Striden om Preemraff fortsätter i Lysekil

För ett år sedan gav Mark- och miljödomstolen tillstånd till utbyggnad av Preemraff i Lysekil. Den planerade utbyggnaden skulle öka koldioxidutsläppen från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton och göra raffinaderiet till Sveriges största utsläppare.

Både Lysekilskretsen och riksföreningen överklagade till Miljööverdomstolen. I augusti stod det klart att regeringen tar över prövningen.

Preemraff lämnade in en komplettering av sin ansökan 30 oktober som innebär en minskning av den planerade utsläppsökningen till en miljon ton istället för 1.7 miljoner ton. Förutom minskad omfattning av råoljeintaget har företaget aviserat en stor satsning på CCS, koldioxidlagring, utanför Norges kust. Satsningen är dock en ”ambition” och inte en utfästelse.

Projektet för att raffinera tjockolja till diesel, bensin och en mindre mängd fartygsbränsle är sig i huvudsak likt sedan första ansökan.

Restoljan en av de starkaste gifterna

– Det man vill behandla är det som kallas för restolja. Den är en av de starkaste gifter som finns med mycket tungmetaller och komplexa organiska ämnen. Företaget vill tuta i oss att det är en miljöåtgärd att göra bensin och diesel av den. I själva verket är det precis tvärtom, man behandlar något som är väldigt besvärligt och smutsigt och gör det tillgängligt, säger kretsordförande Inge Löfgren.

Lysekilskretsens förslag till lösning på hanteringen av tjockoljan handlar i stället om att pumpa tillbaka den samtidigt som man tar upp råolja från källorna.

– Restoljan har alltid varit ett problem, det här är ett farligt avfall som över huvud taget inte platsar ovan jord. Men då tjänar företaget förstås inga pengar på den.

LÄS MER om Lysekilskretsens kamp mot utsläppsökningen

När det gäller koldioxid innebär förändringarna i ansökan att utsläppen skulle öka med 60 procent jämfört med dagens nivå i stället för 100 procent.

– Det är bättre, men fortfarande en förfärligt stor ökning. Satsningen skulle bli Sveriges största utsläppskälla och binda fast Sverige i ett oerhört svårt läge. Det är inte den vägen vi ska gå.

Mer fackling

Han framhåller att utsläpp av andra ämnen, exempelvis svavel, fortfarande ska fördubblas enligt ansökan. Det blir också mycket mer fackling, helt orenad förbränning av överskottsgas, och därmed luktproblem i närmiljön.

– Det som händer i konsumentledet är att koldioxidutsläppen kommer att öka under lång tid framöver. Där talar man heller inte om någon kompensering.

Hur agerar ni i kretsen?

– Vi håller lågan och bevakningen uppe. Ju mer fokus frågan får desto fler får vi på vår sida. Hittills har utvecklingen varit fantastisk. Vi är väldigt glada att regeringen tagit över prövningen, det ger ett bättre helhetsgrepp. Miljööverdomstolen kan bara behandla enligt miljöbalken och den är så pass omodern att klimataspekten inte finns med.

Lokalt handlar diskussionen också om ekonomi.

– Ser man till ett större perspektiv är arbetstillfällena ändå få. Att binda upp sig för en sådan här satsning innebär också stora risker för Lysekils kommun. Vid en konkurs får samhället ta hand om problemen.

Vad händer nu?

– Miljööverdomstolen har tagit in handlingar och skickat till länsstyrelsen och naturvårdsverket. Alla som har överklagat har fått ärendet på remiss och nu har vi tid på oss till den 16 december att svara. Kretsen efterfrågar också ett offentligt möte i Lysekil.