Så spräckte kärnkraften energiöverenskommelsen

Ett stort steg mot att spräcka energiöverenskommelsen togs den 14 augusti 2018, inför valet. (KD)-ledaren Ebba Busch öppnade oväntat för ny kärnkraft i en TV-debatt.

– Jag skulle faktiskt vilja ge ett nytt besked här i kväll… Snarare än att stänga ner två reaktorer, behöver vi se till att de kan tjäna sin fulla livstid och snarare se att vi får fler och nya kärnkraftverk i Sverige, sade hon i debatten.

LÄS MER: Kärnkraften får ny sprängkraft i valet

Inte förankrad

(KD):s energipolitiska talesperson Penilla Gunther, riksdagsledamot i näringsutskottet och den som slöt energiöverenskommelsen för partiet, var förvånad, och kommenterade att ändringen ”inte var förankrad” i partiet.

Åtta dagar senare var hon ersatt som energipolitisk talesperson efter att Aftonbladet skrivit att hon fuskat med reseräkningar och partiledaren skällt ut henne. Hon var inte längre riksdagskandidat i valet. Partiet fick en ny energipolitisk talesperson, Camilla Brodin, som slöt upp bakom den nya linjen.

Penilla Gunther säger idag till Sveriges Natur att det inte är någon hemlighet att partiets ungdomsförbund drev på i frågan om kärnkraft.

Skatten togs bort

Ordförande i KDU fram till 2016 var Sara Skyttedal. Hon är i dag ledamot i Europaparlamentet. Hon kallade Centerpartiet för ”quislingar” efter januariavtalet (S)-(MP)-(L)-(C) 2019 och Penilla Gunther för ”en ren trafikolycka” i en tweet 2015. Det efter att Gunther riktat en viss kritik mot partiets kursändring i samband med att Ebba Busch efterträdde Göran Hägglund. Penilla Gunter var motkandidat till Busch som partiledare.

Energiöverenskommelsen träffades i juni 2016. Det innebar ett politiskt godkännande i efterhand av kraftföretagens beslut 2015 att stänga fyra reaktorer: Oskarshamn 2 (omedelbart) Oskarshamn 1 (2017) Ringhals 2 (2019) och Ringhals 1 (2020) och en acceptans för fortsatt drift av de sex kvarvarande reaktorerna. Skatten på kärnkraft togs bort då det fanns en rädsla för en alltför snabb avveckling.

Överenskommelsen innebar mer vindkraft, genom utvidgning av elcertifikatsystemet. Vidare slogs fast att ”målet är 100 procent förnybar elproduktion 2040”, vilket kan tolkas som att de sex kvarvarande reaktorerna skulle vara stängda detta år. Där fanns också ett tillägg om att detta datum inte innebar ett stoppdatum för kärnkraft, och att det inte finns något förbud mot ny kärnkraft. Det är motsägelsefullt, eller åtminstone otydligt uttryckt.

Inget statligt stöd

Däremot är överenskommelsen tydlig vad gäller subventioner: ”Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.”

Överenskommelsen betonade ”långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer”, vilket skulle skapas med en bred riksdagsmajoritet som skulle bestå även efter ett regeringsskifte.

Långsiktigheten såg stabil ut. De fem partier som ingick överenskommelsen representerade 75 procent av riksdagen.

Utanför överenskommelsen fanns (V), (L) och (SD). Vänsterpartiet ogillade att man tog bort skatten på kärnkraft. Liberalerna ville byta ut ”100 procent förnybar” mot ”100 procent fossilfri”, en formulering som inkluderar kärnkraft.

Att Sverigedemokraterna inte stod bakom överenskommelsen var 2016 inget anmärkningsvärt. Partiet ingick inte några samarbeten då. Partiet har en positiv hållning till kärnkraften. Partiets energipolitiska talesperson och ledamot i Näringsutskottet var och är Mattias Bäckström Johansson, reaktoroperatör från Oskarshamn.

Bra hävstång

Penilla Gunther menar att (KD):s avhopp från energiöverenskommelsen skapar möjlighet till nya samarbeten.

– Att bryta upp energiöverenskommelsen är en bra hävstång för att skapa nya kilar och skapa en ny majoritet, säger Penilla Gunther.

– Jag är inte säker på att det främjar demokratin framöver. Det gynnar (SD), och är inte vad jag hade önskat.

(M) och (KD) har nu tillsammans med (L) anslutit sig till en (SD)-motion om nya ägardirektiv till Vattenfall för fortsatt drift av Ringhals 2, som stängdes den 31 december 2019, och Ringhals 1, som Vattenfall planerar stänga i slutet av 2020. (SD) har också fått stöd från (KD), (M) och (L) för framtida kärnkraft, bland annat den så kallade fjärde generationen eller bridreaktorer.

En röst för

Efter (KD):s och (M):s avhopp från energiöverenskommelsen är riksdagsmajoriteten en enda röst för (S)+(C)+(MP)+(V). Vänstern var inte med i överenskommelsen men förväntas inte rösta för mer kärnkraft.

Penilla Gunther försvarar fortfarande energiöverenskommelsen: ”att låta kärnkraften köra så länge den är livsduglig, men ändå satsa på det förnybara samhället”.

– Man ska stå vid sitt ord, säger hon till Sveriges Natur.

Penilla Gunther satt i riksdagen två mandatperioder 2010-2018. Hennes första uppdrag för (KD) 1991 var som landstingsledamot i Värmland. Hon var partiets integrationspolitiska talesperson innan hon kom till energipolitiken. Idag är hon inte medlem i något parti.

På onsdag, den 22 januari, röstar riksdagen om (SD)-motionen om fortsatt drift för Ringhals 2 och Ringhals 1.

UPPDATERAD 22/1 efter omröstningen i riksdagen:
Riksdagen röstade ned Sverigedemokraternas motion med en röst.