Att plugga igen diken är ett sätt att återskapa våtmarker, men arbetet gåt trögt. Foto: Getty Images
Skogstyrelsens våtmarksmiljoner brinner inne
Medan klimataktivister limmar fast sig på motorvägen med krav på att återskapa våtmarker går det trögt hos de myndigheter som hanterar frågan. Sedan förra året har Skogsstyrelsen bara gjort av med omkring 20 av de 120 miljoner som ska gå till att återskapa våtmarker.
Många gamla sumpskogar har dikats ut för att få träden att växa snabbare. När torvmark torrläggs börjar den brytas ner och läcker koldioxid.
Utdikade torvmarker i svenska skogar läcker 7 miljoner ton koldioxid per år, vilket är nästan lika mycket som utsläppen från landets alla personbilar. Ett sätt att hejda läckaget är att plugga igen dikena så att vattnet stiger och torvmarkerna blir blöta igen.
Omkring 50 hektar är ”pluggade och klara” i Skogsstyrelsens återvätningsprogram. Det är en blygsam start om regeringens utlovade 100 000 hektar våtmark ska återskapas till 2045.
Skogsstyrelsen har skrivit avtal på ytterligare 180 hektar, och har ungefär lika mycket till på gång, enligt klimatspecialist Hillevi Eriksson. Hon tycker inte att arbetet har gått långsamt.
− Nej, det har gått bra med tanke på att beslutet om medlen kom i maj i fjol. Markägare med rätt sorts objekt ska hittas och intresseras, regler ska hanteras, och metoder skulle utvecklas och organisationen skulle byggas upp. Många områden ska avverkas helt eller delvis innan vi kan komma och plugga.
44 miljoner brann inne
Under 2021 hann Skogsstyrelsen bara göra av med 6 miljoner kronor, varav det mesta på utveckling och en miljon på handläggning och avtal. Återstående 44 miljoner brann inne vid årsskiftet och blev kvar i statskassan.
För 2022 fick de 70 miljoner kronor och Hillevi Eriksson uppskattar att de kan göra av med cirka 15 miljoner kronor. Nästa år tror hon däremot att de kommer att kunna utnyttja de 49 miljoner kronor som utlovats eftersom myndigheten nu har metoder för att hitta markägare med bra objekt.
Skulle pengarna utebli för att nya regeringen prioriterar annorlunda har stora resurser kastats i sjön.
− Vi skriver avtal med markägaren på ett år och gör ofta själva pluggningen året efter. Det innebär en stor risk, när pengarna kommer varje år. I så här långsiktig verksamhet hade det varit bra med en stadig finansiering.
Att plötsligt få 50 miljoner kronor att göra av med på de helt okända återvätningsavtalen under ett halvår var en orimlig uppgift, anser hon. Nu däremot, har arbetet börjat rulla på.
Flera hinder i arbetet
Utöver den ojämna finansieringen ser Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket flera hinder som försvårar våtmarksarbetet. Ett sådant är de så kallade markavvattningsföretag (ett sorts samverkansavtal) som finns på många dikade marker.
Markägaren måste ansöka om så kallad utrivning tillsammans med övriga markägare innan återvätning kan ske. Det kostar både tid och pengar.
En annan bromskloss är en regel som hejdar markägare som vill återväta övergiven torvmark som använts som betes- eller åkermark. För att få ställa om från jordbruksproduktion måste markägaren anmäla detta till länsstyrelsen och sedan vänta i åtta månader innan hen får göra något alls med marken.
Skogsstyrelsen efterlyser ett närmare samarbete med länsstyrelserna för att kunna arbeta med diken med höga vattenflöden, som från början var naturliga vattendrag.
