Skogslobbying under EU-ordförandeskap

När Sverige arrangerar så kallade informella ministermöten under halvåret som EU:s ordförandeland träffas delegaterna i konferenscentret Scandinavian XPO utanför Märsta. Till det anonyma komplexet tar det fem minuter med bil från Arlanda – en effektiv lösning när man ska arrangera 80-90 möten med toppolitiker från 26 länder.

Här möts delegater och media av stora installationer i trä, både utomhus och inomhus. En låtsasskog med speglar och fågelkvitter, som enligt beställningen ”ger effekten att skogen tycks vara oändlig”. En träkonstruktion som är ”perfekt för fina kameravinklar, selfies och som konversationsstartare”.  En fem meter lång och tre meter hög bildskärm med budskapet ”sustainable forestry management protects biodiversity”.

Men det är inte Sverige och Regeringskansliet som betalar för utställningen. Bakom står Skogsindustrierna, en branschorganisation som företräder skogsnäringen.

Genom ett så kallat värdskapsavtal har Regeringskansliet utsett Skogsindustrierna till värd för konferenscentrets allmänna ytor i entrén. I mejl från  samarbetet framgår att ett av målen med utställningen är att ”skapa en mer positiv attityd till det svenska, aktiva skogsbruket.”

Skogsindustrin kritisk till EU-kommissionen

Under det halvår som Sverige är ordförandeland ligger flera viktiga skogsfrågor på EU-institutionernas bord. Den svenska skogsindustrin är kritisk till flera av förslagen, bland annat EU-kommissionens direktiv för förnybar energi, den nya LULUCF-förordningen och förordningen om återställande av natur.

Enligt Skogsindustrierna skulle förslagen försvåra för skogsbruket, till exempel genom att större arealer skog skulle undantas från brukning. Samtidigt är det väl känt att skogsnationerna Sverige och Finland driver en annan linje än många andra medlemsländer i EU:s skogspolitik.

Som Sveriges Natur tidigare berättat finns en oro bland miljöorganisationer för att Sverige kommer utnyttja ordförandeskapet för att försena eller urvattna frågor skogsskydd och restaurering av natur. Sverige har tidigare beskyllts för att gå skogsnäringens ärenden.

Vill visa upp svensk skog

Eva Sjögren, chef för EU-samordningen på Statsrådsberedningen, säger att skogstemat under ordförandeskapet är ett sätt att visa upp Sverige.

– Här har vi möjlighet att sätta nationell prägel. Man tyckte på politisk nivå att det fanns en chans att visa på skogens roll och att det i förlängningen kan ha en effekt när flera av våra kollegor lär sig om hur svensk skogsindustri fungerar.

Det är oklart vilket ursprung råvaran som används i själva utställningen har. Skogsindustrierna bekräftar att det rör sig om svenskt trä, men kan inte säga om materialet är FSC-märkt eller inte. Organisationen poängterar dock att alla deras medlemmar är certifierade enligt skogsnäringens egna märkning PEFC och/eller FSC.

Någon upphandling av värdskapet har inte varit aktuellt. Det är Skogsindustrierna som står för alla kostnader kopplade till utställningen. Att det är skogsbranschen som tagit fram utställningen framgår endast på några mindre plaketter i delar av utställningen.

Samtidigt återkommer skogen som tema även i de delar av konferenscentret där Regeringskansliet står för kommunikation och visuell utformning, där Skogsindustrierna inte varit inblandade. När EU:s ministrar talar och fotas i förhandlingsrummen sker det framför fonder av träpanel och bilder på vackra skogslandskap.

”Inte ett inlägg i debatten”

I Skogsindustriernas egen kommunikation om utställningen förekommer ordförandeskapets officiella logga. Regeringskansliet anser ändå att det är tydligt att innehållet i Skogsindustriernas utställning får stå för dem.

– Jag tror att man ska zooma ut lite och se på syftet med det här och värdskapsavtalet. Tanken var att på ett allmänt plan visa på vikten av skogens roll i den gröna omställningen utan att gå in på för mycket detaljer, säger Eva Sjögren.

Sjögren tycker inte att utställningen ska ses som ett sätt att försöka påverka den politiska agendan.

– Det här är inte ett inlägg i debatten, utan mer en allmän kunskapshöjande insats från ett land vars yta täcks av 70 procent skog.

Varför får inte röster som har en annan syn på svenskt skogsbruk synas?

– Poängen med utställningen var inte att gå till botten med vad hållbart skogsbruk är, utan poängen var att visa för europeiska kollegor som inte är så vana vid svenskt skogsbruk över huvud taget att visa på vilket sätt man kan använda skogen i den gröna omställningen, säger Eva Sjögren.

Lobbying i Bryssel

Enligt Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och expert på lobbying, är fallet med dessa värdskap något av en gråzon. Han anser att Regeringskansliets upplåtelse av värdskapet på Scandinavian XPO skulle kunna vara tveksamt gynnande av en sida.

