Studie: Kärnkraft tränger undan sol och vind

Forskarna har undersökt samtliga länder som hade kärnkraft åren 2000-2014, och jämfört med ett stort antal länder som inte hade kärnkraft. De har jämfört andelen förnybar el med multipel regressionanalys, en statistisk metod. Sambandet är signifikant, över två olika tidsperioder och för två grupper av länder: rika och fattigare.

De har också undersökt om kärnkraftsländer har lyckats bättre eller sämre än andra länder med att hålla ner koldioxidutsläppen, och funnit att de lyckats sämre.

Ett siffersamband är inte detsamma som ett orsakssamband, men författarna menar att det finns.

LÄS MER: Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning

Förnybar el ger lägre koldioxidutsläpp

De har också visat att länder med högre andel förnybar el har lägre koldioxidutsläpp, medan sambandet kärnkraft och koldioxidutsläpp är antingen negativt, för rikare länder, eller obefintligt, för fattigare länder.

Data stöder tesen att kärnkraft och förnybart tränger undan varandra, eftersom de på det hela taget konkurrerar om pengar, uppmärksamhet och elnät.

Studien heter Differences in carbon emissions reduction between countries pursuing renewable electricity versus nuclear power.

Det är en rejäl vetenskaplig utmaning som forskarna gett sig på. Det svåra är inte att göra det troligt att det finns ett samband så att länder som satsar på kärnkraft satsar mindre på förnybart. Det svåra är att slå fast vilka länder som satsar på kärnkraft och vilka som inte gör det.

Ett enkelt fall är Danmark som sa nej till kärnkraft för 40 år sedan, blev pionjär för vindkraft och har världens största andel vind och sol i sin elmix.

Ett annat lätt fall är Ryssland som har satsat stort på kärnkraft och 2019 bara hade 0,3 TWh vindkraft och 1 TWh solkraft, att jämföra med Danmark som hade 16 TWh vind och också 1 TWh solkraft. Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Ungern och Rumänien är kärnkraftsländer med svag utveckling av förnybar kraft och låga klimatambitioner.

Jämför man Argentina som är ett kärnkraftsland med Chile som inte satsat på kärnkraft är det tydligt att Chile satsar mycket mer på sol och vind.

Kärnkraftsmotstånd märks

Ett mer komplicerat fall är Tyskland som är ett kärnkraftsland. Men samtidigt har det varit politiskt omöjligt att bygga ny kärnkraft sedan åtminstone 1990. Avvecklingen började detta år, och tog mer fast form när de rödgröna vann valet 1998. 2011 beslutade förbundsdagen att avveckla alla reaktorer till 2022. Det är uppenbart att det finns ett samband mellan kärnkraftsmotstånd och utbyggnad av sol- och vindkraft i Tyskland.

Frankrike är på sätt och vis också ett avvecklingsland eftersom landet i år har stängt två reaktorer, en följd av ett vallöfte från socialisterna 2012. Inga nya projekt har startats sedan dess. Men i Frankrike är de politiska signalerna svagare, och satsningen på vind och sol är mycket mindre och senare än i Tyskland.

Sverige är inte heller så lätt att beskriva, men oavsett vad regeringar sagt så har vi mycket mer vindkraft än tidigare och väsentligt mindre kärnkraft 2020 än 10 eller 20 år tidigare.

Finland, som satsar på kärnkraft, har betydligt mindre vindkraft än Sverige, åtminstone om man bortser från att de importerar stora mängder svensk vindkraft.

I Japan har regeringarna nästan alltid varit positiva till kärnkraft. Men i praktiken har en stor avveckling genomförts efter Fukushima-katastrofen 2011. Direkt efter olyckan införde den dåvarande regeringen stöd för solkraft, och solkraften har också växt kraftigt. Däremot har det inte hänt mycket med vindkraften.

LÄS MER: Bara en enda kärnkraftsreaktorer igång i Japan

Kärnkraftsrenässans

Polen har ingen kärnkraft, men regeringen säger ofta att den tänker bygga. Det har inte helt stoppat vindkraften som ändå gav 15 TWh 2019.

USA gick 2001 i spetsen för en kärnkraftsrenässans. President Bush pekade med hela handen, med stöd från republikanska partiet och många demokrater. Det resulterade i byggstart för bara två reaktorer, medan många reaktorer stängts och fler står på tur. Vind och sol byggs ut extremt olika mycket i olika delstater, men totalt sett är det en stor utbyggnad av sol och vind och en liten tillbakagång för kärnkraft.

Ett annat svårplacerat land är Kina har satsat mest i världen på kärnkraft de sista 20 åren men byggt ut vind och sol ännu snabbare. De har också byggt ut kolkraften i snabb takt.

Ännu svårare är det att se hur kärnkraftsutbyggnad respektive förnybart påverkar koldioxidutsläpp, för det beror på vad man annars skulle ha gjort. Så rörigt är det i världen.

Det är alltså inte lätt att med transparent metod få fram tydliga slutsatser och signifikanta samband, men det har Sussexforskarna faktiskt lyckats med.