslängden i befolkningen och i detta fall kopplat till sjukdomar som har samband med luftföroreningar.

Det är nästan enbart människor som bor i större städer som drabbas. De vanligaste dödsorsakerna som kopplas till episoder med höga halter förorenad luft är hjärtattack och stroke, de svarar för 80 procent av dessa dödsfall. Små mikropartiklar (PM 2,5) är den farligaste föroreningen. De beräknas orsaka 467 000 förtida dödsfall per år. Kvävedioxid (NO₂) beräknas orsaka 71 000 extra dödsfall och marknära ozon (O₃)17 000 totalt i Europa.

Luftföroreningarna bidrar också till ett försämrat hälsoläge för stora delar av stadsbefolkningarna. Ökad frekvens av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdom och stroke kan alla knytas till höga halter av luftföroreningar.  Olika EU-gränsvärden för exponering överskrids regelbundet för cirka en tiondel av stadsbefolkningen inom unionen. Världshälsoorganisationen WHO:s striktare gränsvärden överskrids för en klar majoritet av befolkningen.

Många sektorer bidar

Det är många olika sektorer som bidrar till luftföroreningarna:

• Trafiken svarar för merparten av kväxeoxidutsläppen. Dieselbilarna är i sin tur den största källan inom transportsektorn.
• Fastbränsleeldning av ved och kol i hushåll och förbränningsanläggningar dominerar utsläppen av mikropartiklar.
• Industrin har minskat sina utsläpp, men står fortfarande för merparten av utsläppen av ammoniak, bens(a)pyren, tungmetaller och flyktiga kolväten.
• Energisektorn har också minskat sina utsläpp mycket, men står fortfarande för den största andelen av svavelutsläppen och för en betydande andel av kväveutsläppen.
• Jordbruket står för merparten av utsläppen av metan, ammoniak och kvävedioxid.
• Avfallsanläggningar släpper också ut mycket metan.

EU har lagstiftat mot luftföroreningar i flera olika direktiv. Luftkvaliteten har också förbättrats under senare år i Europas städer.  Utsläppen av svavel har minskat med 70 procent sedan år 2000. För små mikropartiklar (PM 2.5) och för större mikropartiklar (PM 10) är minskningen kring 25 procent. Kväveoxiderna och kolväten har minskat med 40 procent, medan ammoniakutsläppen bara minskat med tio procent.

– Utsläppsminskningarna har lett till en bättre luftkvalitet i Europa, men inte i tillräcklig grad för att vi ska kunna undvika oacceptabla skador på människors hälsa och på miljön, säger Hans Bruyninckx, den europeiska miljöbyråns generaldirektör. Vi måste angripa de grundläggande orsakerna till föroreningarna. Det kräver grundläggande och innovativa förändringar inom transportområdet, energiproduktionen och jordbruket.