– Lobbying har rimligen rätt stora effekter eftersom många företag och organisationer lägger ner så mycket resurser på att syssla med detta. Det är klart att man gärna vill påverka på det här sättet.

Skogsindustrierna vill inte berätta hur mycket utställningen har kostat. Men det är ingen hemlighet att skogsnäringen lägger mycket pengar på att påverka EU:s skogspolitik. Under 2021 la Skogsindustriernas lobbyorganisation i Bryssel (där även svenska gruv- stål- och kemibranscherna ingår) 1-2 miljoner på att påverka kommissionens politik.

Forskare: ”Cherrypicking”

Bengt-Gunnar Jonsson, forskare om skogens biologiska mångfald vid Mittuniversitet, menar att utställningen riskerar ge en onyanserad bild av läget i svensk skog.

– Man kan ju tycka att regeringen snarare borde ha vänt sig till sina myndigheter och forskare om man vill göra en beskrivning av hur situationen är i Sverige. I stället för att vända sig till en part i sammanhanget.

Sveriges Natur har bett Bengt-Gunnar Jonsson titta på två påståenden i Skogsindustriernas utställning. I en del som handlar om naturvård och biologisk mångfald skriver Skogdindustrierna att mängden död ved ökat i svenska skogar. Man säger också att antalet skogsfåglar ökar.

Enligt skogsforskaren är detta ”cherrypicking”.

– Det var rätt mycket snack för något år sedan om att antalet fågelindivider ökade. Men det är ett ganska ointressant mått eftersom det lika gärna kan vara bofink och lövsångare som ökar än de arter som vi faktiskt är oroliga för.

Han har tillsammans med kollegor forskat på mängden död ved. Resultatet visar att orsaken till att mängden död ved ökar till stor del är kopplad till stormar i södra Sverige, inte skogsbrukets metoder. I norra Sverige, där landets äldsta och mest värdefulla skogar finns, sker ingen ökning och mängden av till exempel tall sjunker.

– Siffrorna stämmer, procentuellt sett har vi haft en ökning av död ved. Men det är från en otroligt låg nivå, och mängderna är fortfarande långt under vad som finns i naturskogar, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

Vill slopa indikatorer

Nyligen avslöjade nyhetssajten ENDS Europe att Sverige som ordförandeland föreslår försvagade krav i den nya förordningen om återställande av natur. Sverige argumenterar för att ett antal indikatorer för uppföljning av biologisk mångfald i skog ska vara frivilliga.

Indikatorer som kolinlagring, sammanhängande livsmiljöer och andel skogar med olikåldrig struktur ska inte vara bindande att rapportera. De enda indikatorer Sverige föreslår ska vara kvar är mängden död ved och antalet fåglar – samma uppgifter som Skogsindustrierna lyfter fram i sin utställning på EU-centret.

EU-samordningens Eva Sjögren:

– Jag kan inte gå in på några detaljer rörande de pågående förhandlingarna av olika delar i förslaget, men vill understryka att i de fall det svenska ordförandeskapet lägger fram ändringsförslag baseras detta alltid på en grundlig analys av de synpunkter som framförts av medlemsstaterna i rådsarbetsgruppen och förutsättningarna för att göra framsteg i förhandlingarna.

Skogsindustrierna: ”För fram den bild vi brukar”

Sebastian Kirppu från organisationen Skydda Skogen tycker att Skogsindustriernas inflytande under EU-ordförandeskapet är ett demokratiproblem.

– Skogsindustrin är inte ärlig. De har ett uppsåt som ska hjälpa deras egenintressen. Det har ingenting med fakta eller vetenskap att göra. Det har bara att göra med deras egna åsikter som ett ekonomiskt särintresse.

Sverige är långt ifrån att klara miljömålet för levande skogar. Av landets i dag 999 rödlistade och hotade skogslevande arter påverkas minst 394 direkt negativt av kalhyggesbruk, enligt SLU Artdatabanken.

Skogsindustrierna själva anser att det är tydligt att det är de som står bakom budskapet i utställningen under ordförandeskapet.

– Vi tycker att det är roligt att regeringen vill lyfta fram svensk skogsnäring. Vi blev stolta över att få frågan och tycker att det är roligt att vi får lyfta fram den viktiga skogsnäringen och dess roll i den gröna omställningen, säger Skogsindustriernas kommunikationschef Lisa Alexandersson.

Vad säger ni om att utställningen kan föra fram en förskönad bild av svenskt skogsbruk för EU:s ministrar?

– Vi för fram den bild vi brukar föra fram. Vi anser inte att det är skönmålning. Sen finns det andra som kanske skulle ge en annan bild, säger Lisa Alexandersson.

Se Skogsindustriernas egen film från utställningen nedan.