Staten föreslås handla upp minusutsläpp för miljarder

Den 31 januari nästa år redovisas den klimatpolitiska vägvalsutredningen om så kallade minusutsläpp. Det betyder att man lagrar koldioxid från förbränning av biobränslen.

Utredningen, som leds av den tidigare statssekreteraren Åsa-Britt Karlsson, diskuterar just nu ett förslag om att staten ska handla upp två miljoner ton minusutsläpp per år i tio eller 20 år, erfar Sveriges Natur från en källa med insyn i utredningen

Pengarna ska fördelas genom en omvänd auktion, där den som lämnar det lägsta budet vinner.

1000 kronor per ton

En siffra som ofta anges är 1000 kronor per ton minskad koldioxid. Siffran nämns bland annat av Centerpartiet, professor Filip Johnsson på Chalmers och Stockholm Exergi.

Det skulle innebära en upphandling motsvarande mellan 20 respektive 40 miljarder kronor beroende på tidsperiod, vilket skulle bli den största klimatpolitiska satsningen i Sverige. Betydligt större än investeringsprogrammen LIP under åren 1998-2002, KLIMP mellan 2003-2008 och det nu pågående Klimatklivet.

Marknaden verkar redan räkna med ett stöd i någon form. Stockholm Exergi har i en tidigare intervju med Sveriges Natur sagt att de räknar med att utredningen kommer att föreslå att staten skapar en marknad för negativa utsläpp.

LÄS MER: Stockholm Exergi skryter om minusutsläpp som inte finns

Tekniken inte prövad

Men tekniken är inte prövad någonstans i större skala och notan kan komma att landa på betydligt mer än 40 miljarder.

Koldioxidlagringen för Fortums kraftvärmeverk Klemetsrud i stor-Oslo är som jämförelse kostnadsberäknad till motsvarande 12,3 miljarder kronor för att lagra 400 000 ton om året under de fem första åren, vilket innebär en kostnad på mer än 6000 kronor/ton koldioxid. Den svenska koldioxid som skulle lagras där måste också räkna med kostnader för transport dit.

Det är framför allt Centerpartiet och Miljöpartiet som vill satsa på minusutsläpp. Bakgrunden är att detta är en av tre metoder att klara riksdagens klimatmål om netto noll utsläpp 2045. Mer exakt ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 85 procent från 1990 års utsläppsnivå. De övriga 15 procenten, högst 10,7 miljoner ton koldioxid, får räknas av genom köp av utsläppsminskningar i andra länder, eller genom att man tillgodoräknar sig en del av den koldioxid som tas upp av växande skog, eller genom ”minusutsläpp” i Sverige, också kallat Bio-CCS, där CCS står för carbon capture and storage, infångning och lagring av koldioxid.

Träd och växter tar upp koldioxid

När Sverige redovisar utsläpp till FN och EU räknas biobränslen som koldioxidneutrala, eftersom träd och växter tar upp koldioxid ur luften, och avger lika mycket koldioxid när de bränns.

Men om koldioxid från till exempel ett biobränsleeldat värmeverk inte släpps ut utan fångas in och lagras så kan utsläppen betraktas som ”negativa”.

Åsa-Britt Karlssons utredning har i uppgift att se om och hur detta ska kunna tas i bruk för att klara det svenska klimatmålet till år 2045 och därefter.

Åsa-Britt Karlsson är generaldirektör för Statens geotekniska institut och tidigare statssekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren (C). Hon fick utredningsuppdraget nära nog samtidigt som Annie Lööf (C)lanserade ett krav på 3,4 miljarder kronor på minusutsläpp under två mandatperioder. Centerpartiet fick också igenom en punkt om investeringsstöd i minusutsläpp i januariöverenskommelsen 2019.

Bara 49 miljoner har ansökts

I 2019 års vårbudget anslogs också 100 miljoner kronor för teknikinvesteringar i minusutsläpp. Av dessa har dock bara 49 miljoner ansökts, enligt Anna Thorsell, handläggare vid Energimyndigheten.

I Sverige var CCS och minusutsläpp sällan nämnda i politik eller allmän debatt före valet 2018. Däremot har frågan varit en central del av Norges klimatpolitik i många år. Det är därifrån idén kommer och det är också där, under havet utanför Norge, svensk koldioxid skulle lagras, enligt till exempel Stockholm Exergi, Cementa och Preem.

Norge har ökat sina koldioxidutsläpp sedan 1990, mycket på grund av utvinningen av olja och gas. Norsk klimatpolitik handlar till stor del om koldioxidlagring, och Norge försöker få andra länder att lagra koldioxid i Norge.

Åsa-Britt Karlsson bekräftar för Sveriges Natur att utredningen kommer att bli klar i tid 31 januari, men vill i övrigt inte kommentera.

– Det är inte avgjort än. Vi har inte ens haft sista expertgruppsmötet, säger hon.