Storskalig trålning innanför trålgränsen

Läget för svenska fiskbestånd är kritiskt på många håll. Flera av torskbestånden har kollapsat och de senaste åren har flera larm kommit om att sill och strömming är på väg åt samma håll.

Tanken med trålgränsen är att skydda kustmiljön från storskaligt fiske. Men i en färsk rapport från Naturskyddsföreningen framkommer att gränsen inte är så solid som det framstår.

I själva verket är trålning tillåtet inom mer än 45 procent av ytan innanför trålgränsen. När fångster från 2021 analyserades visade det sig att hela 73 procent av allt fiske innanför förbudsgränsen skedde med trål. Fångsten inom de olika havsområdena innanför gränsen skedde till 90 procent med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken och 32 procent i Västerhavet.

Sett till allt trålfiske i svenska vatten med svenska fartyg står fisket innanför trålgränsen för nära en tiondel.

Stina Tano, havssakkunnig på Naturskyddsföreningen, tycker att undantagsområdena borde slopas, så att trålgränsen gör skäl för sitt namn.

– Den här granskningen visar att trålgränsen i dagsläget är inte den gräns som folk tror att den är. Nästan hälften av ytan får man lov att tråla inom och väldigt mycket av trålningen sker innanför gränsen.

Läs också: Mysteriet i Rigabukten – enda platsen där sillen ökar

Oklar framtid för trålgränsen

År 2021 kom sju av åtta partier i riksdagen med ett tillkännagivande om att flytta ut trålgränsen från dagens tre eller fyra sjömil till tolv sjömil. Året därpå gav dåvarande regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att som ett tillfälligt forskningsprojekt flytta ut gränsen i ett antal begränsade områden.

Konrad Stralka, chef för stiftelsen BalticWaters2030, tycker inte att det förslaget duger.

– Det är otillräckligt att välja ut ett område där man inte fiskar och ett referensområde där man får fiska. Vi har ett tiotal unika populationer av sill och strömming, vi vet inte hur se rör sig och hur de födosöker. Den här typen av fiske riskerar att utplåna en population och vi kommer inte ens märka det.

Den nuvarande regeringen har gett blandade besked om trålgränsen. Landsbygdsminister Peter Kullgren (Kd), som är ansvarigt statsråd, har sagt att Havs- och vattenmyndigheten ska få ett utökat uppdrag. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) lyfter också en utflyttad trålgräns i sin intervju med Sveriges Natur, men syftar där på de redan pågående åtgärderna om begränsad utflyttning.

”Täpp till undantagen”

Det är alltså ännu oklart exakt hur trålgränsen kommer hanteras framöver. Stina Tano på Naturskyddsföreningen tycker det är bra att man har en intention att ändra trålgränsen, men att det behövs fler och snabbare åtgärder.

– Att göra det som ett vetenskapligt försök riskerar att ta tid vi inte har. Det skulle behöva vidtas åtgärder nu. Då kan man inte flytta ut i vissa områden. Då riskerar man få ökad trålning i andra områden, vilket en del forskare pekar på, säger hon.

Hon tycker att försiktighetsprincipen borde råda på fiskeområdet.

– Som rapporten visar är utflyttad trålgräns inte en allena saliggörande lösning på problemet, utan man måste också titta på vad man tillåter innanför. Ska man flytta ut behöver man också se till att man täpper till undantagen. Man måste också sänka fiskekvoterna, framför allt i Östersjön, säger Stina Tano.