Nu ska normalperioden för väderleken uppdateras vart tionde år istället för som hittills, vart 30:e år. Foto: Lennart Frykskog
SMHI anpassar väderstatistik till klimatförändringen
Klimatförändringen gör att gamla snittvärden för normal temperatur och väderlek åldras. Därför gäller en ny klimatologisk normalperiod för SMHI: 1991–2020. Men redan om tio år ska perioden uppdateras igen.
Att en normalperiod utgörs av de senaste 30 åren är inget nytt eller specifikt svenskt påfund. Världsmeteorologiorganisationen WMO slog redan på 1930-talet fast att värdena för de tre senaste decennierna ska utgöra måttstocken vid jämförelser av temperatur, nederbörd med mera.
Det nya och historiska skiftet är istället att WMO rekommenderar att en uppdatering av normalperioden görs vart tionde år, inte som förr vart 30:e år. Det här kommer på ett bättre sätt att spegla vad som är ”normal” temperatur och väderlek i ett skede när klimatet förändras.
Nästa uppdatering sker därför redan 2031 istället för 2051.
– Vi slipper den här eftersläpningen som vi har haft tidigare, glappet minskar betydligt när uppdateringen sker vart tionde år, säger Erik Engström, chef för meteorologi- och klimatinformation på SMHI.
Vill man studera klimatförändringens långsiktiga utveckling krävs dock ett ännu längre tillbakablickande perspektiv. WMO har bestämt att 1961–1990 ska vara den huvudsakliga referensperioden. För denna period räknar nu SMHI om värdena eftersom det finns ett bättre dataunderlag än tidigare, och data som tidigare enbart funnits i pappersjournaler digitaliseras. Det här ger ökad precision och säkerhet, men innebär sannolikt ingen nämnvärd förändring av gällande historiska mätvärden, enligt Erik Engström.
Uppdateringen av den senaste normalperioden kan bidra till mer aktuella beslutsunderlag för planerad bebyggelse och infrastruktur i samhället.
Det gäller dock att hålla isär historik och prognos.
– Det framtida klimatet kan inte normalvärdena säga något om.
