Strid om biodrivmedel – så påverkas Sverige

Fossil energi driver 94 procent av EU:s fordon och transportområdet pekas ut som ett av de svåraste att ställa om i unionen. Biobränslen, batterier och vätgas ses som möjliga lösningar, men industrierna bakom dessa har haft svårt att ta fart. Bland annat har de klagat på bristen av långsiktiga spelregler.

Men i samband med att de sista stora delarna i unionens förslag till samlad klimatpolitik fram till 2030 lades fram förra veckan kom också förslagen till regler för hur de förnybara sex procenten i transportsektorn ska kunna växa. Om förslagen går igenom kan det bli dyrare med etanol för européer, men det är fortfarande oklart vad som ska hända med palmoljeprodukten PFAD i tanken.

Enligt svenska etanolbranschen kan förslagen bland annat sätta stopp för utökad produktion. Oron baseras på att kommissionen föreslår att biobränslen producerade av livsmedelsgrödor ska tilldelas ett sänkt tak för hur stor andel de får ta upp medlemsstaternas åtaganden för att uppnå det förnybara energimålet i unionen. Detta kan indirekt påverka hur stort stöd producenterna av etanol kan få, och därmed också vilket pris det kan ha vid pumpen när européer ska tanka.

– Om man inte får räkna in mer så lägger det en mycket tung och våt filt över produktionen av etanol i Sverige, säger Mattias Goldmann vid tankesmedjan Fores.

När unionen först enades kring regler för att uppmuntra förnybart 2003 spelade grödobaserade biobränslen en central roll för att uppnå målet på 10 procent förnybart i transportsektorn år 2020.
Men branschen hamnade under kritik efter att den anklagats för att den orsakat skadliga effekter på matpriser, miljön och utsläppen genom exempelvis etanolproduktionen i Brasilien. Detta ledde till att ett första begränsande tak sattes upp förra året.

LÄS MER om reformen av biobränslemarknaden

Nu föreslås det taket sänkas ytterligare, till 3,8 procent år 2030. Istället ska vätgas, avfallsbaserade bränslen, förnybar elektricitet och så kallade avancerade biobränslen (från bland annat restprodukter av skogsbruk) uppmuntras i bränslemixen.

LÄS MER om förslaget till krav på bränsleleverantörer

Mikael Karlsson, forskare vid KTH och ordförande i EEB, den största miljöorganisationen i unionen, tycker att det blir en väldigt ryckig politik:

– Hela den här uppdelningen är väldigt osaklig. Det krävs mer av en livscykelanalys för att bedöma vilka drivmedel som ska räknas som förnybara och gynnas av de fördelar det får. Nu hamnar olika typer av biodrivmedel i olika kategorier i långa listor, fastän produktionen av de drivmedlen kan ha helt olika klimateffekter.

Just dessa förslag lär även leda till en konflikt hos medlemsstaterna i Rådet som senare ska förhandla med EU-parlamentet om förslagen. De ska redan vara motvilliga till att ändra spelreglerna ytterligare för en gryende industri som hittills satsat främst på biobränslen från grödor. Det finns dock de, bland andra EU-parlamentarikern Linnea Engström (MP), som ser flera fördelar med den riktning som föreslås:

– Svensk etanol som har en hög klimatprestanda hotas inte, utan EU:s mål skapar tvärtom en stor marknad för den, säger Linnea Engström och fortsätter:

– Det finns också en god tanke i att kommissionen vill styra över till bland annat avancerade biodrivmedel. Ur det perspektivet har Sverige en enorm potential för en ny grön basindustri. Vi måste ta ansvar för våra klimatavtryck och främja en inhemsk produktion.

Inom delar av de europeiska miljörörelserna ses det som något bra att de grödobaserade bränslena föreslås få ett sänkt tak i EU. Jori Sihvonen på nätverket Transport and Enviroment (T&E) hade dock helst velat se en större utfasning. Detta för att helt få bort bland annat soja- och palmoljebaserade bränslen, som enligt T&E:s analyser har upp till tre gånger så stort koldioxidavtryck som dess fossila motsvarighet.

– Det nya förslaget till utfasning blir knappast någon begränsning, jämfört med kommissionens egna scenarion för hur den marknaden hade utvecklats ändå.

LÄS MER om palmolja i svenskt biodrivmedel

Kommissionen svarar i ett mejl att de certifieringar och hållbarhetskriterier som finns för biobränslen är tillräckliga för att begränsa användningen av exempelvis palmolja med negativ klimatpåverkan. Men framtiden för palmoljeprodukten PFAD är fortsatt oklar. Den ingår dock inte i de drivmedel som föreslås räknas som förnybara.

Oavsett vilka drivmedel som får fortsatt stöd efter förhandlingarna så är riktningen klar: De fossilfria alternativen ska växa, och kommissionen vill öka takten för alternativen till de matbaserade drivmedlen. Den hoppas ha reglerna på plats i oktober 2019.