Slam föreslås bara få användas i jordbruket

I dag överlämnade Utredningen om giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam sitt betänkande Hållbar slamhantering (SOU 2020:3) till Miljödeparte­mentet. Lagstiftningen på området har släpat efter länge. Eftersom fosfor är en ändlig resurs och ett viktigt växtnäringsämne är det angeläget att fosforn kan återvinnas på ett giftfritt och säkert sätt, utan att miljöfarliga ämnen återförs till kretsloppet.

I Sverige produceras årligen drygt 200 000 ton avloppsslam, varav en tredjedel sprids inom jordbruket. Merparten används som anläggningsjord eller för att täcka deponier och här saknas helt reglering. Det nationella regelverket för slamspridning på åkermark har inte uppdaterats sedan 1990-talet och branschen har på egen hand utarbetat ett frivilligt regelverk, Revaq, med hårdare riktlinjer.

Undvika att miljöfarliga ämnen sprids

Enligt direktivet har utredningen haft i uppdrag att utforma förslag på hur ett förbud mot spridning av avloppsslam kan se ut, för att undvika att miljöfarliga ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och mikroplaster återförs till naturen. Utredningen ska ge förslag på hur fosfor ska kunna utvinnas ur avloppsslammet på ett säkert och resurseffektivt sätt, samt se över vilka investeringar som krävs för att det ska bli realistiskt.

Särskild utredare Gunnar Holmgren, huvudsekreterare Folke K Larsson, systemekologen Mats H Johansson och verksjuristen Ida Lindblad Hammar presenterade på en pressträff på fredagen sina två förslag:

1. Totalförbud

• Det ena förslaget är ett totalförbud för spridning av avloppsslam, i enlighet med direktivet. Eftersom förslaget kräver investeringar föreslår utredningen att det ska genomföras under en övergångsperiod på 12–15 år, beroende på anläggningens storlek.

2. Begränsas till jordbruk

• Det andra förslaget, som utredningen ser som mer realistiskt, innebär att slammet bara ska få spridas på produktiv jordbruksmark. I detta fall blir det möjligt att återföra andra växtnäringsämnen från slammet samt mullen. De går annars förlorade vid återvinning av fosfor genom förbränning. Naturvårdsverket får i uppdrag att koordinera en regelbunden översyn av gränsvärdena för miljöfarliga ämnen i slammet i samarbete med myndigheter som Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket.

Båda alternativen innebär dock ett totalförbud mot spridning av avloppsslam utanför produktiv åkermark.

– Att enbart återvinna fosfor ur slammet är inte tillräckligt. Samhället bör ta ett mer samlat ansvar för återvinning av resurser från avloppen och styra mot mer cirkulära system. Växtnäring och mullämnen behövs inom jordbruket för att säkra en hållbar livsmedelsförsörjning, säger Gunnar Holmgren.

Strider mot EU-rätt

Utredningen menar även att ett totalförbud mot spridning av avloppsslam skulle strida mot EU-rätten om fri rörlighet för varor och därför inte är realistiskt enligt de riskbedömningar som finns tillgängliga. Gränsvärdesättning med återkommande kontrollstationer ligger mer i linje med EU-rätten.

– De tekniklösningar som drivs fram vid ett totalförbud ger osäker nytta med stora kostnader för va-kollektiv och hushåll. En utveckling mot långsiktigt hållbara kretslopp kräver i stället ett bredare synsätt kring de resurser som avloppet innehåller, säger Gunnar Holmgren.

Ett steg framåt

Therese Jacobson, som är chef för miljögifter, hav och jordbruk på Naturskyddsföreningen, har ingått i utredningens expertgrupp. Hon säger att hon ser båda förslagen som ett klart steg framåt från det system vi har i dag som hon kallar ohållbart. Men hon är orolig för att gränssättningen inte blir tillräckligt skarp från Naturvårdsverket.

– Vår utgångspunkt att vi vill återföra växtnäringsämnen men inte sprida miljögifter. Vi börjar inte med att utforma ett system från ruta ett där vi inte har förorenat utan vi börjar där vi redan har förorenat. Då måste vi göra allt vi kan för att få bort dessa oönskade ämnen från kretsloppet. Vad är kostnaden för rent vatten och ren jordbruksmark? Utredningen har tittat för lite på samhällskostnaderna för fortsatt spridning av miljögifter.

Förbättra avloppsreningen

Folke K Larsson framhåller att kommunerna behöver fortsätta att arbeta med att minska samtliga källor till föroreningar i hela kedjan och förbättra avloppsreningen så att slammet håller bättre kvalitet. För att kommunerna ska kunna investera krävs riktningsgivande beslut.

– Det värsta som kan hända är att det hamnar i byrålådan igen som tidigare utredningar, den senaste 2013. Ingen av dem har lett till några politiska åtgärder. Vi har lämnat förslag som kan genomföras oavsett den motsättning som finns. Vad som än händer måste vi hantera en övergångsperiod på kanske tio år. Då måste vi reglera hur slammet sprids, säger Folke K Larsson.

LÄS MER: Slammet kan försvinna från åkrarna