Stadens roll för klimatet

Staden: Invånarna lever, arbetar, äter, åker bil och konsumerar i ett ständigt flöde av energitillförsel och energikonsumtion.

I dag står städerna för omkring 78 procent av världens totala energikonsumtion och 70 procent av de klimatpåverkande utsläppen.

80 procent av världens befolkning i städer 2050

Städerna växer snabbt. Omkring år 2050 beräknas ungefär 80 procent av världens befolkning bo i urbana områden enligt FN, jämfört med dagens 56 procent.

Det är uppenbart att här finns en enorm utsläppsutmaning att lösa. Och att det är bråttom.

Viable Cities heter ett svenskt innovationsprogram för klimatneutrala och håll­bara städer. Med Kungliga tekniska högskolan (KTH) som värdorganisation och med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas arbetar man med 23 svenska städer som åtagit sig att ställa om för klimatet.

– Vi måste tänka långsiktigt utifrån staden som helhet, inte utifrån specifika insatser eller specifika sektorer. Vi måste förändra hur själva staden fungerar, hur vi reser, hur vi lever och hur vi konsumerar, säger Åsa Minoz, innovationsstrateg på Viable Cities.

Digital tvilling av Göteborg

För att hantera en sådan helhetsbild behövs helhetsperspektiv. En av de svenska städer som deltar i Viable Cities är Göteborg. Där har man tagit fram en digital tvilling av staden.

Det är en 3D-modell av hela stadsstrukturen med byggnader, gator och grönområden inklusive ett vädergränssnitt som imiterar väderförhållanden i realtid. Där kan man visualisera och testa olika framtidsscenarier.

Eric Jeansson är geodatastrateg på stadsförvaltningen i Göteborg och leder utvecklingsprojektet med den digitala tvillingen.

– De utmaningar vi står inför när det gäller klimatet, och de anpassningar vi måste göra, är så stora och komplexa och staden i sig är en komplex struktur. Därför måste vi jobba smartare för att kunna förstå dem och fatta välgrundade beslut. En digital modell gör det möjligt att arbeta multidisciplinärt för att se hur allt hänger ihop och samverkar, säger han.

Klimateffekter studeras

Hittills har man tagit fram modeller för hur staden skulle kunna hantera klimateffekter som skyfall eller höjda havsnivåer. Man undersöker också hur urban livsmedelsförsörjning i form av stadsodlingar skulle kunna se ut, och hur man kan få ner utsläpp genom omstrukturerade trafikflöden.

– Utmaningen är att få alla att jobba åt samma håll. En fungerande digital tvilling inbegriper att hela staden är med. Det går inte att bygga en modell utifrån en avdelning, utan alla måste dela med sig av sina data. Men där har vi lyckats rätt bra hittills, säger Eric Jeansson.

Delning kan vara en nyckelfråga när det gäller framtidens lösningar. Även på energiområdet, som genomsyrar varje aspekt av städernas klimatutmaning.

Å ena sidan behövs ständig energitillförsel för att hålla stadens alla funktioner i gång. Å andra sidan behöver användningen reduceras kraftigt för att minska utsläppen.

Förnybar energiproduktion i städerna

Ett koncept som prövas på flera håll i Europa just nu är Positive energy districts (PED), en decentraliserad form av förnybar energiproduktion som sker lokalt inne i stadsmiljön. Det kan röra sig om allt från att invånare i enskilda kvarter lokalt producerar och delar energi från förnybara källor via till exempel solpaneler, till att utnyttja överflödsenergi från industriproduktion eller avfallshantering till att värma upp hela bostadsområden.

– Många städer utforskar lösningar för lokal energiomställning, exempelvis Stockholm och Uppsala. I Lund pågår just nu ett pilotprojekt i den kommande stadsdelen Brunnshög där man använder energi från närliggande forskningsanläggningar för att förse ett bostadsområde med energi, säger Christoph Gollner, koordinator för PED-projekt inom ramen för ett europeiskt samarbete för hållbara städer, Driving Urban Transition Partnership.

Mer självförsörjning och delad energi

Det lokala och decentraliserade blir då ett komplement till dagens storskaliga energiförsörjning där man är beroende av såväl import som export. Inte helt självförsörjande, men åtminstone delvis.

– Målet är att det ska ha positiv inverkan på hela energisystemet, både genom att involvera slutanvändarna och även öka säkerheten i energisystemen eftersom man har direktaccess till energin och inte är lika beroende av import, säger han.

Energisystemen är inte det enda sättet att få ner städernas utsläpp. Ett annat är att effektivisera energianvändningen för byggnader, som generellt behöver värmas upp och kräver stora mängder el.

Äldre hus tenderar att läcka värme. Här kan man till exempel tilläggsisolera och dela energi mellan hus.

Transporter och mobilitet är en annat nyckelområde, just för att de kan kopplas till andra områden som är centrala för den urbana omställningen, som energiförsörjning och konsumtionsmönster.

– I dag är normen en vardag och en konsumtion som är uppbyggd kring personbilar. Men i framtiden kan vi behöva andra utgångspunkter, till exempel att vi reser mer tillsammans, delar fordon eller minskar behovet av att resa, säger Åsa Minoz.

Ett aktuellt begrepp är 15-minutersstaden, där idén är att man ska kunna ta sig från hemmet till jobbet, butiker, kulturen och naturen med cykel inom 15 minuter. I Göteborg undersöker man just nu hur man kan skapa hållbar transport och logistik i projektet Gothenburg Green City Zones.

– Där är målsättningen att använda den digitala tvillingen för att visa hur man till exempel kan anlägga lasthubbar där allt lastas av från lastbilar och därefter körs ut till mål inne i staden med cykel, säger Eric Jeansson.

Att förändra hela städer från grunden är en stor uppgift som kräver ny kunskap och nya perspektiv. Det kräver i sin tur ett finmaskigt nätverk av samverkan på många olika plan.

Handlar om att skapa det nya normala

Nina Vogel är programansvarig för SLU Urban Futures. Det är en plattform på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Uppsala och Umeå som stödjer tvärvetenskaplig forskning och samverkan inom urban omställning.

– Det urbana sammanhanget innefattar så många ämnen och människor och utmaningar som inte kan lösas enkelt. Då behövs samskapande och integrerad kunskap. För man kommer inte så långt i de här frågorna om man stannar i sitt kunskapsområde, säger hon.

I Göteborgsexemplet har lokal stadsförvaltning fått möta internationell spelindustri: staden samverkar med den amerikanska speljätten Epic Games vars plattform används i framtagningen av den digitala tvillingen.

Det handlar om att skapa det nya normala, säger Åsa Minoz.

– Det är lätt att utmåla omställningen som något plågsamt och kostsamt. Men klimatomställningen kan bidra till ett hälsosammare och mer inkluderande samhälle.