Fet fisk är största källan till de mängder dioxin och PCB som människor får i sig. Foto: Getty Images
Stor mystik kring laxdöden
Östersjölaxen, denna silverblanka fascinerande långsimmare, som går upp i älvarna för att leka utkämpar nu ännu en strid. Mängder av lax dukar under av infektioner.
Tack vare att fisket till havs har reglerats ner har laxbestånden i våra älvar förbättrats avsevärt. Men hösten 2013 drabbades arten av ett bakslag. Laxen dog i stor mängd i älvarna i någon slags svampsjukdom. I exempelvis Mörrum där sportfisket är en stor attraktion kom fiskefesten av sig. När sugna premiärfiskare besökte ån i mars 2014 låg döda fiskar efter stränderna. Samma sak upprepades åren därefter.
Liknande döda, eller döende laxar har hittats i många av Östersjöns älvar, men Västkustens älvar verkar inte ha drabbats.
Tyvärr dör också fortsatt många unga laxar under sina första år till havs, både i Östersjön och på Västkusten. I Östersjön minskade överlevnaden av både odlade och vilda unglaxar från 25-40 procent under 80- och 90-talet till 5-15 procent mellan 2005 och 2010. Överlevnaden har hela tiden varit högre för vilda laxar vilket också gjort att det är dessa som dominerat fångsterna av vuxen lax trots att det sätts ut mer odlade laxyngel än det produceras vilda. Det har forskats en hel del om orsakerna men ännu saknas bevis för ökningen och den orimligt höga dödligheten.
Något som skulle kunna förklara både den höga dödligheten av unga laxar och varför så många laxar drabbas av svampsjukdomar är att de lider av tiaminbrist. Att timainbrist förekommer hos laxfiskar i Östersjön är sedan länge känt och har sedan 70-talet visat sig genom ökad dödlighet av rom och yngel i älvarna och i odlingarna, så kallad M74. Men tiaminbristen försvagar sannolikt också den unga och vuxna fisken och gör den mer mottaglig för andra sjukdomar. Det som talar för en sådan förklaring är att tiaminbrist, precis som yngeldödligheten och svampsjukdomarna förefaller variera mellan åren. Vad tiaminbristen i sin tur beror på vet ingen.
På ett seminarium i Mörrum diskuterade en rad forskare och andra i branschen problemen. På mötet presenterade bland annat Statens veterinärmedicinska Anstalt, SVA, analyser av döda laxar från Mörrumsån från hösten 2016. Enligt SVA dör fiskarna av infektioner orsakade av virus eller bakterier. Men varför infektioner uppstår är enligt SVA fortfarande okänt.
Ellen Bruno, Naturskyddsföreningens sakkunniga på fiske, var med på seminariet.
– Mystiken kring laxdöden kvarstår tyvärr. Att de laxar som hittas döda i floderna ofta har en infektionssjukdom förefaller bekräftat. Men varför detta händer just nu, vad som är de bakomliggande orsakerna och vad vi kan göra åt det är fortfarande höljt i dunkel. Detta är frustrerande för oss alla, säger hon.
En konkret åtgärd som kom ut av seminariet var att de organisationer som fanns med skickade ett brev till regeringen där de ber den ta ett större grepp på frågan om djurs hälsa i Östersjön.
– Det blev uppenbart på mötet att problemet uppstår i havet och att det sannolikt är kopplat till många av de andra problem som drabbar djur i Östersjön. Vi vill att regeringen kopplar ihop sjöfågeldöden med minskningarna av kustfiskpopulationer och med sälars, fåglars och fiskars minskade fettreserver och ger myndigheterna i uppdrag att identifiera lämpliga åtgärder, säger Ellen Bruno.
