Snårig väg mot ett giftfritt jordbruk

För att få ner användningen av bekämpningsmedel så krävs det att alternativen är gångbara. För även om långsiktighet är positivt för lantbrukaren, så är det ofta svårt att kortsiktigt få kalkylen att gå ihop med alternativa metoder. Men arbetet med att ta fram lösningarna går framåt.

På europeisk nivå är utvecklingen nedslående. Det säljs fortfarande lika mycket kemiska bekämpningsmedel som de senaste åren. Detta trots att det sedan 2012 har funnits europeisk lagstiftning på plats med det tydliga målet att minska användningen, för att reducera miljö- och hälsopåverkan.

LÄS MER: Forskare kan ha löst gåtan med den mystiska bidöden  

Trenden i Sverige är inte heller helt uppmuntrande. Trots att det har funnits liknande målsättningar i Sverige sedan ännu längre tillbaka så är försäljningen ungefär på samma nivåer som under 90-talet, samtidigt som den genomsnittliga mängden som sprids på åkrarna har ökat.

Produktionen per hektar ökar

De främsta orsakerna är dels att små gårdar ersatts av större som har svårare att kontrollera läget på alla åkrar, dels att produktionen per hektar ökat, vilket ofta leder till att problemen med skadegörare ökar, säger Charlott Gissén vid Jordbruksverket till Sveriges Natur.

– Å andra sidan så leder detta också till att vi producerar mer mat och ökar vår livsmedelsförsörjningsgrad, vilket också är målsättningar som vi strävar efter.

Men det finns också positiva trender. I Sverige har exempelvis användningen av högriskväxtskyddsmedel minskat sedan 90-talet, och sammantaget ger detta en bild av att hälso- och miljöriskerna också har mer än halverats.

Men mer arbete behövs. Det centrala regelverket i sammanhanget fokuserar på en metod: Integrerat växtskydd, förkortat IPM på europeisk nivå. Alla lantbrukare ska följa metoden, som innebär att du ska förebygga växtskyddsproblem, ha koll på skadegörare, behovsanpassa bekämpningen och följa upp all användning av kemiska växtskyddsmedel.

Men även om detta arbete ska ske, och många lantbrukare är med på banan, så är det inte alltid en lätt ekvation.

– Många lantbrukare tycker att det är intressant, många månar om ekosystemen och är intresserade av tekniken. Långsiktigt finns också incitamenten att minska användningen. Men det är inte alla bönder som har råd att ta det perspektivet, säger Lina Norrlund, som är ansvarig för arbetet på Jordbruksverket.

Framsteg för att bekämpa svampangrepp

Det centrala problemet är att flera av de alternativa metoderna inte är konkurrenskraftiga nog. För att bekämpa svampsjukdomar i utsäde så har dock flera framsteg skett de senaste åren, vilket bland annat har lett till att runt en fjärdedel av utsädet i Sverige inte längre behandlas kemiskt.

– Efterfrågan på biologiskt och termiskt behandlat utsäde växer hela tiden. Utvecklingen går med stormsteg åt det hållet, och vi försöker hela tiden att utveckla olika produkter och metoder för att bidra till en mer hållbar produktion, säger Peter Annas på Lantmännen och fortsätter:
– Ett annat exempel som vi lägger stora resurser på är att utveckla nya sorter av grödor med bland annat bra avkastningspotential, bättre näringsutnyttjande och resistens mot olika sjukdomar. Nya sorter leder ofta till ett reducerat behov av kemiska bekämpningsmedel.

LÄS MER: Besprutning kan vara helt onödig

När det gäller insekter, så är behovet av bekämpningsmedel inte så stort på svensk nivå. Av de alternativa metoder som lyfts fram så ligger mycket fokus nu på att gynna naturliga fiender till angreppsdjuren.

Sedan länge är det istället ogräsmedlen som står för den största andelen inköp i Sverige. Men arbetet med alternativa växtföljder och liknande förebyggande åtgärder har visat sig ha goda effekter, och sprids alltmer. Sedan finns också de mekaniska metoder, exempelvis ogräsharvar, som brukas i ekologiskt jordbruk.

– På ogrässidan är det generellt lättare att ta till alternativa metoder, så där finns det fortsatt stor potential. Men det ligger exempelvis mycket pengar i maskinerna, och det är inte alla lantbrukare som anser att de har möjlighet att ta just de kliven, säger Lina Norrlund.

LÄS MER: Ersättare till utpekad bidödare kan vara lika skadlig  

Frågan om styrmedel kommer därmed också in. Men det är oklart vilka ”morötter och piskor” som hjälper. På nationell nivå så blickar vi i Sverige bland annat på de regelverk som redan finns i Danmark och Norge, som har olika skatt på bekämpningsmedel utifrån dess bedömda hälso- och miljörisker.

– Men frågan är om de nivåer som diskuteras här leder till en minskad användning, utifrån hur läget ser ut i Sverige, säger Charlott Gissén.

På europeisk nivå förs det också fram krav på att alla direktutbetalningar i den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, framöver ska knytas till att lantbrukaren kan visa på framsteg med att minska användningen av växtskyddsmedel. Jytte Guteland (S) är en av dem som driver på för denna linje i EU-parlamentet. Under förra veckan diskuterades en rapport om frågan i Miljöutskottet.

– För tillfället så premieras intensiv bekämpningsmedelanvändning i CAP, vilket gör att hållbarhetsarbetet motarbetas. Vi vill att de ska knytas ihop, säger Jytte Guteland till Sveriges Natur.

Tröttsam arbetsinsats

Men hos de som skulle utföra kontrollerna av att lantbrukarna gör framsteg, så ställs det vissa frågetecken.

– Det känns som om det kan bli tröttsam arbetsinsats, både för kontrollanter och lantbrukare, utan att man helt säkert ser att det blir en miljövinst, säger Charlott Gissén.

Guteland håller till viss del med, men anser att arbetet i slutändan skulle leverera.

– Det sker just nu ett arbete i EU-kommissionen för att få till gemensamma tydliga regler för hur den kontrollen ska kunna ske. Visst, det kommer att bli en omställningstid, men det kommer inte att för all framtid att vara byråkratiskt, säger Jytte Guteland och fortsätter:

– För tillfället saknar vi också översikt och detta är en väg framåt. Det enda vi vet med säkerhet är att lagstiftningen för att minska användningen inte har fungerat.

LÄS MER: Fem frågor och svar om Roundup-såpan