Skogsstyrelsen vill undersöka skador av markberedning

De flesta skogsvandrare har stött på ett harvat kalhygge, där en maskin har vänt marken upp och ner som på en åker. ”Det är en ödeläggelse fullt jämförbar med bottentrålning” skriver Tommy Hammarström på Expressens ledarsida.

− Vi är medvetna om problemet. Väldigt många tycker att markberedningen bedrivs på ett onödigt aggressivt sätt, säger Jonas Bergquist som är skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

Förutom att marken blir svårframkomlig och ogästvänlig för människor så riskerar markberedningen att skada fornlämningar, mark och vatten. Därför vill Skogsstyrelsen börja följa upp skador efter markberedning, för att få en bild av omfattningen och kunna diskutera frågan vidare med skogsbruket. Detta kommer de att föreslå för regeringen i en utredning som ska lämnas i april.

Skonsammare metoder

Ett steg i rätt riktning, tycker Lars-Göran Sundblad som forskar i skogsvård och föryngring på Skogsforsk.

− På senare år har skogsbruket blivit mycket bättre på att undvika körskador. Men det känns lite ironiskt att avverka varsamt utan att lämna spår, om man sedan markbereder på ett brutalt sätt.

Han arbetar själv med att utveckla skonsammare metoder för markberedning. Det handlar till exempel om att minska andelen av hygget som påverkas men också om att minimera fåror och gropar.

− Det finns och utvecklas bra alternativa metoder och utrustning men framför allt harven används i dagsläget i stor omfattning. Den ger stor påverkan på hygget men samtidigt inte så bra planteringspunkter, säger Lars-Göran Sundblad.

Men varför används i så fall harven fortfarande över hela landet? Frågan går till Stefan Mattsson som är skötselspecialist på det statliga skogsbolaget Sveaskog.

– Det går att köra skonsammare med en harv genom att ställa in styrsystemet på rätt sätt och inte köra hårdare än vad som krävs, säger han.

Alternativen finns runt hörnet

Sveaskog har varit med och tagit fram en mer skonsam markberedningsmaskin. Den kallas Kicken men används bara på en liten del av alla bolagets markberedningar, berättar Stefan Mattson.

– Den fungerar inte på steniga marker. Är det måttligt med sten så väljer vi högläggning men är det riktigt stenigt så behövs harven, det finns inget bra alternativ på sådana marker i dag.

Lars-Göran Sundblad på Skogforsk håller med om att det i dag inte finns något kommersiellt tillgängligt alternativ till harv på steniga marker men han menar att alternativen finns runt hörnet.

– Ska alternativ bli till realitet så måste det finnas en tydlig efterfrågan från skogsbruket.

LÄS OCKSÅ: Svenskt skogsbruk – ett storskaligt felsteg?

Har du sett exempel på brutal markberedning? Berätta gärna på vår Facebooksida, eller mejla bilder till vår webbredaktör Malin Crona!