Stökigt slut på FN-möte om biologisk mångfald

När förhandlingarna på FN:s möte om biologisk mångfald, COP16, i Colombia, gick in på övertid lördag morgon den 2 november började deltagarna lämna för att inte missa sina flyg. Mötet avslutades vid 8.30 på lördagsmorgonen för att det saknades tillräckligt med representanter från de deltagande länderna för att fatta beslut.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén som närvarade under mötet uttryckte stor besvikelse i ett pressmeddelande under söndagen den 3 november.

”Jag är besviken och frustrerad över att naturtoppmötet inte kunde fatta beslut kring de viktiga frågorna om finansiering och övervakning. Om vi ska rädda den biologiska mångfalden måste världen agera nu. Att världens länder inte kunde komma överens på mötet i Colombia är djupt oroande inför framtiden.”

Olöst fråga om finansering

Att inte frågan om finansiering av de mål som sattes redan på COP15, i Montreal i Kanada 2022, kunde avslutas oroade även Världsnaturfonden (WWF).

– Att skjuta upp viktiga frågor som finansiering och former för uppföljning kan riskera genomförandet av det ramverk som togs på Kunming-Montreal mötet för två år sedan med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Åsa Ranung, policyexpert på biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande från WWF Sverige.

Urfolk inkluderas i arbete med biologisk mångfald

Mötet som inleddes 21 oktober och skulle ha avslutats 1 november hann dock fatta flera viktiga beslut innan de sista 12 timmar långa förhandlingarna bröt samman på lördagsmorgonen. Bland annat kom man överens om ett nytt permanent organ under konventionen för biologisk mångfald som ska värna och stärka urfolks och lokalsamhällens rättigheter och möjlighet till deltagande för att uppnå mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2030.

Läs också: Civilsamhället vill se tuffare krav på COP16

– Det är fantastiskt att länderna äntligen lyckades enas om ett nytt organ och även om ett nytt arbetsprogram som ser till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras kunskap om att förvalta naturen tas på allvar och ses som en tillgång i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, sade Karin Lexén.

Enighet om hur världens hav ska skyddas

En annan framgång handlade om att skydda den biologiska mångfalden i världshaven. I juni 2023 enades länderna om ett havsrättsavtal, och nu har länderna enats om hur man ska välja ut de områden som ska skyddas.

Dessutom ska en ny global fond inrättas för att fördela vinsterna från genetiska resurser, som ofta återfinns i känsliga ekosystem som regnskogar. De företag som tjänar pengar på resurserna för läkemedel och andra produkter ska bidra med en del av försäljningen till de lokala samhällen där resurserna hittats.

Risk att utlovade pengar inte betalas

I och med att COP16 inte kunde avslutas som planerat ser såväl Naturskyddsföreningen som WWF en stor risk för att världens höginkomstländer inte kommer att hålla sina löften från COP15 om att finansiera arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Bland annat har de lovat att  betala de 20 miljarder dollar per år till fattigare länder för att stärka biologisk mångfald.

Kritiken mot många rikare länders svaga ledarskap i frågan om biologisk mångfald var hård efter mötet. Ryssland, Kina, Kanada, Schweiz, Japan, Storbritannien och EU pekades ut, enligt den brittiska tidningen The Guardian.

Återupptagna förhandlingar i Thailand

När mötet startade hade endast ett 40-tal länder lämnat in nationella handlingsplaner för hur den globala utrotningen av arter skulle stoppas. Sverige är ett av de länder som fortfarande inte presenterat en sådan plan, trots att alla deltagande länder vid COP15 i Montreal lovade att presentera sådana planer vid COP16 i år.

Årets avbrutna förhandlingar kommer att återupptas vid ett extrainsatt möte i Bangkok, i Thailand, under 2025.