Den utslocknade vulkanen Jällabjär ligger i ett Natura 2000-område i skånska Billinge. Här vill Svenska Kaolin bryta kaolin. Nu fortsätter striden i mark- och miljödomstolen.
Striden om gruvan i Billinge fortsätter
Nu återupptas den över tjugo år långa striden i mark- och miljödomstolen om Svenska Kaolin ska få öppna en gruva i skånska Billinge.
Boende i området och andra miljöinstanser har hela tiden protesterat mot företagets planer på etableringen och menar att gruvan skulle skada stora naturvärden och medföra en fara för hälsan för dem som bor i närheten.
Nu kan Sveriges Natur visa att Svenska Kaolin ägs via bolag i skatteparadis och att ägarföretaget har ett brokigt förflutet där man bland annat tjänat stora pengar på handel med utsläppsrätter.
I dag återupptas huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen om kaolinprojeket i Billinge, där Svenska Kaolin AB i över tjugo års tid har försökt få miljötillstånd för att inleda brytning av kaolinlera, som används främst vid porslinstillverkning.
Lika länge som bolaget sökt tillstånd har boende i området protesterat mot planerna med motivet att verksamheten skulle ha stor alltför stor påverkan på naturen. Intill den planerade gruvan ligger ett så kallat Natura 2000-område med den utslocknade vulkanen Jällabjär.
Inför förhandlingarna, som inleddes på våren, har tunga instanser avrått domstolen att överhuvudtaget ta upp ansökan igen. Naturvårdsverket anser att bolaget inte redogjort för hur avfall ska hanteras eller vilka risker verksamheten kan innebära för Natura 2000-området.
– Ja, det finns ett motstånd från lokalbefolkningen. Men vi har tagit till oss mycket av det där och nu ska vi pröva detta enligt lagen, säger Lars Alm, vd för Svenska Kaolin AB.
Ansökningarna har avslagits
Bolaget grundades redan 1995 som dotterbolag i Tricorona Mineral AB. 1998 erhöll man en så kallad bearbetningskoncession och samma år söktes miljötillstånd. Den ansökan avslogs av miljödomstolen i Växjö, liksom överklagan till Miljööverdomstolen år 2002. Sedan dess har bolaget gjort ytterligare ansökningar med förbättrade miljöplaner, men även dessa har avslagits.
Det fjärde miljötillståndet söktes 2014 och det är detta som huvudförhandlingen kommer att kretsa kring. Men i sin inlaga inför huvudförhandlingen anser Naturvårdsverket att bearbetningskoncessionen från 1998 bör omprövas då miljörätten förstärkts under de närmare två decennier som passerat sedan dess.
Ingen av de tunga instanserna har fäst någon större vikt åt ägarna eller personerna som företräder bolaget. Sveriges Natur har i tidigare reportage visat att vare sig miljödomstolen eller Bergsstaten, den myndighet som hanterar prospektering och utvinning av mineraler, gör någon lämplighetsprövning av bolagen eller personerna som söker tillstånd för prospektering – inte ens en årsredovisning behöver skickas in.
LÄS MER: Ingen kollar gruvbolagen
Faktum är att personerna involverade Svenska Kaolin AB, är samma som drivit och numera äger Tricorona – ett bolag med lång historia av kontroverser, konflikter och konkurser.
Tricorona var tidigare verksamt inom handel med utsläppsrätter, och växte till en av världens största aktörer på området. Som Sveriges Natur tidigare berättat ingick Energimyndigheten ett avtal med Tricorona som innebar att man övertog affärsriskerna, vilket kostade myndigheten 140 miljoner kronor.
LÄS MER: Miljonrullningen för Energimyndigheten.
Kritiken under årens lopp har också kretsat kring att bolaget å ena sidan varit en av världens största handlare av utsläppsrätter, å andra sidan genom dotterbolag utvecklat gruvprojekt i Sverige där bristande miljöplaner resulterat i avvisade ansökningar. Förutom kaolinprojektet har man försökt bryta järn- och vanadinhaltig malm i Bricka i Hälsingland genom bolaget Svenska Vanadin AB; även den ansökan har stoppats av mark- och miljödomstolen.
Försattes i konkurs
De kringliggande kommunerna och länsstyrelsen i Skåne har alla hänvisat till miljöskäl som motiv till att stoppa gruvplanerna.
– Ägandet tar domstolen inte någon hänsyn till. Det kommer inte ha bäring i förhandlingarna, säger Lars Alm.
Svenska Kaolin AB:s huvudägare är Strofosene Limited, ett bolag registrerat på Cypern där insynen är mycket begränsad och har status som ett skatteparadis. Strofosene äger också Svenska Vanadin AB. Strofosene ägs av ledande befattningshavare i bägge bolagen – däribland Christer Holmgren, som är styrelseledamot i Svenska Kaolin, Svenska Vanadin samt Tricorona.
Ägarförhållandena redogjordes av Holmgren själv i en intervju med Hela Hälsingland år 2014, då han också förklarade att de kostsamma konsultrapporterna, juristkostnaderna och projektet finansieras med kapital från forna ägaren Barclays. Den brittiska banken köpte ut Tricorona år 2010 från börsen, men sålde det till Tricoronas tidigare ledning två år senare. Att Tricoronas forna ledning står bakom Strofosene bekräftas även i en civilrättslig dom i Storbritannien år 2014.
De ekonomiska möjligheterna att faktiskt inleda gruvverksamheten tycks inte r vara stora. Enligt bolagets senaste årsredovisning har Svenska Kaolin AB mycket pressade finanser.
Det egna kapitalet uppgick till en halv miljon kronor vid 2016 års slut. Bolagets soliditet, vilket är ett mått på hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med eget kapital, var endast 7 procent vid utgången av 2016. Det kan ställas mot året innan då nivån var tre gånger högre, 21 procent. Finansieringen har skett dels genom ett så kallat förlagslån på cirka 2,4 miljoner kronor samt en skuld från bolag inom koncernen på cirka 1 miljon kronor.
