Strandängar fick nytt liv

Igenväxningen höll på att sluka det gamla kultur- och beteslandskapet på bohuslänska Grötö, med sällsynta arter som kustgentiana. Men med hårt arbete, bra bidragskoll och markägare som ställt upp och även skjutit till resurser har Öckeröarnas Naturskyddsförening lyckats vända utvecklingen.

Den 1 september 2024 invigdes Grötö Knöten, ett 18 hektar stort naturreservat som inte bara innehåller vackra strandängar och betesmarker. Det fortsätter också under ytan i form av grunda mjukbottnar och frodiga ålgräsängar som ger bra uppväxtmiljöer åt många marina arter.

– Äldre människor har kramat om mig, gråtit och sagt att de har fått tillbaka det gamla Grötö, säger Boel Lanne som varit drivande i arbetet och själv bor på Grötö sedan 1990-talet.

Hon möter upp vid personfärjan som går från Björkö, ett par mil väster om Göteborgs centrum. Lilla Grötö är helt bilfritt vilket bidrar till dess popularitet.

Läs också: Grannfamiljerna fick liv i Rävbacken
Läs också: Fågelparadiset på strandängarna

Öns artrikedom hotades av minskad djurhållning

Det som var en glest befolkad jordbruksö har blivit en ganska tätbebyggd och välbeställd pendlarö med stor sommarbefolkning.

– Det fanns åtta hemman på ön och de var jättefattiga. Grannen som dog nyligen berättade att hans mormor gick med skära mellan klipporna och skar allt gräs för att få hö till vintern.

Suget att bo nära havet i det vackra landskapet är lätt att förstå. Men när djurhållningen upphörde på ön i början av 1950-talet började också förbuskningen och artrikedomen hotades.

Vi följer stigen från byn genom en liten planterad skog, ut på reservatets öppna betesmark och strandängar på nordvästsidan av ön. Utsikten mot de större öarna Öckerö, Hönö och Kalvsund är fin och sandstranden lockar många badgäster.

”Allt var igenväxt”

Boel Lanne är ordförande i såväl Öckerökretsen som Bohusläns Naturskyddsförening. Hon tog initiativ till att starta flera restaureringsprojekt och fick i gång betesdriften på nytt med projektmedel från riksföreningen när hon flyttat ut på ön.

– En person som var duktig på botanik visade mig att det var här vid Knöten som det riktigt värdefulla fanns. Men jag såg ju att allt var igenväxt av slån och nypon och ett jättejobb att ta itu med, så det fick vänta tills jag slutat lönearbeta.

Med hjälp av EU-medel fick det tunga restaureringsarbetet med röjning, bränning, stängsling och sedan betesdrift fart 2012.

En aha-upplevelse kom vid Naturskyddsföreningens rikskonferens i Skövde 2017 då Boel Lanne insåg möjligheterna med den lokala naturvårdssatsningen (Lona). Tack vare Lonabidragen kan ideella föreningar finansiera långsiktiga naturvårdsprojekt i samarbete med kommuner.

Markägare tog initiativ till skydd

En annan viktig förutsättning var att få med markägarna på ön. De har bildat en förening som, lite förvirrande, heter Grötö Naturskyddsförening.

– Jag hjälpte dem att skriva ett medborgarförslag om kommunalt naturreservat. Dessutom sålde de ett par tomter för att få pengar att sköta reservatet.

Markägare som själva tar initiativ till formellt skydd är ovanliga och föreningen har tilldelats Bohusläns Naturskyddsförenings hederspris Strandskatan för sitt generösa agerande.

Den sällsynta kustgentianan blommar först senare i september eller i oktober, men vid vårt besök syns mängder av karaktärsarten liten blåklocka. Darrgräs, granspira, mandelblom, jungfrulin och gullviva är andra arter som växer i reservatet.

En raritet som har återinplanterats i området växer nu i en liten inhägnad: martorn, även kallad kostertistel.

– På grund av en olyckshändelse kom fåren åt att rycka upp 45 nya plantor i höstas. Men jag planterade tillbaka dem. Dessutom finns många frösådda plantor, så vi räknar med att återetableringen av martorn på Grötö har lyckats, konstaterar Boel Lanne med viss stolthet.